Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Salts j öbad—Salts j ös taden
244
A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET 1932
lisation. Förekom i n. Europa ända in på
1700-talet. (G. H-r.)
Saltsjöbad, ibland benämning på bad i
uppvärmt havsvatten; bad i öppna sjön vid
havskusterna kallas i allm. havsbad. Sådana
bad användas vid svenska ooh över huvud
nordiska badorter mer allmänt än på
kontinenten. På de flesta ges baden i form av
helbad av indifferent temp. (36°—37° C) och
motsvara då i medicinskt avseende närmast
soolbaden (se d. o.). Även salthalten (vid
svenska västkusten 1,5—3 %) motsvarar ung.
soolbadens. I Sverige kombineras dessa varma
s. ofta med gyttjemassage ei. gnidning med
tång. Baden användas huvudsaki. som
stärkande bad vid allmän svaghet, konvalescens,
blodbrist, vissa former av nervsvaghet och
reumatiska sjukdomar. G. Kr.
Saltsjöbaden, köping i Stockholms län,
Svartlösa härad, på Södertörns n. ö. kust,
delvis på halvöar och holmar i Baggensfjärden;
890 har, 3,241 inv. (1932). Trädgårdsstad,
rekreationsort och förstad till Stockholm med
täta järnvägs- (15 km) och båtförbindelser
med staden. Bland byggnader märkas främst
den av F. Boberg ritade och av K. A.
Wallen-berg bekostade Uppenbarelsekyrkan (invigd
1913) med konstnärlig utsmyckning av C.
Milles och O. Hjortzberg, det på
Observatorie-berget (55 m ö. h.) 1931 fullbordade
observa-toriet (se O b s e r v a t o r i u m),
kommunal-och församlingshuset (uppf. 1932; donation),
hotell, bad- och kuran stalten (rekreationshem
och anstalt för dietisk och fysikalisk terapi;
öppnad 1903); kallbadhus o. a. anläggningar för
sommar- och vintersport. Sedan 1915 har S.
fullständigt samläroverk. Tax.-värde å
fastighet 31,210,300 kr. (1930), tax. inkomst 7,363,670
kr. — S. är gr. av K. A. Wallenberg på från
Erstavik 1891 friköpt mark, som 1893
över
togs av järnvägsbolaget Stockholm—
Saltsjön och styckades till tomter. 1909
blev S. köping och avskildes 1913 från
Nacka till egen församl., som tills, m.
Tyresö bildar ett pastorat i Strängnäs
stift, Södertörns kontrakt.
Saltsjö-Duvnäs, villastad i Nacka
socken, Stockholms län, vid S. station på
Stockholm—Saltsjöns järnväg, v. om
Skurusundet och Duvnäsviken; 619 inv.
(1925). — Har uppstått ur Duvnäs gård,
som tidigare bl. a. tillhört Danviken och
1907 inköptes av a.-b. S. villatomter.
Saltsjö-Järla, industri- och
villasamhälle i Nacka socken, Stockholms län,
vid Nacka kyrka och S. station på
Stockholm—Saltsjöns järnväg, n. om
Järlasjön. I S. ligga a.-b. De Lavals
ångturbins fabriker och a.-b. Th.
Win-borg & co:s ättikfabrik.
Saltsjökvarn, kvarn i Nacka socken,
Stockholms län, ö. om Stockholm, vid
Hammarbyledens mynning i Saltsjön.
Äges av a.-b. Saltsjöqvarn, gr. 1923,
aktiekap. 4 mill. kr., 180 arb.,
årstillv.-värde 13 mill. kr. (1930—31). S.
an-lades 1889. Jfr bilder vid Kvarn.
Saltsjön, Stora, Great Salt lake, i
n. delen av staten Utah, U. S. A. Den
intar den djupaste delen av en av Great
basins delbassänger och är avloppslös;
dess vattenyta, som ligger omkr. 1,283
m ö. h., växlar högst väsentligt. 1868 och 1877
var högsta vattenståndet 4,4 m högre än det
lägsta, 1903. 1869 var den 5,640 kvkm, 1850
omkr. 1,000 kvkm mindre. De största tilloppen
komma från Wahsatchbergen, från n. ö. Bear
river, från s. ö. Jordanfloden (med Utahsjön).
Salthalten växlar i olika delar av sjön och
under olika år (omkr. 20 %). S. är en sista
rest av istidens Bonnevillesjö (se d. o.). I
regel äro stränderna långgrunda. De
kant-ställda brottberg, som utmärka Great basin,
sticka ut i sjön från n. som en väldig udde
och bilda två större öar (Stansburyön och
Antilopön). S. är en »död» sjö. En obetydlig
krustacé och några insekter på larvstadiet
leva i det salta vattnet, men inga växter. S.
upptäcktes trol. 1825 av trappern Jim
Brid-ger, blev noggrannare känd genom kapten J.
Ch. Frémont 1843 och kartlades 1850 av
kapten H. Stansbury. H. N-n.
Saltsjöstaden, Salt lake city, huvudstad i
staten Utah, U. S. A., och säte för
mormonkyrkan, ligger vid v. foten av
Wahsatchbergen, omkr. 20 km s. ö. om Stora Saltsjön,
på omkr. 1,300 m ö. h. Grundlagd 1847 av
mormonerna, hade S. 1930 140,467 inv., därav
omkr. 60 % mormoner. Under Brigham Youngs
ledning utlades S. med raka, breda gator.
S:s mest kända byggnader tillhöra
mormonkyrkan: templet, uppfört 1853—93, och det
berömda tabernaklet. Imponerande är också
statens representationshus, uppf. 1916.
S. är den största oeh viktigaste staden inom
Utah, dess industriella och kommersiella
centrum. S. är känd för sina goda
undervisningsanstalter, av vilka Utahs univ. är den
förnämsta. Tabernaklets sångkör är lika berömd
som dess orgel, och Saltlaketeatern står högt.
Vid Saltsjön ligger Saltair 24 km från S., en
förlustelse- och badplats. H. N-n.
SALTSJÖBADEN
Skala 1:40000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
