Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssland (Försvarsväsen)
1327
kring sekelskiftet må nämnas den
nationalistiska Novoje Vremja, den liberala
intelligent-sians Russkija Vjedomosti och kadettpartiets
organ Retj. Tidningarna trakasserades
tidtals svårt av censuren, medan tidskrifterna
åtnjöto större frihet; alltifrån Katarina II :s
tid fingo många tidskrifter stor litterär
betydelse, så på 1820—1830-talet Moskovskij
Telegraf, den av Pusjkin utg. Sovremennik och
de senare Otetjestvennyja Zapiski, Russkoje
Slovo, Russkoje Bogatstvo, Niva etc. Redan
tidigt uppstod en hemlig oppositionell press;
till denna kunna även räknas insmugglade
ryska tidningar, främst Herzens Kolokol,
sedan revolutionära arbetartidningar, bl. a. den
av Lenin utg. Iskra.
Efter bolsjevikrevolutionen 1917 stryptes
den borgerliga pressen, snart även den
socialdemokratiska; tidningarna förstatligades.
1931 funnos omkr. 700 tidningar (omkr. 200
dagliga), allmänt politiska, arbetartidningar,
bondetidningar, fackföreningsorgan,
ungkommunist- och pioniärtidningar o. s. v.;
arbetar-och bondekorrespondenter sköta delvis
nyhetsförmedlingen. De mest betydande av de
allmänna tidningarna äro Pravda och Izvestija
med uppl. på 600,000—800,000 ex. och de åt
näringarna ägnade Ekonomitjeskaja Zjizn och
Za Industrializatsiju, alla i Moskva, samt
Krasnaja Gazeta och Leningradskaja Gazeta
i Leningrad. Mest spridd är bondetidningen
Krestjanskaja Gazeta (omkr. l1^ mill. ex.).
Egendomliga för R. äro de s. k. v ä g g t i
d-n ing a r n a, urspr. anslagstavlor i fabriker,
vid gathörn o. s. v. Nämnas må även s. k. 1
e-v a n d e tidningar, dramatiska
framställningar, motsv. en tidnings innehåll, samt r
a-dio tidningar, radiokrönikor i
tidnings-komposition. I samtliga former av tidningar
spelar den kommunistiska propagandan en
stor roll, och förhandscensuren är sträng. Av
tidskrifterna må nämnas Petjat i Revoljutsija,
Novyj Mir, Prozjektor, Krasnaja Nov och
Oktjabr. För de nationella minoriteterna
utges tidningar och tidskrifter på ett sextiotal
språk. Emigranterna (se d. o. 2) ha en rikt
utvecklad press. Off. telegrambyrå är
Telegraf-noje agentstvo SSSR (Tass). A. A-t; D. B-n.
Försvarsväsen. Högsta myndigheten för
krigsmakten utövas av
folkkommissarien för armén och marinen. För att
bringa de centrala militära och de allmänna
myndigheternas arbete för landets försvar i
överensstämmelse finnes arbets- och
försvarsrådet (se nedan, Författning, sp.
1331). Det revolutionära
krigsrådet, som består av försvarskommissarien som
ordf., två v. ordf, och 14 militära medl.,
utövar den omedelbara ledningen av armén,
marinen och luftstridskrafterna.
Armén. (Redogörelsen grundad på den
av Nationernas förbunds sekretariat utg.
Ar-maments Year-Book 1931.) Vid röda arméns
omorganisation 1925 var den bestämmande
faktorn omöjligheten att inom ramen av den
enl. kadersystemets principer organiserade
stående armén ge militär utbildning
åt hela den kontingent, som vid den
allmänna värnpliktens tillämpning årl. ingår i
värnpliktsåldern. Resultatet har blivit, att
den årliga kontingenten, omkr. 1,200,000
man, fördelas sålunda. 400,000 avgå på
1328
grund av hälso- och familjeskäl. Av stående
armén kunna årl. upptagas 260,000 man. För
att mottaga och utbilda en del, 200,000 man,
av de återstående, uppsättas
territorial-truppförband med en liten men fast
organiserad kader och en växlande del,
bestående av periodvis inkallade värnpliktiga.
De, som ej kunna mottagas vid stående
armén el. territorialtruppförbanden, 342,000
man, erhålla en viss militär utbildning
utanför truppförbanden. Såsom en viktig princip
vid systemets fastställande bestämdes också,
att en förberedande militär
utbildning skulle äga rum. — Landets
försvar med väpnad hand anförtros endast åt
arbetarna, övriga inv. ingå i en särskild
reserv och betala i fredstid en skatt; i
krigstid bilda de särskilda grupper för tjänst i
hemorten el. inom fälttruppernas
operations-och etappområden. Värnplikten börjar under
20 :e levnadsåret och räcker till slutet av
40 :e levnadsåret. Den förberedande
utbildningen sker under 20:e och 21 :a
levnadsåren och omfattar 2 mån. under
ut-bildningsmöten i närheten av hemorterna.
Under 22 :a t. o. m. 26:e levnadsåren
tjänstgör den värnpliktige de tider, som äro
bestämda för de olika kategorierna. I den
stående hären är tjänstgöringstiden i
allm. 2 år (för flottan m. fl. längre); därefter
är den värnpliktige hemförlovad men inkallas
åter till 1 el. 2 mån. tjänstgöring.
Tjänstgöringen i
territorialtruppförbanden äger rum första året under 3 mån.; de
4 därpå följ, åren sker inkallelse under 5, 6
el. 8 mån., dock varje år högst 2 mån. De,
som skola utbildas utom truppförbanden,
inkallas till periodiska utbildningsmöten på
vissa övningsplatser under högst 6 mån.,
vilka sträcka sig över 5 år. De, som
fullgjort sin aktiva tjänstgöring, ingå till
slutet av sin värnpliktstid i reserven, som
delas i l:a och 2:a uppbådet; de äro skyldiga
att deltaga i övningar sammanlagt 3 mån.
SSSR är i militäradministrativt avseende
delat i 11 områden. I Armaments Year-Book
meddelas enl. icke-officiella publikationer och
således utan att korrektheten kan garanteras
följ, uppgifter ang. röda arméns storlek: 29
lätta inf.-fördeln. (samt 41 territorialfördeln.),
delvis ingående i 21 armékårer, 10
kav.-för-deln. (samt 3 territorialfördeln.). Infanteriet
utgöres av 80 reg:ten (samt 123 territorial
-reg:ten), 9 självständiga kulsprutebataljoner
och 174 art.-batterier (samt 246
territorial-batterier); kavalleriet utgöres av tills. 70
reg:ten (samt 18 territorialreg:ten);
artilleriet omfattar 31 reg:ten lätt artilleri
(samt 42 territorialreg:ten) och 28 reg:ten
tungt artilleri (samt 2 territorialreg:ten).
Styrkan av stående armén samt
territorial-truppernas kaderstyrka var 562,000 man 1927.
Däri ingå Sovjetunionens politiska styrelses
(OGPU) trupper, använda såsom
gendarmeri-och gränsbevakningstrupper. M. B-dt.
örlogsflottan är delad i
»östersjö-flottan» och »Svartahavsflottan». —
öster-sjöflottan består (1932) av 3 slagskepp om
24,000 tons deplacement, 2 kryssare om 6,800
tons deplacement, 15 jagare om 1,250—1,600
tons deplacement, 12 u båtar om 400—1,000
tons deplacement, 3 u-båtsdepåfartyg, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
