Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samhälle—Samhällsfördrag
266
265
Samhälle. S. är lika gammalt som
människan, då såväl urmänniskan som dess
närmaste förfäder förvisso endast genom
sammanhållning kunnat trotsa tillvarons mödor
och strid. Driften att leva samhällsliv är
således rotad i människans natur. En följd
därav är språket. Orätt är således att (med
Platon) uppfatta arbetsfördelningen som
skapare av s. — fastän den naturligen lyft det
på högre plan —, rättare att med
Aristo-teles i staten (samhället) se en grupp av
människor i stånd att tillfredsställa sina tarv.
I början har s. utgjorts av horden, en mer
instinktivt hopkommen än verkligt
organiserad, trol. fåtalig människogrupp. Först
jordbruket, framför allt dess högre form
plog-(åker)bruket, har gjort ett högre s. möjligt.
Nomadernas s. har alltid varit mer el. mindre
beroende av jordbrukarnas. En mycket tidig
organisationsform inom s. har varit släkten
(klanen); därav finnas två former, en, där
härstamningen räknas på fädernet, en annan,
där den räknas på mödernet, något som i
förening med andra orsaker stundom fört till
kvinnovälde (gynekokrati). Skarp uppdelning
efter åldersklasser är kännetecknande för
vissa primitiva s., för andra mäktiga
hemliga organisationer. Starkt styre och
utpräglade klasskillnader uppträda först på ett
högre stadium. — Se W. H. R. Rivers, »Social
organisation» (1924). Rbg.
Samhällets barnavård, i vidsträckt mening
samhällets verksamhet enl. alla de lagar och
bestämmelser, som åsyfta barns och ungdoms
välfärd, sålunda även skol- och
yrkesundervisning, vård av abnorma och sjuka barn,
barns skydd mot olämpligt arbete,
rusdrycker m. m. I inskränkt bemärkelse
avser s. endast det allmännas åtgärder för
värnlösa, nödställda sjuka, vanartade och sedligt
eller fysiskt försummade barn jämte därmed
sammanhängande upplysnings- och
kontrollverksamhet.
Tidigare (se B a r n a v å r d 2) handhades
dessa uppgifter av ett flertal olika
kommunala myndigheter. Genom 1924 års lag om s.,
vilken tillämpas fr. o. m. 1926, ha de
viktigaste av dessa uppgifter samlats hos ett
enda kommunalt organ,
barnavårdsnämnden. Ett undantag utgöra de barn, som
vistas hos sina föräldrar och behöva
försörj-ningshjälp; dessa hänvisas alltjämt till
fattigvården.
Lagen om s. omfattar huvudsakligen nedan
nämnda tre verksamhetsområden.
Samhällsvården gäller dels barn
under 16 år, som på grund av föräldrars eller
egna förhållanden behöva vård utom hemmet
och vilkas föräldrar ge sitt samtycke till
omhändertagandet, dels barn, vilkas föräldrar
äro döda eller övergivit barnen. Dessa barn
skola helst utackorderas i enskilda hem eller
på barnhem och skola ägnas noggrann tillsyn
av nämnden i den kommun, där de vistas.
För skyddsuppfostran
omhändertagas de barn under 16 år, som i hemmet
misshandlas, utsättas för allvarlig vanvård eller
annan fara till liv eller hälsa eller äro i fara
att bli vanartade, vidare barn under 18 år,
som till följd av vanart kräva särskilda
upp-fostringsåtgärder. Innan barnen skiljas från
hemmet, skola vissa förebyggande åtgärder
försökas (varning, övervakning etc.). I de
fall, då föräldrarna motsätta sig barnens
omhändertagande för skyddsuppfostran, måste
beslutet underställas länsstyrelsens prövning,
och även i övrigt är sörjt för att noggrann
undersökning äger rum, innan barn skiljas
från sina föräldrar. Ej vanartat barn, som
omhändertages för skyddsuppfostran, bör
utackorderas i enskilt hem eller barnhem,
vanartat bör däremot i regel intagas på
skyddshem. De senare, som upprättas av landsting
eller enskilda, skola bereda skol- eller
yrkesundervisning. Skyddshem (se d. o.) finnas
numer av olika slag, alltefter olika åldrar och
vanartens beskaffenhet.
Tillsynen över fosterbarn (se
d o.) är enl. den nya lagen väsentligen
utvidgad och gäller nu alla barn under 16 år,
som mot ersättning fostras hos annan än för
äldrarna eller förmyndare, vilken har
vårdnaden om barnet. Nämnden skall
ofördröj-ligen verkställa undersökning av
fosterhemmet. Smärre missförhållanden skall denna i
första hand söka avlägsna, svårare skola leda
till att barnen flyttas från fosterhemmet, och
förbud kan utfärdas för olämpliga fostrare
att mottaga fosterbarn. Barnhem få numera
icke upprättas utan tillstånd av länsstyrelsen
och kunna av länsstyrelsen stängas, om så
visar sig behövligt. I allt större utsträckning
komma numera till stånd hem för mödrar med
späda barn och upptagningshem för barn, som
vänta på utackordering i enskilda hem eller
behöva stå under läkarobservation. För dessa
ändamål ha bidrag lämnats av Allmänna
barnhuset i Stockholm och ur arvsfonden, medan
från staten anslås bidrag allenast för
skyddsuppfostran.
I lagen finnas bestämmelser om ersättning
av stat och landsting, försörjningsplikt m. m.,
som i stort sett överensstämma med
fattigvårdslagens. Statens tillsyn av s. utövas av
länsstyrelserna, biträdda av
barnavårdskon-sulenter, varjämte statens inspektör för
fattigvård och barnavård har att verka
för barnavårdens ändamålsenliga utveckling.
Skyddshemmen övervakas av en inspektör.
1928 uppgick antalet barn, som varit
föremål för skyddsuppfostran, till 4,866 och
antalet för samhällsvård omhändertagna barn
till 30,749. Antalet fosterbarn under
barnavårdsnämndernas tillsyn utgjorde s. å. 29 562.
— Litt.: »Lagen om samhällets barnavård»,
utg. av R. v. Koch (2:a uppl. 1927); Svenska
fattigvårds- och barnavårdsförbundets
kalender 1929.
I Norge och Danmark är s. i stort sett
ordnad enl. samma principer som i Sverige,
ehuru centraliseringen ej nått så långt, i det
att »værgeraadet» (motsv. barnavårdsnämnd)
i regel blott omhändertager de vanartade
barnen. I Finland lämna fattigvårdsstyrelserna
understöd åt nödställda barn, men
kommunerna kunna utse särskilda
barnskyddsnämn-der med ganska vidsträckta uppgifter.
Skyddshemsvården har närmast lagts under
staten. G. H. v. K.
Samhällsfördrag, den överenskommelse
mellan individerna, genom vilken enl. den
natur-rättsliga skolan samhället (staten) uppstått
och varpå det vilar (se N a t u r r ä 11).
Ansatser till en dylik fördragsteori hade före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
