Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
San Juan del Norte—Sankt Eriks lervarufabriker
324
San Juan del Norte [san ^<wa’n del nå’rto],
av engelsmännen kallat G r e y t o w n,
hamnstad i republ. Nicaragua, vid Karibiska havet;
omkr. 1,500 inv.
San Juans arkipelag [sp. uttal sap ^<ya’ns-,
eng. sän d$ö’ons-] el. H a r o ö a r n a, ögrupp
mellan ön Vancouver och Nordamerikas
fastland, tillhör Förenta staterna.
Sankey [sä’rjki], Ira David,
nordamerikansk andlig sångare (1840—1908). Bemärkt
för sin präktiga baryton, upptäcktes S. av
väckelsepredikanten D. L. Moody och följde
denne från 1871 som
»sjungande
evange-list» på missionsresor
i Amerika och Europa.
De enkla,
känslosamma sånger han
föredrog, medan han
ackompanjerade sig på
orgelharmonium, voro
i regel icke författade
och mestadels ej
heller tonsatta av S. men
vunno sin ofantliga
popularitet som
»San-keys sånger». Vanl.
var det solosånger med en lättlärd refräng,
vari församlingen instämde. Tills, m. P. P.
Bliss m. fl. utgav S. »Sacred songs and solos»
(slutligen 1,200 n:r; »Andeliga sånger» och
»Sånger till Lammets lof», 1875 ff.), som
gingo ut i ofantliga uppl. — Se E. Liedgren,
»Den andliga sången» (1927). Li.
Sankt (lat. sa’nctus), förk. S. el. S:t, helig
(framför namn); fem. även sankta (lat.
sa’ncta), förk. S. el. S:ta. — Vissa med S:t(a)
sammansatta namn torde sökas på huvudordet.
Sankt(a) Gertrud, Tyska församlingen i
Stockholm.
Sankta Gertruds sjukhus, off. namn på
statens sinnessjukhus i Västervik.
Sankta Klara, församl. i Stockholm (se
Klara, sp. 807).
Sankta Maria, off. namn på statens
sinnessjukhus i Hälsingborg.
Sankt Andrèae, fi. A’ntrea, socken i Viborgs
län, Finland; 404 kvkm, 9,524 inv. (1930),
finsktalande.
Sankt Anna, socken i Östergötlands län,
Hammarkinds (se karta vid d. o.) härad,
hu-vudsakl. s. om inloppet till Slätbaken; 126,57
kvkm, 1,733 inv. (1932). Omfattar två
små-bergiga halvöar kring
Lindesfjärden—Gropviken samt en vidsträckt, rikt utvecklad
skärgård med bl. a. de stora öarna N. och S.
Finnö, Yxnö, Djursö och Aspöja (fiskläge).
1,862 har åker, 6,721 har skogsmark.
Egendomar: Torönsborg, Ängelholm och
Herrbo-rum (se d. o.). Ingår i S. och Börrums
pastorat i Linköpings stift, Hammarkinds
kontrakt.
Sankt Bartholomäussee [-mä’oszè], se
Köni g s s e e.
Sankt Bernhard, Stora och Lilla,
bekanta alppass, över det förstnämnda, beläget
i Schweiz, nära it. gränsen, i Penninska
alperna, ö. om Mont Blanc, går vägen mellan
Bhönes och Dora Balteas floddalar från
Mar-tigny i Schweiz till Aosta i Italien; 2,472 m
ö. h. (2,467 enl. it. källor). Nära passets
högsta punkt det berömda, av Bernhard von Men-
thon på 1040-talet gr. klostret (hospitiet),
vars 12 klosterbröder skola härbärgera
resande och uppspåra vilsegångna med hjälp av
hundar. Genom S. förde Napoleon maj 1800
en här över Alperna. Den nya landsvägen
över S. fullbordades 1905 (busstrafik
sommartid sedan 1926). — Lilla S., i Grajiska
alperna, s. om Mont Blanc, på fransk-italienska
gränsen, bildar övergång från Aosta till övre
Isèredalen; 2,188 m ö. h. Här finnes ett
hos-pits. Genom Lilla S. gick trol. Hannibals tåg
över Alperna.
Sanktbernhardshund, se Hundraser, sp.
133, med bild 20 och 21 på plansch.
S:t Bra’ndans ö, se B r a n d a n.
Sankt Croix [sari(t) kroa’ el. sant krajs],
dets. som Saint Croix (se d. o.).
Sankt Elmseld, se E 1 m s e 1 d.
Sankte Per, i legenden benämning på Petrus
som himmelens väktare.
Sankte Pers fisk, S:t Persfisk, Zéus
fa’ber, tillhör de plattfiskartade benfiskarna
och utmärkes av hög, från sidorna
sammantryckt kropp. Den är grågul med en stor,
rund, svart fläck på vardera sidan (enl.
legenden avtryck av Petrus’ finger), kan bli 60 cm
lång och väga 15 kg. Den finns i Atlanten
och Medelhavet och följer fiskstimmen åt.
Köttet är läckert. Under de senaste
årtiondena har den ej sällan fångats vid Sveriges
västkust. T. P.
Sankt Erik, Samfundet, se
Samfundet Sankt Erik.
Sankt Erik, Sjukhuset, Stockholms
största sjukvårdsinrättning, på Kungsholmen.
Är fördelat på två avd., en lasarettsavd. med
1,009 platser, därav 825 på med. avd. och 184
på kirurgiska avd., samt en sinnessjukavd.
med 387 platser. Dessutom finnes sedan 1927
en kirurgisk poliklinik. För intagning,
vårdavgifter, personalens tillsättning m. m. gälla
numera samma bestämmelser som vid stadens
övriga sjukhus. Två av läkarna på sjukhusets
lasarettsavd. meddela klinisk undervisning i
medicin åt med. kand. — Sjukhuset S. leder
sitt ursprung från sjukavdelningarna vid
Stockholms stads allmänna
försörjningsinrättning på »Grubbens gärde», Kungsholmen (se
Grubbens), som lydde under
fattigvårdsnämn-den. Namnet ändrades 1922 till Sankt Eriks
sjuk- och vårdhem. I samband med
omläggning av huvudstadens fattigvård överfördes,
sedan försörjningsavd:s klientel förflyttats
till vårdhemmet Högalid m. fl.
fattigvårdsan-stalter, fr. o. m. 1 juli 1926 anstaltens
huvud-avd. till hälsovårdsnämndens och
sjukhusstyrelsens förvaltning och förändrades anstalten
till sjukhus under nuv. namn. Enl.
stadsfullmäktiges principuttalande 1930 skall
sjukhuset nedläggas, så snart vårdmöjligheter
kunna beredas på annat håll. Staten för 1932
upptog i utgifter 3,022,623 kr. och i
inkomster 1,235,110 kr.
Sankt Eriks kyrka, katolsk kyrka på
Södermalm i Stockholm, invigd 1892. På
tomten finnas bostäder för prästerskapet samt
skollokaler.
Sankt Eriks lervarufabriker, a.-b.,
omfattande tegelbruk, kakel- och keramikfabrik i
Uppsala. Bolaget, gr. 1907, har ett aktiekap.
av 337,500 kr., ett årligt tillv.-värde av
400,000 kr. och sysselsätter 80 arb. Förutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
