Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rödalger el. Floridéer - Röda rosen - Rödarvsläktet - Röda Ryssland - Röda skenet - Röda stjärnan - Röda stjärnans orden - Röda tråden - Röda örns orden - Rödbena - Rödbeta - Rödbinka - Rödblind - Rödblära - Rödbo - Rödbok - Rödbrokig svensk boskap (R. S. B.) - Rödbräcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Röda rosen—Rödbräcka
64
Bild 3. Karagentång, Chondrus crispus.
djur, särskilt på Island (söl), Irland och i
Skottland (dulse); korallalg (Corallina
officinalis) och släktet Lithothamnion höra
till kalkalgerna (se d. o.). Med undantag för
de få r., som på grund av sin rikedom på
stärkelse och geléämnen i vissa länder ätas eller
användas till tekniskt bruk, äga r. ingen
betydelse för människan. De äro emellertid
från vetenskaplig synpunkt ytterst
intressanta och höra till de självständigt
assimilerande högre växtformer, som leva på de
djupast belägna algregionerna vid alla
oceanstränder. N. S-s.
Röda rosen, se England, sp. 855.
Rödarvsläktet, Anaga’llis (fam.
Primula-ceae). I s. och mellersta Sverige finns på
åkrar A. arvensis, en liten, enårig ört med
lackröda (el. hos underart, femina blå) blommor.
Anses vara giftig. G. M-e.
Röda Ryssland, po. Czerwona Rus, gammal
benämning på s. ö. delen av det forna Polen.
Röda skenet, meteor., färgfenomen på
himlen vid stark förorening av atmosfären genom
stoftpartiklar. R. iakttogs 1883 över stora
delar av jordytan, särskilt inom tropikerna;
det yttrade sig framför allt i en stark
stegring av afton- och morgonrodnadens färger,
särskilt purpurfärgen. Samtidigt
observerades ett egendomligt böjningsfenomen, den
s. k. B i s h o p’s r i n g (se d. o.), av 45° diam,
kring solen. Säkerligen ha dessa fenomen
uppkommit genom inverkan på ljuset av
vulkaniskt stoft, härrörande från
vulkanutbrottet av Krakatau (se d. o.) aug. 1883.
Då solen står lågt och solljuset har att
genomlöpa en stor luftmassa, bortfiltreras genom
reflexion från stoft och luftmolekyler
särskilt de korta — blå och violetta —
ljusvågorna, under det att de längre — röda—
passera mera obehindrat igenom. Ju mera
stoftpartiklar atmosfären innehåller, desto
starkare framträda vid solnedgången de röda
färgerna i solljuset. — Färgfenomen av likartad
natur kunna stundom iakttas efter större
skogseldar. Efter vulkanutbrottet av Mount
Katmai i Alaska 1912 uppträdde liknande
ljusfenomen över hela de nordamerikanska och
europeiska kontinenterna. Man har använt
ljusienomenens första uppträdande för att
härleda det vulkaniska stoftets förflyttning och
därmed vindarnas styrka och riktning i de
luftlager, där stoftet befunnit sig. A. Å.
Röda stjärnan (fr. l’Étoile rouge), ett 1914
i Genève bildat internationellt förbund av
föreningar till bistånd åt djuren på
slagfälten. Förbundets emblem är en röd, femuddig
stjärna med lat. inskrift: »Inter arma
mi-sericordia» (»Barmhärtighet under striden»).
Svenska Röda stjärnan, stiftad
1917, tillhör detta förbund, och dess stadgar
äro fastställda av K. m:t (se Svensk
Författningssamling 1917, n:r 230). Föreningens
angelägenheter handhas av en centralstyrelse i
Stockholm. Inom varje län finns en
distriktsstyrelse med en av vederbörande
arméfördel-ningschef (el. likställd chef) förordnad militär
led. och inom varje distrikt en el. flera
kretsstyrelser. Föreningens ändamål tillgodoses
genom insamling av medel, för att vid
krigs-tillfälle må kunna lämnas
veterinärvårdsma-teriel och i veterinär sjukvård och djurvård
utbildad personal. För dess utbildning
anordnar föreningen kurser vid Veterinärhögskolan,
de beridna truppförbandens stallar (k. br. 1
juni 1917), statens lantbruksskolor och
enskildas gods och gårdar. Föreningen biträder
under fredstid vid upprättandet av
opera-tionsanstalter med sjukstallar vid
veterinärstationerna; 1932 finnas sådana i Kalmar,
Nybro, Grästorp, Mellerud, Hallsberg, Falun,
Sundsvall, Skurup, Klagstorp, Mariestad,
Skärplinge och Ystad. Föreningen utger
årsberättelse m. m. O. Z.’
Röda stjärnans orden, se O r d n a r, sp. 328.
Röda tråden. I allt tågvirke, som tillhör
engelska marinen, är en röd tråd inspunnen
(för att försvåra stöld av det). Genom Goethes
användning av uttrycket i »Die
Wahlver-wandtschaften» har det fått betydelsen det
sammanbindande, huvuddraget.
Röda örns orden, se Ordnar, sp. 326.
Rödbena, zool., se Snäppsläktet.
Rödbeta, bot., se Beta, sp. 142 ff.
Rödbinka, bot., se Erigeron.
Rödblind, se Färgblindhet.
Rödblära, bot., se B 1 ä r a.
Rödbo, socken i s. Bohuslän, V. Hisings
härad, omfattande n. spetsen av Hisingen,
mellan Göta älv och Nordre älv; 20,79 kvkm,
501 inv. (1932). Odlad dalslätt utmed Göta
älv; v. därom rullstensheden Rönnängsslätten
och f. ö. huvudsaki. skogsåsar. 537 har åker,
418 har skogsmark. Egendom: Ellesbo (se
d. o.). Ingår i Kungälvs, R. och Ytterby
pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontr.
Rödbok, bot., se Bok, sp. 688.
Rödbrokig svensk boskap, inhemsk
nötkrea-tursras, vanl. kallad R. S. B., som i slutet
av 1800-talet utbildades ur s. k. herrgårdsras
(se d. o.). Sedan 1928 är r. sammanslagen med
svenska ayrshirerasen till svensk
röd och vit boskap (se d. o.; förk.
S. R. B.).
Rödbräcka, metallo gr., skörhet hos järn och
stål, uppträdande vid rödvärme (omkr. 700°—
900° C) och beroende på svavelhalt (se J ä r n,
sp. 23). Likbetydande är rödskörhet, som
tillskrivits syrehalt. Sannolikt förstärker syre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
