Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rönneholm - Rönneshytta - Rönneån - Rönngren, Nicken - Rönninge - Rönnow, släkt - Rönnow, Casten (läkare) - Rönnow, Casten Månsson (präst) - Rönnow, Joachim - Rönnoxel - Rönnskär - Rönnäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Rönneshytta—Rönnäng
82
nu styckat, hade betydande mossodlingar.
Slottet, från 1800-talets förra hälft, är nu
vilo- och rekreationshem. — R. tillhörde på
1500-talet släkten Laxmand, senare bl. a.
släkten Coyet till 1918. En till R. förlagd
alkoholistanstalt (se Alkoholistvård,
sp. 536) har flyttats till Höör.
2. Fordom slott i Rönneån nedanför
Ängelholm, se Bengt Algotsson.
Rönneshytta, järnbruk i Lerbäcks socken,
s. Närke, vid stambanan Krylbo—Mjölby.
Lyder under Skyllberg (se vidare d. o.).
Rönneån, Ringsjöns avloppså genom n. v.
Skåne till Skälderviken av Kattegatt; längd
80 km, tills, m. Hörbyån från Linderödsåsens
högsta parti till ö. Ringsjön 112 km,
flodområde 1,860 kvkm, disponibel
medelvatten-effekt 10,000 hkr, utbyggd 2,878 hkr (1930),
främst vid Klippan, 2,075 hkr, och
Forsmöl-lan, 568 hkr, tills. 5 aggregat, tillhörande
a.-b. Klippans finpappersbruk. Se kartan vid
Skåne.
Rönngren, Nicken, finländsk teaterledare
(f. 1880). Utbildade sig till
recitationskonst-när och blev lärare i muntlig föredragskonst
vid Svenska teaterns i Helsingfors elevskola
1908 (föreståndare 1910) samt vid Helsingfors
univ. 1911. R., som verksamt arbetat för
skapandet av en inhemsk svensk scenkonst i
Finland, var 1916—19 sekr. vid nämnda
teater och är från 1919 dess verkst. dir. H. E. P.
Rönninge, municipalsamhälle och kurort i
Salems socken, Stockholms län, i en
naturskön skogstrakt på n. Södertörn, vid R.
station på S. J., 7 km ö. om Södertälje; 539 har,
1,165 inv. (1932). Tax.-värde å fastighet
5,736,100 kr. (1930), tax. inkomst 1,098,370
kr. R. har tillkommit genom styckning
sedan 1896 av förutvarande egendomarna
Utt-ringe och Rönninge, den förstnämnda känd
som sätesgård redan på 1470-ta.let och 1538
inköpt av Gustav Vasa, den senare bebyggd
till säteri på 1600-talet av M. Lindeström.
R:s gamla herrgårdsbyggnad äges sedan 1904
av frälsningsarmén och användes till vilohem.
Rönnow, holsteinsk-dansk adelssläkt, känd
från 1200-talet. Claus R. (d. 1486) blev 1449
marsk, deltog i förhandlingarna med Sverige
och tillfångatogs i slaget på Brunkeberg 1471.
Hans son M a r q v a r d R. (d. 1506) deltog i
fälttåget mot Sverige 1497. Dennes söner voro
Joachim R. (se nedan) och riksrådet Eiler R.,
med vilken släkten utdog 1565. Om släkten se
Danmarks Adels Aarbog 1913. P. E-t.
Rönnow, Ca st en, läkare (1700—87),
brorsons son till C. M. R. Studerade sedan 1720
i Stockholm och Uppsala, reste 1728 utrikes
och blev 1730 med. dr i Reims samt utbildade
sig i Paris till
tecknare och målare. 1734
blev R. livmedikus hos
konung Stanislaus
Leszczynski och
bosatte sig med denne
1737 i Lunéville. Han
utnämndes till
con-seiller intime och att
ha inseendet över
me-dicinalväsendet i
her-tigdömena Lothringen
och Bar. Denna
befattning skötte han i
nära 30 år, upprättade ett medicinskt läroverk
i Nancy, förbättrade sjukhusen, inrättade
fält-skärsskola och bättre apotek m. m. 1759 blev
han naturaliserad svensk adelsman. Efter
Stanislaus’ död bosatte sig R. 1767 i
Stockholm. Han utgav ett par tal i Vet.-akad.,
bl. a. »Förmonen af ett stort lazaretts
inrättande i hufvudstaden» (1774). Större delen
av sin förmögenhet donerade han till
vetenskapliga och välgörande ändamål. Led. av
Vet.-akad. (1755). -rn.*
Rönnow, Casten Månsson, präst (omkr.
1638—1691 el. 1692), av urspr. skotsk släkt,
tog namnet R. efter Ronneby. Han
utnämndes 1661 till kyrkoherde i Ähus. Då R.
under Karl XI :s danska krig troget stod på den
svenska sidan — sägnen låter honom vid ett
tillfälle rädda konungen undan danskarna
genom att gömma honom i skorstenen, då
dessa omringat Ähus’ prästgård —, fick han
bl. a. flera kronohemman i Ähus. 1682 blev
R. kyrkoherde i Halmstad och 1686 (prost
1687) i Örebro. I Lund blev R. fil. mag. 1688.
Han bevistade flera riksdagar 1675—89.
Uppgiften att Karl XI skulle ha gjort Ähus
pastorat ärftligt i R:s familj är grundlös. S. K-ft.
Rönnow, J oachim, dansk biskop (omkr.
1500—44), son till M. R.; se släktart.
Studerade i utlandet och utnämndes 1529 av
Fredrik I till biskop i Roskilde på det villkoret,
att han icke skulle hindra förkunnandet av
den luterska läran, men fick aldrig påvlig
stadfästelse. R. var fientlig mot den nya tron
mest av hierarkiska skäl, och efter Fredrik
I :s död sökte han hindra de evangeliska
prästerna, bl. a. Hans Tausen, att predika. Under
grevefejden måste R. fly från Roskilde,
hyllade senare Kristian III men fängslades vid
reformationens införande 1536 tills, m. de
andra biskoparna och dog i fängelse. P. E-t.
Rönnoxel, bot., se Oxelsläktet.
Rönnskär. 1. Smältverk för förädling av
malmen från Boliden, i Skellefteå, s. ö. om
Skelleftehamn. Äges av Bolidens gruv-a.-b.
Anläggningarna, som påbörjades 1928,
förbindas genom järnväg med Boliden (55 km). 1930
påbörjades driften vid kopparverket och 1932
vid elektrolytverket, vari den tidigare
exporterade blisterkopparn förädlas. För 1932, R:s
första egentliga verksamhetsår, förutses en
produktion av 5,000 kg guld, 12,000 kg silver
och 4,000 ton koppar med ett värde av tills.
18 mill. kr. och en arbetarstam av 500 arb.
Som biprodukt erhålles mer arsenik än hela
världens produktion f. ö.; arseniken lagras i
avvaktan på resultat av försök med dess
användning för nya ändamål. Den för avledande
av rökgaserna uppförda skorstenen är 145 m
hög. På Hamnskär och Kallholmen är ett
modernt arbetar- och tjänstemannasamhälle för
1,000—2.000 pers, under uppförande. Jfr
Skelleftefältet. G. R-ll.
2. Lotsplats och fyr med ständig
bevakning, s. om inloppet till Piteå. Består av
en blixtfyr (ljusstyrka 65,000 Hefnerljus), i
ett järntorn (anlagt 1905), samt en mindre
bifyr med fast vitt sken (anlagd 1880).
Meteor. station, fiskehamn och kapell.
Rönnäng, socken i Bohuslän, Tjörns härad,
omfattande sydligaste delen av Tjörn (se
d. o., med karta) samt närliggande öar; 8,90
kvkm land, 1,536 inv. (1932). Klippterräng med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
