Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Sandström, G.—Sandströmer
308
Han utgav flera manskvartettsamlingar
(»Körer för mansröster», 1864, »Kring
sångarfa-nan», 1874) och komponerade solosånger och
manskörer. Hans populäraste sång blev »Min
lilla vrå bland bergen». S. utgav även en
koralbok (1878). T. N.
Sandström, Gustaf, operasångare (1826
—75), bror till C. I. S. Debuterade på Kungl.
teatern 1853 och var sedan engagerad där.
S. utförde ett stort antal barytonpartier och
var högt uppburen både för sin goda sång och
för sitt livfulla spel. Bland hans roller märkas
Basil i »Barberaren», Luna i »Trubaduren»,
Papageno i »Trollflöjten», Rigoletto,
Telra-mund i »Lohengrin», Valentin i »Faust». T. N.
Sandström, Gustaf, jurist, politiker (1865
—1930). Blev jur. kand. 1890, v.
häradshövding 1893 och hade 1894—1911 egen
advokatbyrå i Gävle. Han var liberal led. av Andra
kammaren 1909—11, därunder ordf, i
tillfälligt utskott 1909. Det sätt, varpå detta
förskaffat sig vissa upplysningar, föranledde en
konflikt mellan dåv. Lindmanska ministären
och Andra kammaren om rätta tillämpningen
av R. O. § 46, och efter en interpellation av
S. uppstod en uppseendeväckande debatt 17
mars 1909. S. tillhörde som justitieminister
Staaffs andra ministär (1911—14) och öppnade
sedan advokatbyrå i Stockholm. Ths.*
Sandström, Ivar Victor, medicinsk
forskare, universitetslärare (1852—89), bror till
A. M. C. S. Som prosektor i anatomi i Uppsala
upptäckte S. bisköldkörtlarna (se d. o.) och
skrev därom »Om en ny körtel hos
menni-skan och åtskilliga däggdjur» (1880). (Ljd.)
Sandström, Johan Vilhelm,
meteoro-log, hydrograf (f. 1874 8/b). Blev 1898
amanuens vid Meteorologiska centralanstalten,
1903 förste assistent vid svenska
hydrogra-fisk-biologiska kommissionen, 1906
assistent hos V. Bjerknes,
1908 byråingenjör vid
Hydrografiska byrån,
1914 statsmeteorolog
och 1919 byrådir. vid
Statens
meteorologiskhydrografiska anstalt.
S. har skrivit ett
femtiotal arbeten,
hu-vudsakl. behandlande
problem inom den
dynamiska meteorologien och hydrografien,
vari han genom experiment och matematiska
härledningar bidragit till klarläggande av de
fysikaliska förutsättningarna för vindarnas
och havsströmmarnas uppkomst och rörelse.
Ett uppdrag av Kanadas Naval department
att dynamiskt bearbeta de hydrografiska
observationerna från New Foundlandsbankarna
gav honom anledning till en grundlig och
allsidig experimentell utredning av
havsströmmarnas orsaker samt vindens och
issmältningens inflytande på dem. Under talrika resor
i de svenska och norska fjällen har han
undersökt de vägar och medel, genom vilka
Golfströmsvärmet överföres till Europa,
snöstormarnas uppkomst i de n. fjälltrakterna,
snösmältningen i dessa m. m. Genom
deltagande i den svenska expeditionen för Nobiles
undsättning 1928, en egen expedition till
far
vattnen mellan Grönland, Spetsbergen och
Novaja Zemlja 1929 samt expeditioner till n.
Atlanten följ, år har han vidare undersökt
havsvattnets karaktär i och för studium av
Golfströmmens inverkan på Skandinaviens
väderleksförhållanden. Led. av Vet.-akad.
(1925). A-l W-n.
Sandström, T h e o d o r, tidningsman (1809
—54), bror till A. P. Sandströmer. Efter
avslutade juridiska studier inträdde S. på
ämbetsmannabanan, där han 1835 blev kanslist
vid Lotsdirektörsexpeditionen. Hans
lidelsefulla politiska intresse förde honom dock
snart in i Stockholms tidningsvärld. Under
några år var S. en av Aftonbladets flitigaste
och talangfullaste medarbetare, men 1838
uppsatte han tills, m. J. G. Hierta en egen
tidning, Stockholmsbladet, som blev organ för
radikala och antidynastiska åsikter. Såväl
i sin egen tidning som i A. Blanches Freja
polemiserade S. nu mot L. J. Hiertas mer
moderata liberalism. Särskilt bekant är hans
häftiga angrepp på den s. k. koalitionen vid
riksdagen 1840—41. Vid denna riksdag var
S. även kanslist i bondeståndet och utövade
som sådan ett icke obetydligt inflytande.
Efter tronskiftet 1844 förenade han sig med
M. J. Crusenstolpe och A. Lindeberg om
utgivandet av tidningen Dagen, som dock blev
av kort varaktighet. 1847 inträdde S. som
tullfiskal åter i statstjänst, varifrån han
1838 på grund av sitt politiska
ställningstagande avskedats. 1849 blev han intendent
vid barnhuset i Stockholm. B. E-r.
Sandströmer, före adlandet 1847
Sandström, Anders Peter, ämbetsman
(1804—57), bror till Th. Sandström.
Efter tidigt avslutade universitetsstudier
inträdde S. 1822 på
ämbetsmannabanan, där
han inom kort gjorde
en lysande och snabb
karriär. 1835 blev han
kammarråd och var
1844—50
landshövding i Jämtlands län
och 1851—57 i
Skaraborgs län. Vid
riksdagen 1840—11 var S.
statsutskottets sekr.
och
uppmärksammades för sina
grundliga kamerala
kunska
per och skickliga formuleringsförmåga. 1846
—47 var han ordf, i en kungl. kommitté för
ordnandet av skatteväsendet och var den
egentlige författaren till betänkandet, som
bl. a. omfattade ett radikalt förslag till
grundskatteväsendets förenkling. Politiskt var S.
moderat liberal och stod tidtals J. A.
Gri-penstedt ganska nära. Som chef för
Finans-dep. ingick S. i aprilministären 1848. Under
sin statsrådstid genomförde han
betydelsefulla administrativa reformer och intog f. ö.
den centrala platsen i regeringen. Hans
rakryggade självständighet medförde snart
konflikter med både konung Oskar och kronprins
Karl. Då hans förslag om grundskatternas
omsättning i penningar icke omfattades vare
sig av konungen el. av statsrådets majoritet,
avgick han ur regeringen i jan. 1851. S. var
en av sin tids mest dugande landshövdingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
