Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rådhus - Rådhusrätt - Rådjur - Rådman - Rådmansö - Rådsherre - Rådslag - Rådspensionär - Rådssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Rådhus—Rådssystem
8
Råbock.
Rådhus, byggnad med lokaler för en stads
myndigheter och representation. Numera
finnas ofta såväl r. för stadens dömande
myndighet som stadshus för representationen
och förvaltningen.
Rådhusrätt, jur., se Rådstuvurätt.
Rådjur, släktet Capre’olus av hjortdjurens
fam. Cervidac. R. kännetecknas av naken
mule, små upprätta horn utan ögontagg, vanl.
med en främre och en bakre tagg, nedtill
knottriga (»pärlor»). Yttre svans saknas.
Hörntänder i överkäken saknas, mellersta
paret framtänder i underkäken äro breda, de
övriga smala. Klövarna äro smala, spetsiga.
Råbocken har en boghöjd av omkr. 75 cm
och en längd av omkr. 120 cm. Honan, r
å-geten el. rån, är något mindre och
saknar normalt horn. Sommarfärgen är
rödbrunaktig, undertill och på benen ljusare, gulbrun,
vinterfällen gråbrun till gulgrå med längre,
luftfyllda hår. Vid alla årstider finnes på
vardera sidan om den svarta mulen en vit
fläck och bakom den ett brett, svart band.
På lårens baksida kring anus ha r. en stor,
vit fläck, »spegeln», vars långa hår med hjälp
av hudmuskler kunna utbredas el. tilltryckas
(signaleringsorgan). Ungen (lammet) är
rödbrunaktig med 3—4 längsrader av vita
fläckar på sidorna. Parningstiden infaller i
slutet av juli—aug., men fosterutvecklingen
börjar först vid midvinterstid. Vanl. två, ibland
ett (stundom tre), lamm födas i maj. Den
■unga råbocken har första året enspetsade,
andra året två-, följ, år trespetsade horn, men
undantag givas. Äldre bockar fälla hornen
vanl. i nov., yngre senare. Nya horn börja
genast att bildas och äro färdiga att fejas
• i april, hos yngre bockar senare. Svenska
råbockar kunna ha horn av 31 cm längd, dock
äro redan horn på 27—28 cm goda. Fynd av
r. i Skånes torvmossar visa, att de av ålder
funnits i Sverige. Från Skåne ha de utbrett
sig norrut, så att de nu finnas i fasta stånd
även i större delen av Svealand, och enstaka
visa sig långt nordligare. R. lever mest i
små familjegrupper, de äldre bockarna vanl.
enstaka. Om vintern kunna de bilda flockar.
De trivas bäst, där skog och buskmark
omväxla med odlad jord. Deras föda utgöres av
örter, gräs, löv, späda kvistar av buskar,
rotfrukter, ollon m. m. Deras sinnen äro väl
utvecklade, rörelserna sirliga och snabba.
Köttet är mycket välsmakande, varför de
sedan urminnes tid varit skattade jaktföremål.
Nuv. fridlysningstid är 1 jan.—15 sept. R.
förekommer allmänt utbrett i mell. Europa
och med två avvikande raser i resp.
Skottland och Spanien. Löunb.
Rådman, led. av rådstuvurätt el. magistrat.
Där dessa befattningar äro skilda, kallas
stundom led. av rådstuvurätten
justitieråd-man, av magistraten poli tirådman. —
Att vara lagfaren är icke ett nödvändigt
kompetensvillkor för rådmanstjänst men
särskilt stadgat för r. i de flesta av de större
städerna. Lagfaren r. kallas litterat r.;
sådana, som ej behöva vara lagfarna,
benämnas illitterata r. — 1 Stockholm
utnäm-nes r. av konungen, sedan stadens
kommunalt röstberättigade inv. upprättat förslag på
tre behöriga män. 1 övriga städer väljes r.
av stadsfullmäktige el., där sådana ej finnas,
av allmän rådstuga. Jfr Magistrat och
Rådstuvurätt. Ä. H.
Rådmansö, socken i Stockholms län
(Roslagen), Frötuna och Länna (se d. o., med
karta) skeppslag, ö. om Norrtälje; 95,34 kvkm,
1,628 inv. (1932). Omfattar yttersta delen av
den sjörika landtungan s. om Norrtäljeviken
och vidsträckt skärgård med bl. a. Tjärvens,
Söderarms (lotsstation) och Svenska
högarnas havsfyrar, flera skärgårdsfyrar, Svenska
björns fyrskepp utanför Svenska stenarna,
Fejan (se d. o.), Tjockö och Kapellskär (se
d. o.). Berggrunden består delvis av
gabbro-bergarter av stort vetenskapligt intresse. 1,299
har åker, 3,801 har skogsmark. Egendomar:
Riddersholm och R. kungsgård. Pastorat i
Ärkestiftet, Sjuhundra kontrakt.
Rådsherre, se Riksråd.
Rådslag, riksrådets skriftliga svar på
konungens framställningar, översikter av r.
för Gustav Vasas tid finnas i »Svenska
riks-dagsakter», för den följ, tiden i Meddelanden
från Svenska Riksarkivet, bd I: 2—III: 12
(1878—88). B. H-d.
Rådspensionär (holl. Raadpensionaris)
kallades i den forna republiken Nederländerna
sekr. vid prov. Hollands ständerförsamling
(staterna). Då r. hade att behandla
utrikes-ärenden och Holland var den mest
inflytelserika prov, i generalstaterna, blev r. i själva
verket republikens politiske ledare. Av r.
märkas särskilt Oldenbarnevelt, De Witt,
Fågel och Heinsius. B. H-d.
Rådssystem, en form för samhällets
organisation, bestående däri, att såväl ledningen
av den ekonomiska produktionen som
lagstiftnings-, förvaltnings- och domarmakten
tillhöra råd, som utses inom mindre lokala
områden av de i olika yrken arbetande —
arbetarråd, bonderåd, soldatråd. R. står
således i skarp motsats till det demokratiska
parlamentariska systemet; detta sistnämnda
är centralistiskt, r. däremot till sin idé av
utpräglat decentralistisk karaktär. R.
tillhör eg. Proudhons (se d. o.) idékrets, enl.
vilken det gäller att skydda individerna mot
förmynderskap och intrång av centrala
myn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
