Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandahl, Oscar Theodor - Sandakan - Sandal - Sandar, Sandeherad - Sandarakharts - Sanarne - Sandbad - Sandbakelser (Mörbakelser) - Sandbank - Sandberg, Algot - Sandberg, Anders - Sandberg, Aron Simon - Sandberg, Carl - Sandberg, Einar - Sandberg, Fredrik Wilhelm Efraim - Sandberg, Gustaf Emil - Sandberg, Hjalmar - Sandberg, Johan Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Sandakan—Sandberg, J. G.
290
behandling med förtätad luft. S. författade
ett stort antal skrifter av botaniskt,
entomolo-giskt, farmakologiskt och medicinskt
innehåll jämte reseskildringar m. m. samt talrika
artiklar i Nordisk Familjebok. S. var en
outtröttligt verksam man, kunskapsrik,
anspråkslös och uppoffrande. C. G. S.
Sandakän, huvudstad i Britt. Nordborneo,
på Borneos n. ö. kust; 11,936 inv. (1921),
många kineser. S. är protektoratets
huvudhamn och största handelsplats.
Sandal (grek.
sa’n-dalon), ett slags
fotbeklädnad, bestående
av en sula, som
fast-göres med remmar. —
Jfr Skodon.
Sandar, förr
Sande-herad, herred kring
staden Sandefjord,
Vestfold fylke, Norge;
119,82 kvkm, 13,595
inv. (1930). Invid
staden ligger i s. Fram-
nes mek. verkstad (tillv. av valfångstbåtar
och flytande trankokerier). Ur en av S:s
många gravhögar från yngre järnåldern
utgrävdes 1880 Gokstadskeppet (se V i k i n g
a-f ar ty g). K. V. H.*
Sa’ndarakharts, bot., se C a 11 i t r i s.
Sandarne, kapellförsamling i Gävleborgs
län, Söderhamn, omfattande bl. a. Sandarne
lastageplats, 7 km s. ö. om den egentliga
staden; 2,735 inv. (1932). Sulfatfabrik, som
äges av Bergvik och Ala nya a.-b.; strax s.
därom Tönshammars bruk.
Sandbad. 1. (Kem.) Se Bad, sp. 683.
2. (Baln.) Värmebehandling, omtalad i de
äldsta bevarade medicinska skrifter, använd
för ledgångsreumatism. Den sjuke grävdes
ned i den av solen upphettade sanden ända
till halsen. I nyare tid ha s. upptagits vid
en del badorter, särskilt i Tyskland, samt vid
några sjukhus. Den sjuke placeras i en sorts
låda av trä och övertäckes med sand, på
artificiell väg upphettad till 50°—55° C. S.
räcker 1/2—1 timme och avslutas med dusch el.
tempererat karbad och, vanl., inpackning. S.
förekommer numera sällan. G. Kr.
Sandbakelser (Mörbakelser) göras av
mjöl, smör och socker. Gräddas i små
bleck-formar. D-e.
Sandbank, uppgrundning i vatten, såväl i
floder som i havet nära kusten. Dylika s.
bildas av sand, som vattnet transporterar i sin
rörelseriktning. K. A. G.
Sandberg, Algot, författare (1865—1922),
red. av Gotlands Allehanda 1893—97 och
medarb. i Stockholms-Tidningen 1897—1902.
S. skrev åtskilliga romaner och
teaterstycken, bl. a. »33,333» (1911), »Silkesstrumpan»
(s. å.) och »Skeppargatan 40» (1909; som
roman 1913), samt dramatiserade »Gösta
Ber-lings saga».
Sandberg, Anders, präst, riksdagsman
(1797—1876). Blev 1823 fil. mag. i Lund, var
en tid docent i fysik där, blev 1825 lektor i
teologi i Kalmar, 1831 kyrkoherde i Madesjö i
Kalmar stift, 1838 kontraktsprost och 1845
teol. dr. Han var led. av prästeståndet vid
alla riksdagar 1840—66, som sådan känd som
sträng sparsamhetsivrare. Han var led. av
1868 års kyrkomöte. S. var en av den äldre
nykterhetsrörelsens hängivnaste anhängare.
— Hans son Johan Anders S. (1834—
1905) blev 1857 fil. dr i Uppsala och var 1869
-—1904 rektor vid Oskarshamns lägre allm.
läroverk. Led. av Första kammaren 1884—
1901, gjorde han sig där känd som starkt
utpräglad sparsamhetsivrare. V. M.*
Sandberg, Aron Simon, skulptör (f.
1873 5/i), bror till G. E. S. Studerade vid
Tekniska skolan i Stockholm och 1906—
08 i Paris, var 1913—23 anställd vid
stadshusbygget i Stockholm, har där utfört
tornfigurer, porträtthuvud m. m. samt J.
Al-strömers byst i Alingsås, A. Blanches byst i
Stockholm etc. G-g N.*
Sandberg, Carl, arkivman, historisk
samlare (1798—1879), kamrerare i arkivkontoret
i Kammarkollegium 1839—76. S. upplade i
Kammararkivet särskilda samlingar,
bestående dels av handlingar, hämtade ur arkivet,
dels av egna anteckningar. En del av dessa
samlingar inlöstes av staten 1856 för 5,000
rdr, varjämte för deras vård och
kompletterande ett årligt anslag av 500 rdr beviljades
t. o. m. 1867. Samlingarna, som senare
tyvärr inbundits trots sitt disparata innehåll,
kallas Sandbergska samlingen och
förvaras i Kammararkivet. S. C.*
Sandberg, Einar, norsk målare (f. 1876),
elev av E. Werenskiold, C. Zahrtmann och H.
Matisse (Paris 1909—10). Särskilt hans ljusa,
lätta landskapsmålningar visa franskt
inflytande, även märkbart i hans porträtt. E. L-k.
Sandberg, Fredrik Wilhelm E f r
a-i m, ämbetsman (f. 1881 ®/7), bror till K. L. E.
S. Blev fil. lic. 1908, förste kanslisekr. i
Ecklesiastikdep. 1917, kansliråd i
Ecklesiastik-dep. 1921. S. har bl. a. varit sekr. hos
sakkunnigkommittéer för ett stort antal frågor
på undervisningsområdet. Han var jämväl
sekr. i skolutskottet vid 1927 års riksdag.
S. är medarbetare i Nordisk Familjeboks 3:e
upplaga.
Sandberg, Gustaf Emil, skulptör (f.
1876 12/i), bror till A. S. S. Studerade vid
Tekniska skolan i Stockholm och i Paris, har
utfört dekorativ skulptur i Stockholms rådhus
1912—16, figurer i stadshuset, dessutom
byster, reliefer m. m. G-g N.*
Sandberg, Hjalmar, tidningsman (1844
—1923), fil. dr i Uppsala 1877, var 1878—88
medarb. i Nya Dagligt Allehanda, nov. 1888—
april 1891 red. av Svenska Dagbladet och
1891—97 medarb. där. S. utgav »Fria
tolkningar i bunden form» (1915) och skrev art.
i Nordisk Familjebok.
Sandberg, Johan Gustaf, målare (1782
—1854), utbildad i Konstakad. i Stockholm.
S. började med att måla mytologiska,
religiösa och historiska motiv samt porträtt och
djurbilder. Senare anslöt han sig jämte
Fogel-berg till oppositionen mot Konstakad. Han
invaldes i Götiska förbundet och deltog i dess
utställning 1818 med en stor
svartkritsteck-ning, »Valkyrjor rida till striden» (i
Nationalmuseum i Stockholm), och visade därmed sitt
intresse för konstens förnyelse i
nationellfornnordisk anda. S. målade sedan
historiska ämnen, »Gustav Adolf vid Stuhm» (1822;
XVII. 10
Antika sandaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
