Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Salado—Salamanca
210
Salado [sala’öå], R i o S. (sp.,
»salta floden»), namn på floder
i Argentina. Viktigast är S.,
högerbiflod till Paranä, genom
prov. Salta, Santiago och Santa
Fé, utmynnar nedanför
staden Santa Fé; dess fruktbara
översvämningsbäcken
(bana-dos) producera spannmål och
rörsocker.
Salæmontänus, se
Johannes Erici Salæmontanus.
Sälaga, en nu obetydlig ort
i Nordterritorierna,
Guldkusten. Var förr en av övre
Guineas livligaste handelsplatser
med 70,000—80,000 inv.
(1870-talet).
Salagapotatis, bot., se C
o-1 e u s.
Salagranit, petrogr., se
Granit, sp. 946.
Sala gruva ligger 2 km s. v.
om Sala stad och tillhör
stadens jurisdiktion. Malmen ut-
göres av silveihaltig blyglans och zinkblände,
insprängda i dolomit. Dolomiten bildar ett
linsformigt parti, som i v. begränsas av
gra-nulit och i ö. av granit. Strykningen är
n.—s. En mängd skölar och släppor
genom-sätta dolomiten. Gruvan, som är bruten
till ett största djup av 319 m, är så
vidsträckt, att sammanlagda längden av orter
och gruvrum är över 20 km. Blyglansen
håller 7—7,5 kg silver per 1,000 kg bly. Ur det
i gruvan brutna berget utskräddes helstuff
med 45—50 % bly, halvstuff med 20—
25% bly och vaskmalm med 3—3,5%
bly, alla malmerna med en mot blyinnehållet
svarande silverhalt. Gediget silver är
sällsynt, men silveramalgam anträffas stundom.
De för tillgodogörande av malmerna
inrättade hyttorna voro enkla schaktugnar, som
drevos medelst bläster från trampbälgar
ända till 1549, då kronan lät uppbygga
en för vattenkraft inrättad större hytta.
Hel- och halvstuffen förhyttades direkt men
vaskmalmen först efter en anrikning. I
blyhyttan erhölls verkbly, som avdrevs (se A
v-drivning), då man fick blicksilver. Det
genom finering i degel erhållna finsilvret gick
till Kungl. myntet, som intill 1879 därför
lämnade mynt med avdrag för myntarlön och
slagskatt men efter 1879 betalade silvret efter
medelnoteringen i London. — S. nämnes f.
ggn i en skrivelse 1510, varav synes framgå,
att gruvan kort förut blivit upptagen.
Gruvan och hyttorna ägdes till en början av
enskilda personer, för vilka 1512 utfärdades
privilegier. men övergingo sedermera i kronans
ägo. 1516 synas gruvorna ha varit bearbetade
dels av kronan för egen räkning, dels av vissa
herremän och bergsmän, som i förläning fått
vissa gruvdelar och antingen sålde malmen
el. själva smälte den. Verkets glansperiod
inträffade under 1500-talet, då tillv. uppgick
till i medeltal 15,000 lödiga marker (3,190
kg) om året, och gruvan torde då ha utgjort
en oumbärlig skattkammare för kronan.
Under de följ, åren sjönk produktionen av många
anledningar. Gustav II Adolf sökte sätta
verket i stånd. Han anlade 1624 Sala stad och
Rådhuset i Salamanca. Av José Churriguera.
utfärdade gruvförordning för Sala bergslag.
Gruvbrytningen upphörde 1908, sedan verken
efter 1890, då Sala bergslag (se Sal a)
sålde dem, flera gånger bytt ägare. Svenska
metallverken, som 1919 förvärvade
egendomarna, ha utfört undersökningsarbeten i
gruvan. Under bergverkets 400-åriga tillvaro
torde silvertillv. i sin helhet ha utgjort omkr.
450 ton. Härtill komma 30,000 ton bly. Blyet
synes dock ända till 1787 ha gått förlorat
vid silverframställningen. E. S. B.
Sala—Gysinge—Gävle järnväg (sign. S. G.
G. J.), spårvidd 1,435 m, 98,8 km lång;
förbindelse mellan Sala och Hagaström (Gävle—Dala
järnvägar) öppnades för allmän trafik,
sträckorna Sala—Kerstinbo och
Gysinge—Hagaström 1900 och Kerstinbo—Gysinge 1901. F. P.
Sala kontrakt, i Västerås stift, omfattar 7
pastorat: Sala stadsförsaml.; Sala
landsför-saml.; Möklinta; Kila; Kumla och Tärna;
Björksta; Tortuna och Sevalla.
Saläm (Seläm), arab. (eg. infinitiv av
verbet sa’lima, vara frisk, oskadd),
välbefinnande, frid, hälsning, t. ex. saläm ’alèk, »frid
över dig», saläm ’alékum, »frid över eder»
(på klassisk arabiska salämun ’alai’ka, resp.
’alai’kum). K. V. Z.*
Salama’nca, huvudstad i spanska prov. S.
(12,321 kvkm, 357,529 inv. 1931), i s. delen av
Leön, på högra stranden av Tormes (biflod till
Duero); 46,789 inv. (1930). Gammal
medeltidsstad med många förnämliga byggnader.
Bron över Tormes är delvis från romersk tid.
Bland S:s talrika kyrkor märkas främst gamla
katedralen, en romansk basilika från
1200-talet, och den ståtliga, treskeppiga nya
katedralen, uppförd i flera etapper och växlande
stilarter 1513—1733. Vid Plaza Mayor, ett
bland Spaniens vackraste torg, ligger den
romanska kyrkan San Martin (enl.
traditionen grundad 1103); märklig är även den rikt
utsmyckade renässanskyrkan San Esteban.
Dessutom må nämnas palatset Casa de las
Conchas (1500-talet), f. d.
ärkebiskopskolle-giet (1500-talet; nu seminarium) och
universitetshuset (1415—33; med rikt utsmyckad
väst-fasad). Univ. är grundlagt i 1200-talets bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
