Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Historia - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1359
Ryssland (Litteraturanvisningar)
1360
position göra sig gällande, fordrande en sådan
omläggning av bondepolitiken, som dels
avlägsnade kulakfaran, dels satte större press
på bönderna för uppdrivande av medel till
landets snabbare industrialisering. Från att
urspr. eg. endast ha företrätts av Trotskij
(vilken på den grund 1924 fråntogs sin
befattning med den röda armén) vann den 1925
anslutning av en rad framstående
partimedlemmar med Kamenev och Zinovjev i spetsen,
vilka i olika repriser gingo till storms mot
den officiella partipolitiken, dirigerad av den
nu allt mäktigare Stalin. Efter heta strider
nedslogs oppositionen i slutet av 1927. Stalin
ansåg sig dock snart nödsakad att lägga om
bolsjevikpolitiken i den radikalare riktning
oppositionen kämpat för. På programmet
ställdes forcering av industrialiseringen, i det
att för den »socialistiska», nu åter helt
stats-ledda industrien planerades en
jätteutveckling, som under loppet av de närmaste åren
(»femårsplanen») skulle slå alla kapitalistiska
rekord. Samtidigt beslöts en sådan
förändring i bondepolitiken, som skulle möjliggöra
denna industrialisering och på samma gång
på landsbygden introducera socialistiska
principer (se ovan, sp. 1319). A. Kgn.
Litteraturanvisningar. Här upptagas blott
icke-ryska arbeten. —• Allmänna arbeten:
Svensk-ryska sällskapets årsskrifter 1925—
29 (i årg. 1926 bibliogr. över sv. arbeten om
R.); Soviet Union Yearbook 1927 ff.; A. Radö,
»Guidebook to the Soviet union» (1928; ty.
uppl. 1929); T. J. Arne, »Det moderna R.»
(1929); H. v. Eckardt, »Russland» (1930). —
Geografi: K. D. Glinka, »Typen der
Bodenbildung» (1914); A. Hettner, »Russland» (4:e
uppl. 1921); W. Tuckermann. »Östeuropa»
(2 bd, 1922). — Näringar: E. Burns, »Russia’s
productive system» (1930); C. N. Hoover, »The
economic life of Soviet Russia» (1931); H.
Knickerbocker, »Femårsplanen» (s. å.); Th.
Streyffert, »Världens barrskogstillgångar» (s.
å.). — Kyrkliga förhållanden: H. Y. Reyburn,
»The story of the russian church» (1924); Hj.
Holmquist, »Den ryska kyrkan under
bolsjevik-väldet» (1926). — Tidningspress: A. W. Just,
»Die Presse der Sowjetunion» (1931). —
Rättsväsen: »Das Recht Sowjetrusslands», utg. av
A. Maklezow m. fl. (1925).
Förhistoria: Några lättare tillgängliga
arbeten: J. R. Aspelin, »Antiquités du Nord
finno-ougrien» (5 h., 1877—84); E. H. Minns,
»Scy-thians and greeks» (1913); T. J. Arne, »La
Suéde et 1’Orient» (1914), »Det stora Svitjod»
(1917) och »Östeuropas och Nordbalkans
förhistoria» (i »De förhistoriska tiderna i Europa»,
1925); Ailio, »Die geographische Entwicklung
des Ladogasees in postglacialer Zeit» (1915) och
»Fragen der russischen Steinzeit» (1922); V.
Thomsen, »Det russiske riges grundlæggelse
ved nordboerne samt bemærkninger til
var-ægerspörsmålet» (i »Samlede afhandlinger», 1,
1919); M. Ebert, »Südrussland im Altertum»
(1921); M. Rostovtzeff, »Iranians and greeks
in south Russia» (1922); L. Niederle, »Manuel
de 1’antiquité slave» (2 bd, 1923—26); tidskr.
Eurasia Septentrionalis, utg. av A. M.
Tallgren i Helsingfors, hittills (1932) 7 bd. Jfr
även olika artiklar i Eberts »Reallexikon der
Vorgeschichte» och bibliografierna i
Vorge-schichtliches Jahrbuch 1926 ff. — Historia:
Sammanfattande arbeten på ry. av bl. a.
Karamzin, Kljutjevskij, Kostomarov,
Milju-kov, Platonov, Pokrovskij och Solovjev (se
dessa ord), helt el. delvis övers, till
västeuropeiska språk. Den senaste grundligare
översikten är K. Stählin, »Geschichte Russlands
von den Anfängen bis zur Gegenwart»
(hittills 2 bd, 1923-—30; till 1796); kortare är B.
Pares, »A history of Russia» (1926). För den
äldsta tiden se M. S. Hrusjevskyj, »Geschichte
des ukrainischen Volkes», bd 1 (1906)
Tatartiden: J. Curtin, »The mongols in Russia»
(1908). 1500-talet: S. v. Herberstein, »Rerum
moscoviticarum commentarii» (1549; ty. övers.
1926). 1600-talet: H. Almquist, »Sverige och
Ryssland 1595—1611» (1907); R. N. Bain, »The
first Romanovs» (1905); G. Kotosjichin,
»Be-skrifning om muschofsche rijkets staat» (1669;
utg. av G. Adde, 1908). Peter I:s tid: S.
Bon-nesen, »Peter den store» (1925). 1700-talet:
R. N. Bain, »The pupils of Peter the great»
(1897) och »The daughter of Peter the great»
(1899); fr. monogr. om Katarina II och Paul I
av K. Waliszewski (1893 och 1912). 1800—
1917: K. Waliszewski, »La Russie il y a cent
ans» (3 bd, 1924—25); H. Übersberger,
»Russlands Orientpolitik in den letzten zwei
Jahr-hunderten» (1913); T. Schiemann, »Geschichte
Russlands unter Kaiser Nikolaus I.» (4 bd,
1904—19); C. F. Palmstierna, »Sverige,
Ryssland och England 1833—55» (1932); D. M.
Wallace, »R.» (sv. övers. 1905); A.
Törngren, »Från våra dagars R.» (1911) och »Den
tredje duman» (1912); »Rysslands omdaning»
(2 bd, 1917—20; utg. av R. Essén m. fl.). Ur
den utomordentligt rika litt. om det moderna
R. och dess historia må utom ovan anförda
arbeten blott nämnas P. Miljukov,
»Russlands Zusammenbruch» (2 bd, 1925—26); A.
Karlgren, »Bolsjevikernas R.» (1925); R.
Fülöp-Miller, »Geist und Gesicht des Bolschewismus»
(1926); P. Scheffer, »Sieben Jahre
Sowjetunion» (1930); L. Trotskij, »Geschichte der
russischen Revolution» (1931).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
