Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Samarang—Samarra
260
hungersnöden 1921—22. Därvid utsände
Svenska Röda korset en hjälpexpedition, som
försåg den nödlidande befolkningen i S. och på
landsbygden med livsmedel, medicin, kläder
och pengar; sjukstugor och barnhem
inrättades o. s. v. Expeditionen erhöll statsanslag
(1,5 mill. kr.), och frivilliga gåvor lämnades
rikligt. Under dess ledning ställdes även den
verksamhet, som utövades av internationella
Nansenorganisationen, av norska och estniska
Röda korsen samt av de holländska och
tjeckoslovakiska organisationerna. S. F.; H. J-dt.*
Samarang, stad, se Semaran g.
Samäria, huvudstad i Israels rike, se I
s-r a e 1, sp. 806. — Litt.: G. A. Reisner, C. S.
Fischer och D. L. Lyon, »Harvard excavations
at Samaria» (2 bd, 1924).
Samärien, landskap i P a 1 e s t i n a (se d. o.,
med bild 3).
Sama’rin, Jurij Fedorovitj, rysk
politisk författare, slavofil (1819—76). Var en
tid i statstjänst, studerade sedan
bondeförhållandena och blev en av de drivande krafterna
i den kommitté, som förberedde
livegenskapens upphävande. I flera arbeten sysslade S.
med gränsprovinsernas förhållanden och
förfäktade storryska synpunkter, bl. a. mot
balterna. Jfr ry. monogr. av B. E.Nolde (1926).
Samariter el. Samaritäner kallades
av judarna inbyggarna i det n. om Judéen
liggande landskapet Samarien. Efter Israels
rikes fall 722 f. Kr. bortfördes en betydlig
del av befolkningen till Assyrien, och
personer från olika delar av Assyriska riket
flyttades i stället till Israels rikes område.
På så sätt uppstod där ett biandfolk, som
visserligen dyrkade Israels Gud men
inrymde en mängd hedniska föreställningar i
sin gudstro. När judarna återkommit från
Babylonien, ville s. deltaga i
tempelbyggnaden och ansluta sig till den judiska
församlingen, men detta vägrades, och de sökte
därför genom intriger vid persiska hovet
förhindra uppförandet av Jerusalems murar. De
byggde också ett tempel åt sig på berget
Gerissim och antogo Moseböckerna som helig
skrift. Templet blev förstört av
mackabéer-na, men Gerissim förblev alltjämt deras
heliga berg (Joh. 4: 20). — Jfr Palestina,
sp. 541. S. H-r.
Samarlterhemmet, diakonissanstalt i
Uppsala, gr. 1882 av Ebba Boström. Ärkebiskopen
är styrelsens självskrivne ordf. Föreståndare
är sedan 1905 teol. dr O. Centerwall,
husmoder diakonissan Ebba Thollander. S.
utbildar dels diakonissor (utbildningstid omkr.
5 år), dels församlingssystrar (utbildningstid
3^2 år). Både diakonissor och
församlingssystrar genomgå S:s statligt godkända
treåriga sjuksköterskeskola och erhålla
därutöver teoretisk och praktisk utbildning för en
mera omfattande socialt hjälpande gärning.
1 jan. 1931 hade hemmet 320 systrar.
Systrarna erhålla sitt arbete genom S.
Hemmet äger i Uppsala diakonisshus (uppf. 1916
—18), två sjukhus, ett större med 75 sängar
(om- och tillbyggt 1926—28) med medicinsk
och kirurgisk avd., och ett mindre med 20
sängar för psykiskt sjuka kvinnliga
patienter, ett barnhem, tillika upptagningshem för
länet, och en hembiträdesskola; utom
Uppsala Kålleredhemmet i Kållered, s. om
Göte
borg, avsett att bereda vård och fostran åt
sådan kvinnlig ungdom i åldern 15—20 år,
som behöver räddas undan en farlig miljö el.
som står i fara att bli vanartad, Morängens
skyddshem i Almunge socken, 3 mil från
Uppsala, upprättat på statens uppdrag och avsett
att bereda vård och fostran åt sådan
vanartad kvinnlig ungdom, som enl. lag om
samhällets barnavård av barnavårdsnämnd
överlämnas till skyddshemsuppfostran,
vilohemmet Hj. Claesons minne i Leksand, avsett för
vila i ett stärkande klimat, i Funbo socken
utanför Uppsala två mindre vilohem för
systrar. S:s tillgångar utgjorde 31 dec. 1931
1,939,909 kr., skulderna 601,893 kr. Cwl.
Samaritföreningar, sammanslutningar med
ändamål att utbilda sina medlemmar för att
lämna första hjälpen vid olycksfall. En
verklig organisation erhöll samaritväsendet i
England 1877 genom bildandet av en
sjuk-vårdsförening (S:t Johns ambulance
association). På initiativ av F. v. Esmarch (se d. o.)
vann rörelsen på 1880-talet stor utbredning
även på kontinenten. I samma mån som Röda
korsets socialhygieniska verksamhet efter
världskriget utvecklats, ha s. anslutits till
denna och föreningarna på sina håll
införlivats med Röda korset. I Sverige har den
1883 bildade samaritföreningen upplösts. Ang.
Svenska Röda korsets ödemarkssamariter se
Rödakorset. H. J-dt.
Samärium, kem., se Sällsynta j o r
d-a r t s m e t a 11 e r.
Samarka’nd, stad i Ryska Turkestan,
Uzbe-kiska SSR, i Zerafsjans bördiga dalbäcken;
105,106 inv. (1926), tadjiker, ösbeger, ryssar
m. m. Gamla staden bevarar många
arkitektoniskt och historiskt märkliga byggnadsverk
från Timur-lenks och hans efterträdares tid.
Medelpunkten är det stora, av moskéer och
medreser omgivna marknadstorget Registan;
i närheten den stora basaren och den mäktiga
moskén Bibi-Chanum, uppförd 1399—1404 av
Timur-lenk som äreminne över hans
favorit-hustru. I n. märkes Scheik-Zindeh, ett stort
komplex av gravmoskéer, ett av Centralasiens
praktfullaste byggnadsverk och S:s heligaste
plats, där enl. traditionen Kazim-ibn-Abbas,
Muhammeds kusin, är begraven. I gamla
stadens utkant ligger Timur-lenks grav, nu i
ruiner. Den nya ryska staden är regelbundet
planlagd med moderna offentliga byggnader.
Det ryska citadellet innesluter bl. a.
Timur-lenks audienssal med Kok-tasch, »rättvisans
sten», på vilken emirernas tronbestigning
ägde rum. — S., grekernas Marakanda, i
Sog-diana, förstördes 329 f. Kr. av Alexander den
store (ruiner n. om det nuv. S.); staden kom
på 700-talet definitivt i arabernas våld och
hade en blomstringstid under samanidernas
tid. 1221 intogs och plundrades S. av
Djingis-kan och hade efter 1369 sin glansperiod som
huvudstad i Timur-lenks välde. Ryssarna
erövrade S. 1868. S. F.
Sama’row, Gregor, pseud. för Oskar
M e d i n g (se d. o.).
Samarra’, stad i Irak, på Tigris’ vänstra
strand, 110 km n. n. v. om Bagdad; omkr. 8,000
inv. Berömd schiitisk vallfartsort med
praktfulla moskéer. — S.. forntidens Sumere, hade
sin glanstid omkr. 836—883 som abbasidernas
residens; vidsträckta ruiner från denna tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
