- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
207-208

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

207

Sala—Saladjär

208

Sala, stad i Västmanlands län, vid
Uppland—Västmanlandsgränsen; 8,742 har, 8,027
inv. (1932). Ligger på slätten v. om Sagån
och genomflytes från Ekeby dammar i v. av
Lillån med Ekeby
kvarn och Svederii
holmar. Inom stadens
gräns ligger även en
betydande landsbygd;
inom denna Sala
gruva (se d. o.) 2 km i
s. v. och Broddbo
stationssamhälle 11 km i
n. v. Stadsplanen är
ytterligt regelbunden
(se kartan), men
planteringar och
vattendrag motverka
enformigheten. Gammalmodiga trähus
överväga utom i v. delen,
som nybyggts efter
1880 års brand. Nyare
arbetarstadsdelar ha

tillkommit i s. (Vasastaden), v. (Västermalm)
och n. om järnvägen (Norrmalm). De
förnämsta byggnaderna äro jämte kyrkan (uppf.
1635—41, svårt skadad vid eldsvådan 1736,
därefter restaurerad, varvid tornet ombyggts)
rådhuset (från 1700-talets slut),
sparbankshuset, länslasarettet, Väsby kungsgård,
skolhusen och Salberga sjukhus.

Industrien, som livnär över 40 % av inv.,
sysselsatte 1929 tills. 619 arb. vid 30
arbetsställen, däribland a.-b. Strå kalkbruk med
stora kalkbrott, Sala maskinfabriks-a.-b., a.-b.
Josef sdals tegelbruk, Sala tegelbruks-a.-b., den
av staden ägda Ekebykvarn samt Sala gruva,
genom vilken staden blivit ryktbar. S. har
sam-realskola, länslasarett, epidemisjukhus samt
två tidningar (Sala Allehanda och Sala-Pos-

Bild 1. Sala stads
vapen.

I silverfält ett knoster
och ett bergjärn i kors,
båda svarta.

ten), vilka utkomma med 3 n:ri veckan. F. d.
Västmanlands trängkårs kaserner ha enl.
riksdagsbeslut omvandlats till en anstalt för
manliga asociala imbecilla, benämnd Salberga
sjukhus. S. har station vid S. J. (Stockholm
—Krylbo), Västeråsbanan (bilinjen
S.—Tillberga) och S.—Gysinge—Gävle järnväg.
Stadens tillgångar utgjorde 1 jan. 1931 3,546,154
kr., dess skulder 606,094 kr., tax.-värdet å
fastighet 27,063,200 kr. (1931), därav
fastig-hetsskattefri 4,260,800 kr., och den bev.-tax.
inkomsten 7,153,350 kr. S. stadsförsaml.
utgör ett pastorat, varmed framdeles S.
lands-församl. förenas, i Västerås stift, Sala
kontrakt. G. R-ll.

Historia. S:s stadsprivilegier äro daterade
15 april 1624. Samtidigt bestämdes, att till
varje tomt i S. skulle höra ett utanför
egentliga staden beläget jordområde, 4 tunnland
åker och »äng till 12 lass hö». Tomterna
utlämnades mot vissa arbetsåligganden vid
gruvan. Då tomtägarna tillväxte i antal,
måste kronan sedermera gång efter annan
göra nya jordupplåtelser. Den skog och
betesmark, som hörde samman med denna jord,
bestämdes för stadens gemensamma bruk.
Benämningen »bergsmanstomt», som urspr.
nyttjades på tomtplatsen inom staden, har, sedan
det 1852 tilläts att skilja stadstomten från
jorden utanför staden, överflyttats på den
sistnämnda jorden. Bergsmanstomterna
sammanslagna kallas nu »Sala bergslag». Genom
de nämnda jordupplåtelserna liksom genom
bestämmelsen, att gruvfrälse- el. gruvjorden
(det område, där gruvan är belägen) skulle
höra under staden, blev S. redan vid
grundläggningen Sveriges till arealen största stad
och var detta länge. S. levde i början
huvudsaki. av jordbruk, men gruvdriften främjade
även handeln och hantverket. Till 1910 hölls
i S. den ryktbara kyndelsmässomarknaden,
som började 14 febr. S. har två gånger
härjats av svårare eldsvådor, 1736 och 1880. —
Jfr J. Näsmark, »S.» (1923). Ä. S-n.

Sala bergslag, se Sala.

Sala’ddin, se S a 1 a d i n.

Sa’laden, lit. Salociai, köping i Litauen, s. ö.
om staden Bauska, har givit namn åt en strid
vid den närbelägna byn Sjagarin (S c h
a-g a r i n) 19 mars 1703, då en svensk styrka
om 1,000 man under dåv. översten greve A.
L. Lewenhaupt slog en sexdubbelt överlägsen
rysk-litauisk (polsk), som i döda miste minst
600 man. Wdt.

Sala’din el. S a 1 a’d d i n (arab. S a 1 ä h - e
d-din), Jüsuf bin Ajjüb, sultan över
Egypten och Syrien (1137—93). Grundade
1171 den ryktbara Ajjubdynastien (jfr
Egypten, sp. 389), erövrade Mesopotamien och
delar av Mindre Asien samt i okt. 1187 även
Jerusalem, vilket i sin tur gav upphov till
tredje korståget. Efter en rad av
förbittrade strider behöll S. likväl till slut den
heliga staden jämte hela Palestina med
undantag av kuststräckan mellan Jafa och
Antiokia (jfr Korståg, sp. 1254). S. var
av kurdisk härkomst och beskrives som
tapper, rättrådig och ädelmodig. Litt.: Amerik.
monogr. av S. Lane Poole (1898); uppsatser i
Journal des Savants 1893 och 1908. G. Rqt.

Saladjär, låg glasskål (el. ställ av sådana)
för sylt, gurkor m. m.

SALA

Skala 1:16000

1 Sala stads sparbank

2 Varrnbadhus

3 Elektricitetsverk ’

4 Handelsbanken

5 Upplands ensk. bank

6 Jordbrukarebanken

1 Länssparbariken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 7 17:22:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free