Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rö (ångsåg) - Röd - Röda arbetarfanans orden - Röda armén - Röda boken - Röda fackföreningsinternationalen - Röda fanans orden - Röda garden - Röda halvmånen - Röda havet - Röda hund - Röda korset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Rö—Röda korset
58
Rö, ångsåg i Högsjö socken, på
Ångermanlandskusten, 10 km n. om Härnösand. Äges
av R. sågverks nya a.-b., gr. 1901, aktiekap.
2 mill. kr., 120 arb., årstillv. 6,000 stds
sågade trävaror.
Röd, i ortnamn, se R u d.
Röda arbetarfanans orden, se Ordnar,
sp. 328.
Röda armén, se Ryssland, sp. 1327 och
bild 41—48 på plansch.
Röda boken, en 1576 av Johan III utan
kyrklig sanktion utgiven gudstjänstordning,
som i nattvardsmässan till en viss grad
åter-införde innehållet i förut avskaffade böner ur
den romerska canon missae. Se F e c h t, P.
M., och Liturgiska striden. E.Nwn.
Röda fackföreningsinternationalen, se
Fackförening, sp. 13.
Röda fanans orden, se Ordnar, sp. 328.
Röda garden, kommunistiska, militärt
organiserade förband, ha bildats t. ex. under
revolutionstiderna i Ryssland 1917, Finland
1918 o. s. v. Soldater i r. kallas rödgardister.
Röda halvmånen, se Röda korset.
Röda havet, forntidens Sinus arabicus, arab.
Bahr el-llidjäz, långsträckt n. v. vik av
Indiska oceanen, mellan Asien (Arabien) och
Afrika, skiljes av det 115 km breda, av
Suez-kanalen genomskurna Sueznäset från
Medelhavet. Från det smala inloppet Bab el-mandeb
(se d. o.) i s. ö. vidgar sig R. hastigt till 360
km bredd under 16° n. br., avsmalnar vid
omkr. 19° n. br. och delar sig på 27° 45’ n. br.
i Suezviken mot n. n. v. och Akabaviken mot
n. på var sin sida om Sinaihalvön. R:s areal
uppgår till 458,500 kvkm (större än Sveriges),
dess längd till 2,300 km, dess medeldjup till
490 m och dess största anträffade djup till
2,359 m (mitt i R. utanför Djidda). R. är en
tertiär gravsänka med i allm. branta,
vege-tationsfattiga klippkuster. Kusterna kantas
av små korallöar el. rev, flerstädes barriärrev,
som av djupt vatten skiljas från stränderna.
Utanför de stora wadierna finnas öppningar
(sherms) i korallreven, bildande naturliga
hamnar. Bland öar må nämnas den
vulkaniska Zeberdjed n. om vändkretsen, de
stora arkipelagerna Dahlak (se d. o.) utanför
Eritrea och Farsanöarna (se d. o.) på kusten
mitt emot, s. ö. därom Djeziret qamaran,
vulkanöarna Djebel Suqur (632 m ö. h.) och
Djebel Teir (ännu svagt verksam) samt i Bab
el-mandeb den britt, ön Perim (se d. o.). R.
ligger i ett av jordens hetaste och
regnfattigaste områden och mottager endast en flod
(Baraka) med vatten året om. Vattnets
yt-temp. är ö. om Suakin 31° C, längst i s. 25°
och i n. omkr. 22°; även på djupt vatten
synes temp. ingenstädes understiga 20°, i vilket
hänseende R. är enastående i världen.
Av-dunstningen är enorm (omkr. 7,000 mm) och
salthalten hög, 3,62 % vid Bab el-mandeb
(minimum), 4,27 % i Suezviken (max.). Växt- och
särskilt det lägre djurlivet är mycket rikt;
trol. är R. uppkallat efter en röd alg (se
Plankton, sp. 1069). — R. har bildat en av
de äldsta handelsvägarna mellan
Medelhavsländerna och Indien, vilken dock efter
upptäckandet av sjövägen runt Afrika nästan
råkade i glömska men genom Suezkanalens
öppnande 1869 återupptogs. De viktigaste
hamnarna vid R. äro på arab, kusten Djidda,
Hudeida och Mocka samt på den afrikanska
Suez, Port Sudan, Massaua och Assab. —
Litt.: C. Crossland, »Desert and water
gardens of the Read sea» (1913). G. R-ll.
Röda hund (rube’ola), vanl. lindrig specifik
utslagssjukdom. som efterlämnar bestående
immunitet. Smittämnet är okänt,
inkuba-tionstiden 17—20 dagar. Utslaget, som oftast
börjar i ansiktet, påminner närmast om
mässling, men fläckarna äro mindre och avgränsas
i allm. av en smal zon med normal hud. R.,
som i regel förlöper hastigt, med lindrig feber
samt i flesta fall är förbunden med katarr i
hals, ögon- och luftvägar, träffar vanl. barn
men kan även förekomma hos vuxna. Ofta
äro lymfkörtlar på halsen samt i nacken
an-svällda. Behandlas hygienisk-dietiskt. E. L-g.
Röda korset (fr. la Croix-rouge), gemensam
benämning på i alla kristna civiliserade
länder existerande frivilliga föreningar för vård
av sjuka och sårade i fo»)t, med ett rött kors
på vit botten såsom internationellt märke (se
nedan). I de muhammedanska länderna kallas
motsv. föreningar i allm. Röda
halvmånen (fr. le Croissant-rouge) och i Persien
Röda lejon- och solföreningen
(So-ciété du Hon et soleil rouges). R. leder sitt
ursprung från den på initiativ av schweiziske
filantropen Henri D u n a n t (se d. o.) 9 febr.
1863 bildade Internationella
kommittén för hjälp till sårade
(Co-mité International de la Croix-rouge). På
inbjudan av kommittén sammanträdde i okt.
s. å. i Genève en internationell konferens för
dryftande av hithörande frågor, följd av en
internationell diplomatisk kongress 1864. På
denna antogs den s. k. Genèvekonventionen,
väsentligt förbättrad efter en ny konferens
1906 (se vidare Genèvekonventionen).
På grund av erfarenheterna från världskriget
inkallades åter på inbjudan av schweiziska
regeringen en diplomatkonferens i Genève
1929. Den s. k. tredje
Genèvekonventionen, som ratificerats el. »bifallits»
av nästan alla civiliserade stater, är av 27 juli
1929 och innebär ytterligare förbättringar.
Den på grundval av Genèvekonventionen
bildade internationella organisationen för
vård av sjuka och sårade i fält och därmed
sammanhängande uppgifter benämnes Röda
korset och består av de resp, ländernas
Röda-korsföreningar el. med dem jämställda
föreningar. Vid 1932 års början funnos 60
sådana föreningar — 33 europeiska och 27
utomeuropeiska — med ett medlemsantal av omkr.
10 mill. Enhetsbandet mellan de olika
nationella Rödakorsföreningarna utgör
Internationella Röda korset (la
Croix-rouge internationale), bildat 1928 på
initiativ av Svenska R:s ordf, prins Karl genom
den s. k. fusionen av Comité international och
den 1913 på initiativ av presidenten i
Amerikanska R. bildade
Rödakorsförening-ar n as liga (Ligue des sociétés de la
Croix-rouge). Internationella R. representeras av la
Conférence internationale, som består av
delegerade från samtliga Rödakorsföreningar,
Comité international och »Ligan». Comité
international verkar därjämte för främjande
av R:s verksamhet i krig och Ligan för
främjandet av dess humanitära (socialsanitära)
verksamhet. Den sistnämnda har efter
världs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
