Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rådssystem - Rådstuga - Rådsturätt - Rådsturättspredikan - Rådstuva el. Rådstuga, Rådstu - Rådstuvurätt (Rådsturätt, Rådhusrätt) - Råfett - Råfilm - Råfosfat - Råg - Rågas - Rågata - Rågblomma - Rågbroddfluga - Råget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Rådstuga—Råget
10
digheter. — Då sådant r. framträtt i praxis,
såväl i Ryssland som annorstädes, har det
blivit något annat, än som varit tänkt i den
ursprungliga teorien. Makten har i
verkligheten förskjutits från de lokala råden till de
centrala organen i staten, t. ex.
folkkommissariernas råd i Ryssland, där utvecklingen
lett till en oligarki, som närmar sig autokrati.
— I andra länder har r. hittills endast haft
en efemär tillvaro på det politiska området
men kunnat i urblekt form bibehålla sig i
viss utsträckning inom det ekonomiska livet,
såsom driftsråd vid olika företag, vilka
driftsråd dock endast fått rådgivande
karaktär (se Industriell demokrati). I
den tyska Weimarförfattningen av 1919 finns
en plan för ett ekonomiskt-socialt r., som
emellertid hittills blott delvis förverkligats.
Vid de lokala företagen skulle
driftsarbetarråd bildas, med vilka företagsledningen hade
att förhandla. Vidare skulle finnas
distrikts-arbetarråd inom större el. mindre områden,
vilka råd tills, m. representanter för dels
arbetsgivarna, dels konsumenterna skulle
utgöra distriktsekonomiråd med vissa
kontrollerande och förvaltande befogenheter. Och
som högsta led i denna organisation skulle
bildas ett riksarbetarråd, som skulle ingå i
ett centralt riksekonomiråd (ty.
Reichswirt-schaftsrat) med betydelsefulla uppgifter
särskilt på den ekonomiska lagstiftningens
område. Den stora planen har ännu i väsentliga
delar stannat på papperet; emellertid finns
bl. a. ett provisoriskt riksekonomiråd,
bestående av 326 led., representerande arbetare,
arbetsgivare och konsumenter och valda av
ett stort antal olika organisationer inom dessa
samhällsklasser. J. R. N.
Rådstuga, se Rådstuva.
Rådsturätt, se Rådstuvurätt.
Rådsturättspredikan, se Magistrat
s-predikan.
Rådstuva el. Rådstuga, R å d s t u,
lokal, där rådstuvurätten (se d. o.) har sina
sammanträden. — Se vidare Allmän
rådstuga.
Rådstuvurätt (Rådsturätt,
Rådhusrätt), domstol för stad med egen
jurisdiktion. R. är domför med tre led. och kan
fördelas på flera avd. R. sammanträder första
helgfria dag i varje vecka och dessemellan
när så fordras. Om särskild sammansättning
av r. i handelsmål se Handelsdomstol.
I handläggning av mål om klander av dispasch
skola tre handels- och sjöfartskunniga män
deltaga. Vid 1932 års ingång funnos i riket
88 r., medan 26 städer lågo under landsrätt.
Indragning av r. kan ske enl. bestämmelserna
i 1932 års lag om stads och landsbygds
förenande i judiciellt avseende. Å. H.
Råfett, se Fodermedel, sp. 677.
Råfilm, se Film, sp. 342.
Råfosfat, se Fosfat.
Räg, Secale cereäle, ett huvudsaki. i n.
halvklotets tempererade zon odlat sädesslag,
tillhörande fam. Gramineae. R. är en
korsbefruk-tande växt, vars frömjöl med vinden
överföres från planta till planta (»rågen ryker»),
I ett område huvudsaki. mellan Pamir och
Mindre Asien förekommer r. allmänt som
ogräs i vete- och kornfält. I norr blir till
slut under strängare klimatiska förhållanden
Råg, Secale cereale.
a blommande
småax, b småax med
frukter, c frukt.
r. det odlade sädesslaget. Den odlade r.
anses därför numera (enl. Vavilov) ha
uppstått ur den nämnda ogräsrågen. R. är det
sista av de vanliga sädesslagen, som tagits
i odling. Detta
torde ha
inträffat några årh.
före vår
tideräknings början. I
Skandinavien har r.
mera allmänt odlats
sedan 1200-talet; dess
odling har här
alltjämt utvidgats ända till
senaste år, då
veteodlingen ökats på r:s
bekostnad. Sveriges rågareal
1920 var 370.000 har men
1930 blott 241,000, d. v. s.
6,5 % av åkerarealen mot
omkr. 11 % 1900. R.
trives väl på lätt
jordmån och ger även på
torr sandjord goda
skördar. Rågodlingen är
särskilt utbredd i
Kristianstads län, Blekinge,
Småland samt på Öland och
på Gotland men
förekommer ända upp i
Norrbotten. Näst kornet är r.
det sädesslag, som i
Sverige går längst mot n.
För tjugu år sedan var
rågproduktionen i
Sverige ung. 600,000 ton årl.
men är nu blott omkr
hälften så stor.
Världs-produktionen av r. är f. n.
omkr. 40 mill. ton per år. Starkast
rågproduce-rande länder äro Ryssland, Tyskland och
Polen. Efter såningstiden skiljer man på tre
olika slag av r. Midsommar- el. Johan ne
s-råg (tuvråg) sås på högsommaren och
skördas nästa sommar, höstrågen, som är den
mest odlade, sås på hösten och skördas
samtidigt med midsommarrågen. Dessa två
rågslag ge betydligt högre avkastning än
vårrågen, som fullbordar sin utveckling på en
sommar och eg. blott odlas, där de andra
raserna ej trivas. Utom till mogen skörd
odlas r. även såsom foderväxt, vanl. i blandning
med vicker, för avhuggning vid
blomningstiden (g r ö n r å g). De vanligaste i Sverige
odlade höstrågsorterna äro förutom en del
lantsorter och i n. delarna av landet finländsk
s. k. V a s a r å g de vid Svalöv förädlade
sorterna stålråg, st järnråg och
förädlad Vasaråg samt den tyska P e t k
u-serrågen. R. odlas nästan uteslutande till
brödsäd och ger omkr. 70—75 % siktmjöl,
5 % fodermjöl och 20 % rågkli, som nyttjas
till häst- och svinfoder. R. innehåller omkr.
68—70 % kolhydrat, huvudsaki. stärkelse,
2 % fett och 12 % protein. G. N.-L.
Rågas, se L y s g a s, sp. 437.
Rågata, se Rågång.
Rågblomma, hot., se D r a b a.
Rågbroddfluga, zool., se Blomflugor
och Lantbrukets skadedjur, bild 7
på plansch 1.
Råget, zool., se Rådjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
