- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
301-302

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - San Diego - Sandjak - Sandfjord - Sandjägare - Sandkrypare - Sandler, Rickard Johannes - Sandliljesläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

301

Sandjak—Sandliljesläktet

302

dande fiskericentrum med stor produktion av
fiskkonserver. Invid S. ligga den förnäma
badorten Coronado (5,425 inv.), Point Loma
(se d. o.) och den oceanografiska stationen La
Jolla. — Staden leder sitt ursprung från
fran-ciskanmissionen S. de Alcalä, grundad 1769,
och har de senaste årtiondena tillväxt
mycket snabbt.

Sandjak, turk., flagga, standar, före 1921
beteckning dels för det osmanska riksbaneret
och dels för ett mindre förvaltningsområde
(även kallat liva) inom ett vilajet. — S
andja k d ä r, fanbärare; s. b e j i, ämbetsman,
som styrde en s.;
sandjak-i-humä-j ü n, det storherreliga standaret; s a n
d-jak-i-scherif, den heliga fanan, vilken
enl. legenden var nedärvd genom kaliferna
från profeten själv och förr som en helig relik
bevarades i sultanens skattkammare i
Kon-stantinopel. Den skulle få utvecklas endast i
samband med djihäd (se d. o.), det heliga
kriget, men hopvecklad i sitt omhölje utställdes
den’ årl. offentligt under månaden ramadän i
den gamla seraljen. G. Rqt.

Sandjord, en jordmån (se Jordarter),
som utbildats på sand (se d. o.). I praktiken
räknas till s. ofta även jordmåner, som
utbildats på mo el. finsand (0,2—0,02 mm). S.
kvarhålla endast i relativt ringa utsträckning
nederbördsvattnet och torka därför lätt ut
under varma, regnfattiga somrar. De äro i
ogödslat tillstånd ganska fattiga på
tillgängliga växtnäringsämnen. I jordbruket lämpa
de sig särskilt för råg och potatis, i
skogsbruket för tall. O. T-m.

Sandjägare, Cicindelidae, fam. av gruppen
Adephaga bland skalbaggarna, omfattande
medelstora, på buksidan metallglänsande
rov-baggar, med stort huvud, kraftiga,
skarptan-dade överkäkar och långa, smärta ben.
Täckvingarna äro vanl. prydda med gula
teckningar på grön el. brun botten. Larverna
leva i lodräta, rörformiga gångar i marken,
i vilkas mynning de med utspärrade käkar
lura på smådjur, som krypa över hålet. Dessa
neddragas och förtäras av larven, som på
ryggen är utrustad med ett par uppåtriktade
kitinhakar, med vars hjälp den håller sig fast
i röret. I Sverige finnes släktet Cicindela
med fyra arter, vilka företrädesvis vistas på
torra, soliga marker i skogsbryn. Vanligast
är den gröna sandjägaren, C.
cam-pestris. G. A-z.*

Sandkrypare, Göbio fluviätilis (göbio),
tillhör fam. karpfiskar (se d. o.) bland
benfiskarna. Kroppen är långsträckt, trind,
nosen framskjutande med en skäggtöm vid
vardera munvinkeln, färgen ovan grågrön med
svarta fläckar, silvergrå sidor och vit buk.
Längden kan uppgå till 15 cm. S. finnes blott
i s. Sverige på sandbotten i klart, rinnande
vatten och lever av insektlarver o. dyl. T. P.

Sandler, Rickard Johannes,
ämbetsman, politiker (f. 1884 29/i). Blev 1905 fil. kand,
i Uppsala och var 1905—06 lärare vid Hola
folkhögskola, där hans fader, J o h a n S. (1858
—1929), var rektor 1896—1922. S. blev 1911
fil. lic. i Göteborg. Med vissa avbrott var S.
1909—17 lärare vid Brunnsviks folkhögskola
och blev 1924 dess rektor, men sin
betydelsefullaste gärning inom folkbildningsarbetet
torde han ha utfört inom Arbetarnes bildnings-

förbund (se d. o.), till vilket han tagit
initiativet och vars organisatoriska linjer han
utformat. Från dess tillkomst 1912 till 1918 var
han dess studieledare och centralbyråns
föreståndare samt är
sedan 1919 förbundets
ordf. — S. deltog
redan som ung student
i den
socialdemokratiska arbetarrörelsen,
bl. a. som en av de
ledande krafterna inom
föreningen Laboremus
(se d. o.). Han var 1912
—17 led. av Andra
kammaren och har
sedan urtima riksdagen
1919 varit led. av
Första kammaren (t.

o. m. 1921 för Gävle stad, därefter för
Gävleborgs län med Gävle stad). Särskilt
verksam del har S. därvid tagit i
bevillningsutskottets arbete (ord. led. 1914, senare
riksdagen, till 1917 samt 1921); han har en följd
av år tillhört utrikesnämnden. S. har många
år varit led. av socialdemokratiska
riksdagsgruppens förtroenderåd och sedan 1911 av
socialdemokratiska partistyrelsen. Han var 1907
—12 led. av Socialdemokratiska
ungdomsförbundets styrelse. En kort tid 1917 var han
huvudred, för Ny Tid i Göteborg och blev
1918 statssekr. i Finansdep. Han inträdde
mars 1920 som konsultativt statsråd i Hj.
Brantings första ministär, blev juli s. å.
finansminister och avgick i okt. s. å. med den övriga
ministären. I andra ministären Branting, okt.
1921—april 1923, var S. åter konsultativt
statsråd, i den tredje blev han okt. 1924 chef
för Handelsdep. Då Branting jan. 1925 av
sjukdom nödgades lämna statsministerposten,
blev S. hans efterträdare och kvarstod då
jämväl som handelsminister, tills ministären i
febr, efter Brantings död rekonstruerades. S.
blev 1920 ordf, i den då av Brantings första
ministär tillsatta socialiseringsnämnden och
ledde dess arbeten ända till sin utnämning till
statminister. Han är fortfarande (1932) led.
av nämnden.

Ministären S. framlade i början av febr.
1925 en proposition om ny
försvarsorganisation, vilken med smärre jämkningar, med stöd
från den borgerliga vänstern, antogs av
riksdagen. Ministären avgick 7 juni 1926 med
anledning av en konflikt om
arbetslöshetsdirek-tiven. S. utnämndes 1926 till överdir. och
chef för Statistiska centralbyrån. Vid
internationella nedrustningskonferensen i Genève
1932 var han ett av Sveriges ombud. S. är
en av den svenska socialdemokratiens mest
inflytelserika politiker och har gjort sig känd
som en av sitt partis förnämsta teoretiker.
Han har utgivit en del skrifter, de flesta
smärre, i politiska och nationalekonomiska
ämnen, bl. a. »Samhället sådant det är» (1911;
ny uppl. 1923) och Tidens »Skattehandbok»
(1920; ny uppl. i 3 dir 1921), »I siffrors ljus»
(1928), samt översatt Karl Marx’ huvudverk,
»Kapitalet» (1930 ff.). Musikaliskt intresserad,
är han sedan 1925 ordf, i Sveriges körförbund
och sedan 1930 v. preses i Mus. akad. O. Jn.*
Sandliljesläktet, AnthSricum, växtsläkte av
fam. Liliaceae, omfattar omkr. 70 arter, av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 26 12:47:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free