Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samhällsklasser—Samlingspartiet
267
kommit under antiken, men först i början av
nyare tiden blev den mera allmänt antagen,
ehuru den numera kan betraktas som
övergiven inom vetenskapen. Från läran om s. bör
läran om härskarfördraget skiljas.
Enl. denna antogs statsmyndighetens utövare
ha fått sin befogenhet genom ett fördrag med
folket. Teorien framträdde fullt utbildad
redan under medeltiden; därpå grundade
mo-narkomakerna (se d. o.) sin
folksuveränitets-lära, och den hyllades också av de flesta
na-turrättslärarna. — Jfr S. J. Boethius, »Om
statslivet» (1916). S. B.*
Samhällsklasser, (socialt) olikställda
yrkes-klasser o. s. v., som uppkomma vid
samhällelig arbetsfördelning på olika näringsfång
o. dyl. Till klassväsendets gestaltning ha
dock även andra faktorer kunnat medverka,
ss. arvslagar oeh erövringar, som skapat
skillnad mellan härskande oeh underkuvade
folkelement. På ett tidigare stadium pläga
klasserna stelna till stånd (se d. o.) el. till
k a s t e r (se K a s t, sp. 493), högre och lägre.
Hos många folk har stånds- och kastväsendet
med tiden råkat i upplösning (särskilt efter
franska revolutionen), men i stället ha då
fria klassbildningar uppstått,.m o d e r n a s.
Även mellan deras sociala villkor förekomma
olikheter, men med avseende på dessa har yttre
tvång h. o. h. fått träda tillbaka för den
inverkan, som arbetsuppgifternas el. själva
arbetets olikhet utövar. Ledarskap och
intellektuellt arbete kräva ett högre kulturliv med
därtill behövliga större ekonomiska
hjälpmedel än det blotta utförandet el. kroppsliga
arbetet. Olikheten kan dock — liksom under
ståndsväsendets tid — vara större, än som är
nödvändigt el. nyttigt, och ge anledning till
klasskamp. N. H. Quiding antog blott två
s., överklass och underklass, och
ehuru detta är en förenkling av problemet, ha
de av honom uppfunna slagorden vunnit
insteg i den socialpolitiska litteraturen —- i
Sverige särskilt genom August Strindberg
men även i Tyskland. — I den
statsvetenskapliga litteraturen betecknas stundom
sammanfattningen av s. med deras skiftande
intressen, ställd i motsats till staten, såsom
»samhället» (se Samhälle och Stat). — Litt.:
P. E. Fahlbeck, »Stånd och klasser» (1892)
och »Klasserna och samhället» (1920); G.
Landtman, »Samhällsklassernas uppkomst»
(1916); E. H. Thörnberg, »Samhällsklasser och
politiska partier i Sverige» (1917). Jfr även
Klassval. S. B.*
Samisen, se Japansk musik.
éamkara, indisk filosof, sannolikt under
senare hälften av 700-talet och början av
800-talet e. Kr., Indiens berömdaste skolastiker
och utvecklare av Vedänta (se d. o.). S:s
huvudverk är »éärirakamimämsäbhäsya», en
kommentar till »Vedäntasütra» men liksom
hans kommentar till »Bhagavadgitä» mer en
religionsfilosofisk avh. Lqr.
Sämkhya, skt, ett av de viktigaste av de
sex ortodoxa filosofiska systemen i Indien. S.
har från början uppkommit i medveten
opposition mot Vedänta (se d. o.) och lär i
motsats mot denna, att de individuella själarna
äro oändligt många och att materien är reell.
S. är därtill bestämt ateistisk; att den trots
detta erkännes som ortodox beror därpå, att
268
dess förkunnare rent formellt erkänna Vedans
auktoritet. Karakteristiskt för S. är framför
allt dess skarpa betonande av den
grundväsentliga skillnaden mellan själ och materia,
dess uppfattning av hela människans inre
andliga liv såsom beroende på rent materiella,
fysiologiska procedurer och dess idé om att
materien och allt därur härflytande är
sammansatt av tre konstituenter (guna), som i
olika potenser ingå i densamma. När dessa
konstituenter befinna sig i jämvikt, är
universum upplöst i ett urmaterieartat tillstånd;
men genom att själarna, som under sådana
perioder befunnit sig helt skilda från
materien, utöva en rent mekanisk retning på
denna, rubbas jämviktsläget mellan
konstituen-terna, och en ny skapelse inträder.
Världsför-loppet pågår i evig växling mellan perioder
av skapelse och upplösning. Själen kan
slutgiltigt frigöra sig från förbindelsen med
materien genom att man uppnår fullständig
klarhet om den absoluta väsensskillnaden mellan
just själ och materie, och den ingår då i ett
tillstånd av evig och fullständig
medvetslöshet (se Ni r vän a). S. har utövat en
betydande inverkan på Indiens andliga liv. — S.
säges vara grundlagd av en urgammal vis,
K apil a; systemets äldsta lärobok är
emellertid från 400-talet e. Kt., och dess ledande
auktoriteter äro av betydligt yngre datum.
Jfr R. v. Gorbe, »Die Samkhya-Philosophie»
(2:a uppl. 1917); A. B. Keith, »The Säipkhya
system» (1918). J. Ch-r.
Samkönad el. Hermafroditi sk bl o
m-m a, bot., se B 1 o m m a, sp. 556, samt II e r
m-afroditism 3.
Samland [za’mlant], landskap i Ostpreussen,
vid Östersjön, begränsat av Frisches Haff,
nedre Pregel och dess sidoarm Deime samt
Kurisches Haff. Bildar en i Östersjön
utskjutande, kuperad halvö; på den branta kusten
(Bärnstenskusten), vars yttersta punkt är
Brüster Ort, utvinnes bärnsten vid
Palmnicken m. fl. platser. Besökta badorter äro
bl. a. Neukuhren, Rauschen och Kranz. Jfr
även Ostpreussen.
Samlaren, tidskrift, utg. av Svenska
litteratursällskapet (se d. o.).
Samling av Anmälningar till
Aktiebolags-registret, Det hos K u n g 1. F ö r s ä
k-ringsinspektionen förda F ö r s ä
k-ringsregister samt Förening
s-o c h Handelsregistren, en varje
fredag utkommande bilaga till Post- och Inrikes
Tidningar, vari vissa uppgifter från nämnda
register offentliggöras. Särskilt utges
Samling av Uppgifter till Äktenskapsregistret en
gång i månaden (jfr
Äktenskapsregis-ter). Jfr Registrering 1. C. G. Bj.
Samlingslins, fys., se Lins, sp. 1281.
Samlingsministär, ministär, sammansatt av
representanter för alla mera betydande
partier i ett land, vanl. i syfte att under kritiska
förhållanden utåt manifestera en nationell
samling. En koalitions ministär (se
Koalition) förutsätter vanl. endast en
allians mellan flera el. färre partier (med
uteslutande av andra) för bildande av ett
regeringsblock. G. H-n.
Samlingspartiet, den sammanslutning
mellan högern och liberala gruppen av vänstern
(»frisinnade partiet»), som på tillskyndan av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
