Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Sachsisk-frankiska bekännelsen—Sacklén
152
Schrammsteine i Sachsiska Schweiz.
— Litt.: S. och W. Ruge, »Dresden und die
Sächsische Schweiz» (3:e uppl. 1924).
Sachsisk-frankiska bekännelsen, se A u g
s-burgska bekännelsen, sp. 489.
Sachsiskt hus, se B o s t a d, sp. 944, bild 37
Sachsiskt porslin, dets. som Meissenporslin,
se Meissen; jfr Porslin.
Sachsska barnsjukhuset [sakska-]
(Barnsjukhuset Simon och Mathilda
Sachs’ minne; jfr Sachs, S.),
Stockholms stads barnsjukhus, beläget på
Årstaber-get. Sjukhuset, som uppfördes enl. ritningar
av I. Tengbom och inreddes för en kostnad av
336,000 kr., öppnades 1911. Det har platser
för 54 barn, i främsta rummet spädbarn, och
6 digivande mödrar, överläkare är alltsedan
sjukhusets öppnande med. dr Harald
Ern-berg. H. E-g.
Sachsska jodprovet, bot., se
Assimilation, sp. 333.
Sachtleven [sa^tléfen], holländsk
målarfa-milj, se Saftleven.
Sackarät, kem., se Socker.
Sackarifikatiön, se Försockring.
Sackarimetrl, optisk bestämning av
sockerlösningars koncentration med en s. k. sa
c-k ar i m e t e r. Lösningen, innesluten i ett
glasrör, placeras mellan polarisatorn och
ana-lysatorn i ett polarisationsinstrument (se
d. o.), varpå den vridning, som det
infallande ljusets polarisationsplan undergår i
lösningen, bestämmes. Denna vridning beror
av lösningsskiktets längd och lösningens
koncentration, som sålunda blir tillgänglig för
beräkning. T. E. A.*
Sackarln, Saccliarinum (av grek, sa’kcharon,
socker), Bensoesyresulfinid, bildar
färglösa, svårlösliga
kristaller, vilka äro omkr. 300
gånger sötare än socker och ha
en något metallisk bismak.
S. har ej någon nämnvärt menlig inverkan på
matsmältningen el. födans tillgodogörande och
verkar svagt antiseptiskt. Det brukas för
att ge söt smak åt mat och dryck åt
personer, som ej väl tåla socker, förnämligast
åt sockersjuka men även vid stränga
av-magringskurer samt en del mag- och
tarmåkommor, vid vilka socker i födan gynnar
abnorma jäsningsprocesser. S. ges i små
tabletter om 3—5 eg, som förslå att sätta
söt smak på t. ex. en kopp kaffe el. te.
Sacka-rinnatrium el. k r i s t a 11 o s är lättlösligt,
och därav räcka 1—3 små kristaller för
samma ändamål. S. har vidare brukats för
att ge söt smak åt närings- och
njutningsmedel, särskilt åt vissa drycker, t. ex.
socker-dricka. Tillsats av s. vid yrkesmässig
tillverkning av närings- och njutningsmedel är i
lag förbjuden. C. G. S.
Sackarometer, en för bestämning av
sockerhalten i lösningar avsedd areometer, graderad
i procent och riktig vid 20° C. Den på
areo-metern avlästa sockerhalten betecknas som
grader Balling el. Brix (°Bx). G. S-ck.
Sackaros [-å’s], kem., se Sockerarter.
Säcken, baltisk ätt, se Osten-Saeken.
Sacklén, Johan Fredrik, läkare,
biografisk författare (1763—
1851). Blev med. dr i
Uppsala 1788 och var
1788—1809
regementsläkare vid
Södermanlands reg:te, som
sådan bosatt i Nyköping
från 1790. Led. av
Vet.-akad. (1849). S.
sökte få
koppympningen införd. I
Nyköping inrättade han
1809 ett fältlasarett
för från Finland
åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
