Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rytmik - Rytmisk gymnastik - Ryttarhammare - Ryttarmärket - Ryttarstaty - Rytteri - Rytterknægten - Rytterne (Ryttern) - Ryttmästare - Ryömä, Aukusti Johannes (Hannes) - Rå - Rå, Råå (Öresund) - Råbandsknop - Råbelöv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Rytmik—Råbelöv
4
Rytmik, läran om rytmen;
rytmbehandlingen el. den rytmiska karaktären av vers
och tonstycke. Jfr Harmonilära och
Melodibildningslära. — R y’t m i s k,
som har rytm, taktmässig.
Rytmisk gymnastik, se Dans, sp. 489.
Ryttarhammare,
stridshammare för rytteriet,
bestående av en hammare,
fäst vid en längre el.
kortare stång av trä el.
metall. Var ett under
medeltiden vanligt vapen, som
fortlevde under 1500- och
1600-talet men sedan
övergick till paradvapen. En
sorts r. är hjälmkrossaren,
som dock i st. f.
»hammaren» har en kula el. 5—7
slagblad. Mbg.
Ryttarmärket
instiftades 1924 av Civila
ryttar-förbundet. För erhållande
av r., som finnes i guld,
silver och brons, fordras:
1) vissa kunskaper i
hästkännedom samt färdighet
i sadling och betsling,
vidare prov i 2)
dressyrrid-ning på öppen fyrkant el. i
ridhus, 3) enskild
terräng
ritt. — Svenska ryttarmärkets nämnd,
bildad 1926 och sammansatt av
representanter för svenska ridsportsorganisationer, har
till uppgift att verka för r. och därigenom
främja ridsporten inom landet. G. G-f.
Ryttarstaty, friplastisk framställning, vanl.
porträtt, av en person till häst, oftast
utförd i kolossal storlek. Av bevarade antika
r. framställer den märkligaste Marcus
Aure-lius (se pl. vid d. o.); från den senare
medeltiden finnas några få, ss. en väggstaty i
domkyrkan i Bamberg (omkr. 1260) och Can
Grandes gravmonument i Verona (1329). En
r. av Karl den store (se Kar 1, bild sp. 392)
är av omtvistad ålder. Under ungrenässansen
upptogs motivet först av Donatello (se d. o.,
sp. 1147 och bild 5); ryktbar är även en r.
av Verrocchio (se C o 11 e o n i, med bild).
Fr. o. m. barocken ha r. nyttjats huvudsaki.
som hyllningsgärder åt minnet av framlidna
regenter (traditionsbildande blev den 1635
resta, 1792 nedsmälta r. av Henrik IV på
Pont Neuf i Paris), ofta tillika som
centralpunkter för monumentalt anordnade öppna
platser (uppslaget gavs av Michelangelo
genom uppställandet av Marcus Aurelius’ staty
på Capitolium 1538; jfr Rom, bild 43;
barocktraditionen utgick närmast från den 1612
anordnade Place Royale, nu Place des
Vos-ges, i Paris, där Ludvig XIII:s r. restes). Det
tidigaste svenska exemplet på denna
anordning är Larchevèques r. av Gustav II Adolf,
avtäckt på Gustav Adolfs torg i Stockholm
1796 och sammankomponerad med Norrbro
och torgets dåv. bebyggelse. H. W-n.
Rytteri, se Kavalleri.
Rytterknægten, högsta punkten på
Bornholm (se d. o., med karta); 162 m ö. h.
Rytterne (tidigare R y 11 e r n), socken i
Västmanlands län, Snevringe härad, s. v. om
Västerås; 59,76 kvkm, 1,289 inv. (1932).
Ge
nomlöpes i s. v. till den numera landfasta
Nyckelöns sydspets vid Kvicksund (se d. o.)
av Strömsholmsåsen; Mälarslättsnatur. 2,248
har åker, 2,982 har skogsmark. Egendomar:
Tidö, Fiholm (se dessa ord) m. fl. Pastorat i
Västerås stift, Munktorps kontrakt. Jfr F.
U. Wrangel, »Anteckningar om Rytterns
socken» (1886).
Ryttniästare, vid svenska kavalleriet
innehavare av den tjänstegrad, som vid övriga
truppslag kallas kapten. R. tjänstgör i regel
som skvadronchef. M. B-dt.
Ry’ömä, Aukusti Johannes
(Hannes), finländsk läkare och politiker (f. 1878).
Blev med. lic. 1909, var praktiserande
läkare i Helsingfors 1911—26, blev överläkare
vid försäkrings-a.-b. Kansa 1923 och
general-dir. i medicinalstyrelsen 1928. R. har tillhört
riksdagen från 1919 (socialdemokratiska
partiet) och var dec. 1926—dec. 1927
finansminister i Tanners ministär. 1918—22 var han
huvudred, för tidningen Suomen
Sosialidemo-kraatti. H. E. P.
Rå. 1. (Sjöv.) På fartygs mast el. stång
på förkant horisontalt hängande rundhult,
byggt av trä el. järn (plåt) för att uppbära
el. sprida ett råsegel. Dettas överkant, det
s. k. r å 1 i k e t, fästes till r. medelst
nock-bäntslar vid ändarna och däremellan med r
å-b a n d. R. benämnes efter masterna för-,
stor- och kryssrår samt efter platsen på varje
mast nedifrån under-, märs-, bram- och
över-bramrå. Underrårna kallas fock-, stor- och
beginerå på resp, fock- (för-), stor- och mesan
-(kryss-)masten. Jfr Tackling. — Om
manna rå se d. o. ö-g.
2. (Nord, myt.) Rådande (härskande);
benämning på ett slags övernaturliga varelser.
Folksägnerna tala om bergsrå, sjörå
(havs fru), skogsrå, gårdsrå o. s. v.
De sistnämnda äro gårdarnas skyddsandar och
vårda sig om allt, som länder till gårdens
nytta, särskilt husdjuren. (N. E. H.)
3. (Zool.) Se Rådjur.
4. (Kam.) Se Rågång.
Rå, R å å, villastad, fiskläge (omkr. 70
yrkesfiskare) och badort i Raus församling,
Hälsingborg, vid Kvistoftaåns mynning i
Öresund, 5 km s. om själva staden (spårväg och
omnibus). Betydande hamn i åmynningen med
djup- och fiskebåtskajer (2—5 m djup),
tullpostering och lotsstation. R. var vid
inkorporeringen 1918 municipalsamhälle, som 1
jan. 1917 hade 1,854 inv.
Råbandsknop, se Knop 1, bild 2.
Råbelöv. 1. Fideikommiss i Fjälkestads
socken, Kristianstads län, vid Råbelövssjön
(4 m ö. h.), nära nordranden av
Kristianstads-slätten; 4,738 har, därav 1,762 har åker;
tax.-värde 2,430,900 kr. (1930). Äldste kände
ägaren är Claus Bille (se d. o.); hans son sålde
1616 R. till Christoffer Ulfeldt, som uppförde
manbyggnaden. Under Karl XI :s
övervintring i n. ö. Skåne 1677 befästes gården. Den
övergick på 1680-talet till släkten Skytte,
sedermera som lösen för gäld jämte Odarslöv
till kapten L. G. von Böhnen (d. 1748), vars
änka, A. C. Ridderschantz, gjorde R. till
fideikommiss, som 1795 övergick till ätten von
Rosen och 1846 till släkten Kennedy.
2. Förr socken, numera införlivad med
F j ä 1 k e s t a d.
Ryttarhammare (t. v.)
och hjälmkrossare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
