- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
287-288

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

287

Sand, K.—Sandahl

288

George Sand. Gravyr efter målning av A.
Charpen-tier 1859.

i »Lettres d’un voyageur» (1834) och »Elle
et lui» (1859). En hel litteratur har
sedermera uppstått kring denna kärlekshistoria
(se M u s s e t, A. d e). De sista årtiondena av
sitt liv tillbragte hon i lantlig ro med dotter
och dotterdotter på sitt slott Nohant, strängt
sysselsatt med litterärt arbete.

George Sand, vars samlade skrifter —
romaner, noveller, reseskildringar, memoarer
och korrespondens — omfatta över 100 bd,
har för eftervärlden sitt förnämsta intresse
som romantisk tidstyp. Hennes första
romaner, ss. »Indiana» (1832; sv. övers. 1837 ff.),
»Lélia» (1833; sv. övers. 1909), »Jacques»
(1834), »Léone Léoni» (1835; sv. övers. 1839)
och »Mauprat» (1836), äro lyriskt-patetiska
utläggningar över passionens rätt och kvinnans
frihet att hävda sin natur. Själv anlade hon
tidtals manlig dräkt och manliga vanor för
att även i det yttre markera jämlikhet.
Under 1840-talet tog hon upp den sociala
romanen med humanitär tendens. De förnämsta
romanerna av detta slag äro »Le meunier
d’Angibault» (1845) och »Le péché de monsieur
Antoine» (1847). Lösningen av
samhällskon-flikterna ser hon vanl. i den äktenskapliga
föreningen av en skön och begåvad ung
bondson eller arbetare med en ädel och förmögen
ung flicka ur societeten. Småningom drevs
hon in på en rent livsskildrande idylldiktning,
som representerar det mest värdebeständiga i
hennes författarskap. I lätt idealiserad form
tecknar hon livet på fransk landsbygd i bl. a.
»La mare au diable» (1846; »Djefvulskärret»,
1888), »La petite Fadette» (1849; »Syrsan»,
1S59) och »Frangois le Champi» (1850;
»Hittebarnet», 1879). Bland hennes senare romaner

må nämnas de kyskt behagfulla
kärlekshisto-rierna »Jean de la Roche» (1860) och »Le
mar-quis de Villemer» (1861), som också blev en stor
framgång i dramatiserad form. Hennes
memoarer, som utkommo i 8 bd 1854—55 under
titeln »Histoire de ma vie», äro starkt
apolo-getiskt hållna och böra läsas med kritik.

Någon stor gestaltskapande förmåga ägde
George Sand icke, hennes stil är utan
pregnans, och hennes idéer äro andras.
Konstnärliga brister ha kommit större delen av
hennes överrika alstring att snabbt åldras. Icke
förty har hon spelat en pioniärroll i
kvinnorörelsens historia och givit fruktbara uppslag
för 1800-talets sociala roman och realistiska
bygdenovellistik, även i Norden (Almquist,
Fredrika Bremer, Björnson). — Monogr. av W.
Karénine (3 bd, 1899—1901) och R. Doumic
(1909). Kj. S-g.

Sand [zant], Karl, tysk student (1795—
1820). Svärmade för Tysklands enhet och tog
verksam del i anordningarna för studentfesten
på Wartburg 1817. Harmsen över Kotzebues
angrepp mot studentrörelsen, beslöt han att
mörda »fosterlandsförrädaren» och verkställde
detta sitt beslut 23 mars 1819. Han
avrättades 29 maj 1820.

Sand, Knud Aage Buchtrup, dansk
läkare (f. 1887). Blev 1920 reservkirurg vid
Kommunehospitalet i Köpenhamn och 1925
prof, i rättsmedicin vid univ. S:s
vetenskapliga specialitet är studier över
könskört-larna. Han tog doktorsgraden 1918 med det
grundläggande verket »Eksperimentelle
studier over könskarakterer hos pattedyr», och
han har dels ensam, dels i samarbete med
franska läkare fortsatt sina epokgörande
experiment över de sexuella funktionernas
betydelse för regeneration m. m. P. E-t.

Sanda, socken i Gotlands s. härad, på
västkusten, närmast n. om Klintehamn; 40,18
kvkm, 872 inv. (1932). Odlad bygd i
socknens mitt, omgiven av skogbevuxna
sand-och grusmarker. 1,319 har åker, 1,291 har
skogsmark. Ingår i S., Västergarns och
Mäs-terby pastorat i Visby stift, Medelkontraktet.

Sandahl, OscarTheodor, läkare,
farma-kolog, naturforskare (1829 0/n—94 22/e). Blev
kir. mag. vid Karol. inst. 1854 samt med. dr
i Lund 1863. S. blev 1852 t. f. och 1863 ord.
adjunkt i medicinsk
»naturalhistoria och
materia medica» vid
Karol. inst. och var
1858—59 även t. f.
lärare i rätts- och
stats-medicin där. 1873 blev
S. e. o. prof, i
farma-kologi. 1865 hade han
dessutom förordnats
till lärare i botanik
och farmakognosi vid
Farmaceutiska
institutet, vars inspektor
el. föreståndare han

var från 1873. På resor i utlandet studerade
S. apoteksväsen, farmakologi, balneologi och
praktisk medicin samt hemförde rika
samlingar av droger. S. var den egentlige grundaren
av Karol. inst:s drogsamling (omkr. 4,000 n:r).
På Anders Retzius’ initiativ anlade S. en
Me-diko-pneumatisk anstalt (»S:s klocka») för sjuk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 2 21:59:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free