Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Saluzzo—Salvarsan
250
Aquae Sextiae (se A i x), uppkallat efter
deras besegrare C. Sextius.
Saluzzo [salo’tså], stad i ital. prov. Cuneo,
Piemonte, 28 km n. n. v. om staden Cuneo;
15,680 inv. (1921). Har många märkliga
me-deltidsbyggnader, bl. a. ståtlig katedral. —
Det forna markgrevskapet S. tillhörde
Frankrike 1529—1601 och kom sedan till Savojen.
Salva, medikamentsform av halvfast
beskaffenhet för utvärtes bruk. S. innehålla som
huvudmassa vanl. något av följ, materialier:
svinister, talg av nötkreatur el. får,
fårulls-fett (varav fås 1 a n o 1 i n), eucerin
(koleste-rinalkoholer ur rått fårullsfett, blandade med
vaselin), vaselin, fast och flytande paraffin,
vax, valrav, glycerin, mandel- el. olivolja,
näbbvalolja, komjölkkasein, vasogen (delvis
■oxiderade vaseliner) m. m. Till sådana
grundlag, ibland flera blandade el. sammansmälta,
fogas ofta antiseptiska, adstringerande el.
retande beståndsdelar, ss. borsyra, blyoxid el.
blysalter, rå zinkoxid, garvsyra, tjära, beck,
såpa, terpentin, spansk fluga och flyktiga
■oljor, ibland även ämnen, som skola uppsugas
genom huden, ss. kvicksilver. Sv. farmakopén
liar recept på 27 sammansatta salvor. C. G. S.
Salvador [sal&>aöå’r], off. Republica de El
Salvador, den minsta men tätast befolkade
republiken i Centralamerika, på Stilla havets
kust, v. om Fonsecaviken; 34,126 kvkm,
1,437,611 inv. (1930); huvudstad: San
Salvador. S. är den enda centralamerikanska
staten, som uteslutande vetter mot Stilla havet.
Kusten är, utom vid Fonsecaviken, jämn och
fattig på hamnar samt följes av ett smalt,
skogrikt lågland. Innanför vidtar ett brett
platåland, i n. begränsat av Rio Lempa, S:s
■största vattendrag, och i ö. genombrutet av
denna flod, över platån höja sig ett stort
antal vulkaner, ss. Santa Ana (2,385 m ö. h.),
San Vicente (2,174 m) och San Miguel (2,132
m). Vulkan verksamheten är ännu livlig,
särskilt på det 1770 bildade Izalco och vid Lago
de Ilopango; förhärjande jordbävningar äro
vanliga. Det tropiska klimatet mildras på
platålandet och är täml. hälsosamt; regntid
maj—okt. Om geologi, växt- och djurvärld
jfr Centralamerika. Av inv. uppges
76 % vara ladinos, d. v. s. mestiser och vita;
de senare, som huvudsaki. härstamma från de
spanska kolonisterna, bilda ett fåtaligt högre
•samhällsskikt. Indianerna assimileras
alltmera med den övriga befolkningen, som
skildras såsom arbetsam och driftig. De största
•städerna äro San Salvador och Santa Ana.
De flesta inv. äro spansktalande och romerska
katoliker. Skolväsendet skötes sedan 1929
h. o. h. av staten; univ. i San Salvador.
S. är ett utpräglat jordbruksland; 80 % av
•arealen uppges vara odlade. Huvudprodukten
är kaffe av utmärkt kvalitet, S:s
dominerande exportvara. Dessutom produceras
peru-balsam och sisalhampa; bomullsplantagerna
ha förstörts genom bomullsvivelns härjningar.
För inhemsk förbrukning odlas majs, socker,
kakao, tobak, indigo m. m. Exporten
värderades 1928 till 48,9 mill. colones, därav kaffe
45,5 mill. colones, som utskeppades till
Tyskland. U. S. A., Nederländerna, Italien och
Sverige (5,2 mill. colones). Importen
värderades s. å. till 38,3 mill. colones (därav 20,2 mill.
från U. S. A.), mest textilfabrikat, maskiner
Kartskiss över Salvador.
o. dyl. De förnämsta hamnarna äro Acajutla,
La Libertad och La Uniön. Järnvägsnätet är
väl utvecklat (558 km 1929) och står sedan
1929 i förbindelse med Guatemalas; de nyare
linjerna tillhöra International railway of
Central America. Flyglinje San Salvador—
Guatemala med anslutning till U. S. A.
Myntenheten är en colön (= 1/2 U. S. A.-doll.),
delad i 100 centavos; metersystemet är off.
infört, men äldre spanska mått och vikter
begagnas mycket. Statens inkomster och
utgifter budgetåret 1931—32 beräknas uppgå
till 20 mill. colones.
Enl. författningen, urspr. av 1524, senast
ändrad 1886, tillhör lagstiftningen en
nationalförsamling (Asamblea national legislativa)
med 42 medl., utsedda för ett år genom
allmänna val; statstjänstemän och kvinnor
sakna rösträtt. Verkställande makten utövas av
presidenten, vald på 4 år; han är oavsättlig
men kan ej upplösa nationalförsamlingen.
Administrativt indelas S. i 14 dep. S. F.
Historia. S. erövrades 1524-—25 av Pedro
de Alvarado och ingick till 1821 i spanska
generalkaptanatet Guatemala och efter
frihetsrörelsen vid 1820-talets början i den
centralamerikanska federationen (till 1839). S.
har sedan för kortare tider ingått union med
en el. flera grannstater (jfr
Centralamerika, sp. 803—804), fört krig mot det till
hegemoni över Centralamerika syftande
Guatemala, bl. a. 1863, då S:s huvudstad
erövrades, och även lidit av revolutioner. Under de
senaste årtiondena har S:s historia visat en
fredlig utveckling; under världskriget var S.
neutralt. A. A-t.
Litt.: P. F. Martin, »S. of the twentieth
century» (1911); J. Leiva, »The republic of El
S.» (1913); »La repüblica de El Salvador» (sp.
och eng. text), utg. av S:s statistiska
centralbyrå (1924).
Salvaguardia [-ga’rdia], se Sauvegarde.
Salvarsan (av lat. salväre, rädda, och arsen,
arsenik), ett organiskt arsenikpreparat,
framställt 1910 av Nobelpristagaren Paul E h
r-1 i c h (se d. o.) i Frankfurt a. M. Ehrlich
sökte vid sina forskningar för grundande av
en invärtes kemisk behandling av
infektionssjukdomar (kemoterapi) efter läkemedel,
som ha stark benägenhet att angripa de
sjuk-domsalstrande mikroorganismerna (äro
»para-sitotropa»), medan de föga besvära
patientens organ (alltså ej äro »organotropa»), I
allm. ha specifika medel mot i kroppen
spridda smittämnen av vegetabilisk natur (bak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
