Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Salzburg
256
Utsikt över Salzburg.
anlitade för magåkommor, astma, gikt,
njursjukdomar m. m.
Salzburg [zaTtsbork]. 1. Förbundsland i
Österrike, kring Salzaob, med gräns i n. v.
mot Bayern ocb i s. v. mot Italien; 7.153
kvkm, 223,023 inv. (1923). Huvudstad är
Salzburg. S. fylles till stor del av N. Kalkalperna
(jfr Salzburgalperna), som skarpt
avgränsas mot Kitzbübleralperna (högst 2,559
m ö. h.). De fåtaliga floderna tränga sig fram
i djupa klyftor, ss. Gesäuse. I landets s. del
intränga de mest av urberg bestående Hohe
Tauern oeh Niedere Tauern (se Tauern).
En mindre del av Salzkammergut (se d. o.),
med den berömda Attersee (549 m ö. h.), tillhör
östligaste S. S:s huvudflod är Salzach. Varma
mineralkällor, bl. a. vid Gastein. Klimatet
utmärkes av riklig nederbörd.
Huvudnäringar äro boskapsskötsel och skogsbruk.
Fruktodlingen är rätt omfattande. Bergsbruket äger
av ålder en rangplats, särskilt i S:s s. del;
fortfarande någon brytning av ädelstenar,
guld, koppar, arsenik, järn och marmor. Salt
utvinnes vid Hallein. Én god inkomstkälla är
turistväsendet. S. är väl tillgodosett med
järnvägslinjer och automobilvägar. — S:s
författning antogs 16 febr. 1921 och har senare
modifierats. Representationen (Landtag) består
av 26 medl., valda för 5 år. I Österrikes
förbundsråd representeras S. av 3 medl. E. L-r.
S. var fordom ett riksomedelbart ärkestift
(grundlagt omkr. 700 av Rupert den helige
av Worms, sedan 798 ärkestift).
Ärkebiskoparna. som innehade värdigheten av påvlig
legat i Tyskland och 1750 erhöllo titeln
pri
mas av Tyskland, gjorde sig bekanta för sina
förföljelser mot andra religionsbekännare
(1498 utdrevos judarna, under 1600- och
början av 1700-talet protestanterna). Genom
sekulariseringen 1803 förvandlades S. till ett
världsligt kurfurstendöme och gavs till
ärkehertig Ferdinand av Österrike som ersättning
för Toscana. 1805 kom S. till Österrike
(Ferdinand fick Würzburg), ställdes enl. freden
i Wien 1809 till Napoleons förfogande,
överlämnades 1810 till Bayern och avträddes till
största delen 1814 till Österrike. Det blev
1849 självständigt kronland. Ä. S-n
Litt.: H. Widmann, »Geschichte S:s» (3 bd,
1907—14); H. Schwarz, »S. und das
Salzkammergut» (1926); N. Krebs, »Die Ostalpen und
das heutige österreich» (2:a uppl. 1928).
2. Huvudstad i förbundslandet S., Österrike,
vid Salzach; 37,856 inv. (1923).
Ärkebiskopssäte. S. har ett vackert läge på ömse sidor
om floden; över den gamla staden på vänstra
Salzachstranden reser sig Mönchsberg med
fästningen Hohensalzburg (542 m ö. h.), den
högra strandens modernare stadsdel behärskas
av Kapuzinerberg (650 m ö. h.). Gamla
stadens medelpunkt är Residenzplatz med
Hof-brunnen (1600-talets mitt). Vid torgets v.
sida ligger det forna ärkebiskopliga residenset
(1600- och 1700-talet, den rika inre
dekoreringen från 1700-talet). Neugebäude (påbörjat
1588) mitt emot residenset är bl. a. säte för
regeringen. Vid torgets sydsida ligger domen,
uppf. på platsen för en medeltida basilika
1614—28 i italiensk barockstil. Domfasaden
vetter mot Domplatz, Franziskanerkirche och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
