Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Samarskit—Sambre
262
Medrese Ulugh Beg vid Registan i Samarkand. — Timur-lenks mausoleum.
utgrävda 1907—13 av F. Sarre och E.
Herz-feld, kvarstå s. om staden. Jfr
Muhammedansk konst, bild 8.
Samarskit [-kFt], svart, glas- till
hartsglän-sande, rombiskt (se K r i s t a 11 s y s t e m)
kristalliserande, uranhaltigt mineral av ett
niobotantalat av yttrium m. fl. sällsynta
jord-artsmetaller. S., som förekommer i
granit-pegmatiter (se P e g m a t i t), har hårdheten
5,5—6 (se Hårdhetsskala) och spec. v.
5,5—6,2. Se även Radioaktiva
mineral. N. Zn.
Samarva, de arvingar efter en avliden
person, vilka enl. arvsordningen träda till arvet
jämte varandra. C. G. Bj.
Samary [samari’], Jeanne, fransk
skådespelerska (1857—90), systerdotter till A. och
M. Brohan. S. var från 1875 anställd vid
Théätre frangais, sedan 1879 som societär.
Hon var en lysande representant för den
klassiska och moderna komediens glada unga
flickor och slagfärdiga subretter. G. K-g.
Sämaveda (av skt säman, melodi), den andra
av vedasamlingarna (se Indiens språk
och litteratur, sp. 533), består av 1,810
verser, av vilka endast 75 icke finnas i
Rig-veda (se d. o.), och är avsedd att bibringa den
studerande bramanynglingen kännedom om
alla de olika melodier, på vilka de vid offret
brukliga hymnerna och stroferna kunna
sjungas. Som ett komplement till S. förekomma
s. k. gänas, sångböcker, med notbeteckning
antingen i form av bestämda stavelser el.
vanligare siffror. Till S. hör också den s. k.
Sämavidhänabrähmana, ett slags handbok i
magi (utg. av A. C. Burnell, 1879; övers, till
ty. av S. Konow, 1893). S. är utg. och övers,
till ty. av Th. Benfey (1848) och W. Caland
(1907), övers, till eng. av R. T. H. Griffith
(2 bd, 1893); om musiken i S. jfr A. C.
Burnell, »The Ärsheya Brähmana» (1876), samt
nyare arbeten av bl. a. E. Felber (1912). J.Ch-r.
Sambarhjort el. Aristoteleshjort,
Rüsa ( Ce’rvus) uni’color, en i Ostindien i
flera raser förekommande hjortart, som ofta
hålles i zoologiska trädgårdar.
Sa’mbas, nederländsk vasallstat på Borneos
västkust kring floden Sambas; 12.320 kvkm,
68,501 inv., därav 65 européer (1930). I
hu
vudstaden S:s (omkr. 12,000 inv.) omnejd
finnas givande guldgruvor.
Sambési, flod i Mellan- och Sydafrika, medi
ett flodområde av 1,330,000 kvkm och en.
flodlängd av 2,700 km. S. har sina källor på
Lundaplatån ej långt från Kongos biflod
Kassais, genomflyter i en bred och flack dal,
vars stränder under regntiden i nov.—mars
vida översvämmas, i en båge en del av
Portugisiska Västafrika och därpå i s. riktning
Okawangobäckenets ökenartade område,
mottagande från vänster Kabampo från Katanga,
från höger Lungwebungo från Angolaplatån
och, 940 m ö. h., Kuando från samma trakt,
under torrtiden uttorkad men under
regntiden vida översvämmande. S. vänder därpå
mot ö. och bildar de väldiga, 1,700 m breda
och 110 m höga Victoriafallen (se bild vid
Afrika, sp. 218), nedom vilka den finner
sitt utlopp i en trång, endast 30 m bred
kanjondal. På en sträcka av 100 mil
beskriver S. därpå en båge mot n. och har en
djupt nedskuren dal, på vissa sträckor
segelbar men med talrika fall, forsar och
förträngningar, i vilka högvattnet stiger ända
till 25 m över lågvatten. Nedom fallet vid
Shicarongo når S. låglandet och bildar ett.
stort delta med flera flodarmar, som vid
mynningen äro svårfarbara till följd av
uppgrund-ningen. Nedom Victoriafallen upptar S. fråni
vänster Kafue från gränsen till Katanga,.
Luangwa från Njassaplatån och Shire, som
avvattnar Njassasjön. Från höger mottar S..
inga nämnvärda tillflöden. S. torde redan,
i forntiden ha varit känd av arabiska och
feniciska sjöfarare. Dess mynning
återupptäcktes under de stora upptäckternas
tidevarv, men det var först David Livingstone,
som på 1850- och 1860-talet fastställde S:si
lopp från källorna till mynningen. A-l W-n.
Sambladig, bot., se Gamopetal.
Sambo (Z a m b o), avkomling av neger och
indian (undantagsvis beteckning för
avkomling av neger och mulatt). K. G. L..
Sa’mbor, stad i Polen, vojevodskapet Lwöw
(Galizien); 19,417 inv. (1921). Järnvägsknut,
handelscentrum. Jfr Polsk-ryska
fronten, sp. 1209.
Sambre [säbr], flod i n. Frankrike och Bel~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
