Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Sandströms, Anna, seminarium—Sandvik
310
och i båda de län, där han verkade, blev hans
insats av stor och varaktig betydelse på
skilda områden. B. E-r.
Sandströms, Anna, seminarium, i
Stockholm, se Högre
lärarinneseminarier, sp. 360. S. upphörde med vårterminen
1929 efter att ha utexaminerat 546 elever.
En vid Sandströmska skolan s. å. upprättad
fortbildningskurs för lärare och lärarinnor
fortsätter i viss mån seminariets verksamhet.
Sandströms, Anna, skola (vanl. benämnd
Sandströmska skolan), i Stockholm,
högre flickskola, gr. 1883 av Anna Sandström
(se d. o.) och flickskoleföreståndarinnan i
Stockholm Fredrique Runquist, närmast för
att tillämpa Anna Sandströms pedagogiska
grundsatser. Skolan möttes till en början av
misstro och utvecklades därför långsamt. Den
mottog tidigare även gossar men har från
1895 varit uteslutande flickskola, omfattande
8 elementarklasser och 3 förberedande
klasser. På grund av 1927 års riksdags beslut
har S. liksom andra högre flickskolor numera
7 elementarklasser. Skolan har sedan 1897
åtnjutit statsunderstöd. Avgångsbetyg från
skolan medför normalskolekompetens (se d. o.).
1917—22 samt fr. o. m. höstterminen 1926
har vid skolan funnits en ettårig
fortsättningskurs för flickor, som genomgått högre
flickskola eller äga motsv. kunskaper.
Därjämte är vid skolan inrättad en i två avj.
delad praktisk linje, utgående från den
hittillsvarande sjätte klassen. Skolan disponerar
egna lokaler i ett 1907 uppfört hus.
Vårterminen 1932 var elevantalet 392. Fr. Sg.
Sandströmska körtlarna, anat., se B
i-sköldkörtlarna.
Sandsugare el. Sugmudderverk, se
M u d d e r v e r k 2.
Sandträsk, Norrbottens läns
tuberkulossanatorium, i Edefors socken, Norrbottens län,
vid S:s station på Malmbanan och sjön
Sandträsket (162 m ö. h.). Invigdes 1913 för 86
patienter och är efter tillbyggnad 1931
landets största länssanatorium (345 platser).
Sandur, se Timglas.
Sandusky [sända’ski], stad i Ohio, U. S. A.,
vid Eriesjön; 24,622 inv. (1930). Livligt
trafikerad hamn med betydande fiske och
mångsidig industri (bl. a. tillv. av färger och
färgkritor).
Sandvall, Johan, tidningsman (1814—67),
student i Lund 1833, kamrer vid Smålands
privatbank i Jönköping, anlade där tills, m.
J. E. Lundström ett tryckeri, redigerade 1843
—48 det radikala Jönköpingsbladet, där C. J.
L. Almquist och Viktor Rydberg medarbetade,
drev förlagsverksamhet och ägnade sig åt
stora industriföretag. Hans ekonomi råkade
i oordning, varför han 1848 sålde sina
innehav och på avbetalning inköpte Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning. Under S:s
ledning tog tidningen ny fart, vann ökad
spridning och nämndes snart som Sveriges näst
Aftonbladet mest lästa dagblad. Den stod på
oppositionspressens yttersta vänstra flygel,
kämpade hetsigt för allmän rösträtt utan
census och röstskala, tog arbetarnas parti mot
kapitalet och utvecklade en våldsam
revolutionär propaganda. Denna torde ha varit
orsaken till att man sent omsider beslöt sig
för att göra sak av det dittills blott av ett
fåtal kända försnillningsbrott i privatbanken,
vari S. 1843 i Jönköping varit delaktig. Han
rymde i april 1851 ur landet, först till
Italien, for sedan till Förenta staterna, där han
skaffade sig en aktad ställning, deltog 1861
—63 i inbördeskriget, blev förste löjtnant
och regementsadjutant samt slutligen
tullkassör i Norfolk, Virginia. S. verkade
energiskt för kommunala och sociala syften,
särskilt för arbetarklassens bildningssLävanden,
och åtnjöt stor personlig popularitet. K. W-g.*
Sandwich [sä’ncaidM (plur. sandwiches), eng.,
smörbestruken brödskiva, belagd med
smörgåsmat. Stundom är den dubbel. Randiga s.
åstadkommas genom att man placerar 7—9
skivor med mellanlägg på varandra, pressar
och skär alltsammans tvärsöver. Namnet lär
komma från earl John M. Sandwich. (D-e.)
Sandwich [sä’ncoitf], stad i eng. grevsk.
Kent, vid Stour, något ovanför dess mynning
i Pas de Calais; 3,287 inv. (1931). S. är en
av de s. k. Cinque ports (se d. o.) och var
under medeltiden en av Englands förnämsta
han-delshamnar. Märkliga byggnader äro bl. a.
kyrkorna S:t Clemenfs och S:t Peter’s.
Sandwich [sä’ncoitj*], earltitel inom engelska
adelsätten Montagu, först given 1860 åt
amiral Edward Montagu (1625—72) till
lön för att han vid restaurationen s. å.
övergick med flottan till Karl II :s sida och
avhämtade denna i Holland. Han stupade under
ett sjöslag i Southwold bay mot holländarna
28 maj 1672. John Montagu, 4:e earl
av S. (1718—92), var 1771—82 förste
amirali-tetslord och försummade som sådan flottans
utrustning under nordamerikanska
frihetskriget. Efter honom gav Cook ögruppen
Hawaii namnet Sandwichöarna. V. S-g.
Sandwicharkipelagen [sä’ncoitf-], se S y
d-sandwichöarna.
Sandwichman [sä’ncoitj’-], plakatbärare,
person, som på både rygg och bröst bär
reklam-el. annonsskylt, namnet efter sandwich (se
d. o.).
Sandwichpansar [sä^coitj], se Pansar,
sp. 601.
Sandwichöarna [sä^coitf-], se
Hawaii-ö a r n a.
Sandvig, se Allinge-Sandvig.
Sandvig, Anders, norsk museiman, urspr.
tandläkare (f. 1862). S. grundläde 1887 i
Lillehammer (se d. o.)
De Sandvigske
samlinger, vilkas dir. han
senare blev och som
under hans ledning
utvecklats till Norges
största
hembygdsmu-seum (för
Gudbrands-dalen och
Oplands-bygderna) och tillika
landets största med
avseende på
musei-byggnadernas antal.
S. har utgivit »De
Sandvigske samlinger
i tekst og billeder» (2 bd, 1907—28). W-t K.
Sandvik, socken i Jönköpings län, Västbo
härad, utmed västgötagränsen och sjön Fegen;
27,61 kvkm, 146 inv. (1932). Småkuperad
skogsbygd, till stor del kronoskogar. 97 har
åker, 1,255 har skogsmark. Ingår i Burse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
