Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rödalger el. Floridéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Rödalger
62
färgämne (se A 1 g f ä r g ä m n e n). Några få
parasitiska r. äro alldeles färglösa el. vita.
R. äro med undantag av ett par släkten
utpräglade havsalger, som kunna tränga längre
ned på djupen, än vad grönalger och egentliga
brunalger i allm. pläga göra. Som
assimila-tionsprodukt bilda r. ett särskilt slags
stärkelse, floridéstärkelse. Cellväggarna innehålla
jämte cellulosa även andra kolhydrat, som vid
kokning lätt övergå till geléartade produkter,
t. ex. a g a r - a g a r (se d. o.) och k a r a g e n
(se d. o.). Till sin allmänna organisation äro
r. ytterst växlande. Differentieringen är
stundom så hög, att man kan urskilja
stam-och bladpartier. Många äro slutligen starkt
förkalkade (se K a 1 k a 1 g e r). — R:s
fortplantning sker medelst sporer: enkla, vanl.
odelade monosporer, fyrdelade s. k.
tetrasp o r e r samt i regel enkla
karpospo-r e r. Dessutom förekommer även ett slags
groddceller, s. k. parasporer.
Könsfort-plantning förekommer hos alla r., varvid de
ytterst små hankropparna, spermatierna,
som alltid sakna alla flimmerhår och därför
också egenrörelse, endast genom
strömningarna i vattnet överföras till honorganen,
karpogonen, som hos de egentliga r.
alltid bestå av en nedre, tjockare del, som hyser
honkärnan, och en lång, hårfint utdragen
spets, trikogynet, som uppfångar och
mottager de orörliga spermatierna.
Utvecklingen efter befruktningen är hos r. mer
komplicerad och växlande än hos någon annan
växtgrupp. I enklaste fall inträder en
reduk-tionsdelning (se d. o.) omedelbart efter
befruktningen, och från det befruktade
karpo-gonet utväxa greniga trådar, som övergå till
bildning av karposporer, som äro haploida
(se Cell, sp. 769) och vid sin groning ge upphov
till nya könsindivid. Sådana r. bilda aldrig
tetrasporer men väl monosporer på
könsindi-viden. Av dylika r. finnes i naturen blott ett
slags individ, könsindivid. R. av denna typ
benämnas haplobiontiska. I vanligaste fall
inträder emellertid reduktionsdelningen icke
omedelbart efter befruktningen, med påföljd
att karposporerna bli diploida (se Cell, sp. 769).
När då dessa karposporer gro, bildas könlösa
diploida individ, som aldrig bilda könsorgan
men i stället tetrasporer, varvid
reduktionsdelningen föregår tetrasporbildningen.
Vid tetrasporens groning uppväxa så ånyo
haploida könsindivid. Av dylika r. förekomma
alltid två slags individ, 1) könsindivid och
2) tetrasporindivid, följande på varandra i ett
slags generationsväxling (se d. o.). Dylika r.
benämnas diplobiontiska. Karposporer
med sina trådar, ofta omgivna av urnlika
hyl-len, benämnas hos r. cystokarp.
Befrukt-ningsförhållandena kunna nu ytterligare
kompliceras därigenom, att cystokarpiet med de
karposporbildande trådarna icke härleder sig
direkt från karpogonet, utan efter
befruktningen har den befruktade honkärnan
invandrat i en mer el. mindre närbelägen näringsrik
cell, en s. k. a u x i 1 i a r c e 11, som blir till
utgångspunkt för karposporbildningen.
Auxi-liarcellernas läge är mycket växlande liksom
sättet för deras bildning. Antingen bildas de
före el. också omedelbart efter befruktningen,
antingen i närheten av el. ock mera avlägset
från karpogonet. Dessa olikheter äro av stor
Bild 1. Tetrasporer, 1 hos Callithamnion
corymbo-sum, 2 hos Polysiphonia.
betydelse för denna växtgrupps systematik.
Vissa r. ha redan före befruktningen en
speciell, näringsrik auxiliarcell, utbildad i
samband med varje karpogon. Sådana bildningar,
bestående av karpogon med närbelägen
auxiliarcell, benämnas p r o k a r p.
R. pläga indelas i två huvudgrupper: 1)
Bangiales (se d. o.) och 2) Florideae el. de
egentliga r., omfattande den stora huvudmassan
ay de röda algerna. Florideae indelas i
talrika fam., fördelade på flera större
undergrupper. Hit höra t. ex. färskvattensfloridéer
som Batrachospermum (se d. o.) och
ström-tråd (Lemanea), bägge vanliga i Sverige.
Bland andra vanligare nordiska, rent marina
former märkas nervtång (Delesseria
san-guinea), vanlig på något djupare vatten,
gaffeltång (Furcellaria), vanlig på djupare
vatten även långt inne i Östersjön, k a
råge n t å n g (Chondrus crispus), 1 e d t å n g
(Polysiphonia), ett mycket artrikt,
kosmopolitiskt släkte, och r ö d t r å d (Ceramium), ett
formrikt släkte, som går långt upp i
Bottniska viken. Arter av släktet Rhodymenia,
t. ex. R. palmata, som ymnigt förekommer i
n. Atlanten och Ishavet, användes fordom
mycket som föda för såväl människor som
Bild 2. Nervtång, Delesseria sanguinea,
sommarstadium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
