Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räv - Räven (stjärnbild) - Rävhaj - Rävinge (Revinge) - Rävkaka - Rävkaketräd - Rävlanda - Rävlo - Rävmjölkstörel - Rävrumpa - Rävsax - Rävsläktet - Rävsnäs, Räfsnäs - Rävsvans - Rävsvansapor - Rääf (i Småland), Leonard Fredrik - Rö- - Rö - Rö (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Räven—Rö
50
Räv, Vulpes vulpes.
verräv. Det stora flertalet dylika skinn
härstammar från en färgvarietet av den
amerikanska r. (bäst från Labrador), som på senare
tid gjorts till föremål för odling även i
Sverige. B 1 å r ä v är en varietet av fjällräven
(se d. o.), utmärkt av färg, växlande mellan
ljust blått och brunt, som ej övergår i vitt
under vintern. Den vita vinterpälsen av
fjällräven kallas v i t r ä v. T. P.
Räven (lat. Vulpécula), astron., stjärnbild
mellan 19 och 21,5 tim. rektascension och
mellan + 20° och + 30° nordlig deklination.
R., genom vilken Vintergatan passerar,
innehåller 44 stjärnor, synliga för blotta ögat.
Inga av dessa äro ljusstarkare än 4,63. K. Lmk.
Rävhaj, Alo’pias (Alope’cias) vu’lpes, art
bland hajarna (se d. o.), utmärkt av att den
övre fliken av stjärtfenan är lika lång som hela
den övriga kroppen, stundom längre.
Stjärten inberäknad, når den en längd av 5 m.
Den är ovan blågrå, under vit. Den
förekommer i alla varma hav och lever av fisk. T. P.
Rävinge (Re v inge), socken i Hallands
län, Halmstads härad, på kustslätten, n. v. om
Halmstad; 17,51 kvkm, 559 inv. (1932).
Begränsas i n. ö. av Suseåns vänstra källarm,
Storån. 1,262 har åker, 248 har skogsmark.
Egendom: Bårarp (se d. o.). Ingår i Getinge
och R. pastorat i Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt.
Rävkaka, Sèmen nu’cis vo’micae, fröna av
rävkaketrädet, Strychnos nux vomica. Fröna
äro runda, platta, med ytan täckt av
gulgrå, tilltryckta hår. Smaken är ytterst
bitter, beroende på närvaron av
alkaloi-derna s t r y k n i n och b r u c i n (se
dessa ord). De framkalla efter förtäring
häftig stelkramp, som hindrar andningen och
medför död. Pulver el. extrakt på r. (eller
numera vanl. strykninsalt) inblandas i »åtel»,
som utlägges för att döda skadedjur, särskilt
rävar — därav namnet. C. G. S.
Rävkaketräd, bot., se Loganiaceae och
R ä v k a k a.
Rävlanda, barnsanatorium i Björketorps
socken, Älvsborgs län, vid R. station på
Göteborg—Borås järnväg. Äges av föreningen
Barnsanatoriet Räflanda (i Göteborg),
öppnades 1917.
Rävlo, zool., se Lo.
Rävmjölkstörel, bot., svenskt namn på
Eu-phorbia peplus, se Euphorbia.
Rävrumpa, bot., sv. namn på
Equisetzim-arter, se Fräkenväxter.
Rävsax, trampsax för rävfångst. Trampsax
får endast användas efter tillstånd av
länsstyrelsen (högst ett år) för fångst av varg
och järv samt av räv i de fyra nordligaste
länen och av utter vid fiskodling. Se vidare
Sax 2 med bild.
Rävsläktet, zool-, se Räv.
Rävsnäs, R ä f s n ä s, kungsgård i
Tore-sunds socken, n. Södermanland, vid
Grips-holmsfjärden av Mälaren; 360 har, därav 85
har åker; tax.-värde 113,200 kr. (1932).
Tillhörde länge Sturesläkten, därefter Vasaätten
(jfr Gustav, sp. 30), bl. a. hertig Karl,
drottning Maria Eleonora och Karl X Gustav,
vars drottning överlämnade R. till Juliana
av Hessen-Eschwege. Det reducerades av
Karl XI och har sedan varit kungsgård.
Rävsvans, bot., se Amarantväxter.
Rävsvansapor, zool., se Svansapor.
Rääf [räv] (i Småland), Leonard
Fredrik, kulturhistoriker (1786—1872), var
av gammal frälsesläkt. Tog kansliexamen
1805 i Uppsala, ingick 1808 i Riksarkivet men
övertog 1810
familje-gods och var sedan
bosatt i Ydre
(»Ydre-drotten»), efter 1843 på
Forsnäs. R. blev 1818
kammarjunkare, 1861
led. av Vet.-akad. och
1860 fil. hedersdr i
Uppsala. R. stod
nyromantikerna nära, var
medl. av Götiska
förbundet och skrev i
Iduna. Han var en
verksam
hembygds-o. folkminnesforskare
samt urkundssamlare. A. I. Arwidssons
»Svenska fornsånger» (1834—42) är delvis byggd
på R:s samlingar. Vitt.-akad. äger R:s stora
samling urkundsavskrifter (R:s diplomatarium,
6 bd, 1281—1622; deponerat i Riksarkivet),
en samling (7 bd) om skrock och signerier
m. m. Han var med om igångsättandet
av »Svenskt diplomatarium» och biträdde
en tid Liljegren vid dess utarbetande. R:s
inträdestal i Vitt.-akad. 1829 om
beskaffenheten av Sveriges offentliga handlingar
under medeltiden var en för sin tid
värdefull avh. i diplomatik. Som etnograf
framträdde R. med det intressanta arbetet
»Samlingar och anteckningar till en
beskrif-ning öfver Ydre härad i öster göthland» (5 bd,
1856—75). R., som deltog i ett flertal
riksdagar, var utpräglat konservativ. Han var
mera arkivkännare än vetenskapsman. Som
människa var R. en sträv, självständig,
oböjlig och kärnfull personlighet. Monogr. av A.
Ahnfelt (1879). (B. H-d.)
Rö-. Tyska namn, som saknas under R ö-,
torde sökas under Roe-,
Rö, se Röstenen.
Rö, socken i Stockholms län (Roslagen),
Sjuhundra härad, närmast s. om Rimbo; 46,71
kvkm, 714 inv. (1932). Norrtäljeåns dal vidgas
v. om Rösjön till öppen slättbygd; f. ö.
hu-vudsakl. skogsbygd samt kring Viren och
Ångarn i s. ö. slättbygd. 1,042 har åker, 2,866
har skogsmark. Egendomar: Beateberg (se
d. o.), Lovisedal och Näs. Ingår i Rimbo och
Rö pastorat i Ärkestiftet, Sjuhundra kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
