Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sankt Göran—Sankt Mickels (Mikkels) län
327
Sankt Göran, sjukhus i Stockholm, beläget
i Stadshagen på Kungsholmen, öppnades
hösten 1888. Sjukhuset, till vilket den till Karol.
inst. hörande undervisningen i syfilidologi och,
från 1925, jämväl i dermatologi är förlagd,
var urspr. endast avsett för patienter,
behäftade med köns- och hudsjukdomar. S. hade
urspr. 284 sängplatser. 1900—02 uppfördes en
paviljong för lungtuberkulospatienter i mera
framskridet stadium, 1907 ytterligare en dylik
paviljong. Sedan 1909 Söderby sjukhus
öppnats, ombyggdes den yngre
tuberkulospaviljongen, varvid av de två övre våningarna
gjordes en avd. för kirurgisk tuberkulos. Den
äldre tuberkulospaviljongen tillbyggdes 1913
för att bereda utrymme iör bl. a. nytt
laboratorium och röntgenrum. Huvudbyggnaden
om-och tillbyggdes 1907 och inrymmer bl. a.
laboratorium, polikliniklokaler iör köns- och
hudsjukdomar samt finsen-, röntgen- och
radiuminstitut. Sedan på grund av
verkningarna av lagen om könssjukdomar av 20 juni
1918 behovet av vårdplatser för
könssjukdomar avsevärt minskats, ha från 1923
delar av sjukhuset kunnat upplåtas för lugna
sinnessjuka. I juni 1925 beviljade
stadsfullmäktige 2,472,000 kr. till modernisering och
tillbyggnad av sjukhuset, varvid utrymmen
bereddes för två nya avd., en för invärtes
sjukdomar och en för kirurgi, den sistnämnda
med särskild operations- och röntgenbyggnad.
Samtidigt inreddes en ny, modernt utrustad
föreläsningssal i entrébyggnaden i samband
med polikliniken. Efter alla om- och
tillbyggnader uppgår numera (1932) sjukhusets
hela antal sängplatser till 765, därav 251 för
köns- och hudsjukdomar. Vid sjukhuset äro
anställda 8 överläkare, 13 underläkare samt
4 läkare vid polikliniken. A. W-dt.
Sankt Görans församling i Stockholm
omfattar v. delen av ön och stadsdelen
Kungsholmen; 33,812 inv. (1932). Utbröts 1 jan.
1925 ur Kungsholms församl. och utgör sedan
1 maj s. å. eget pastorat. Kyrkan, gr. 1906
och huvudsaki. bekostad av donationer,
invigdes 1910 och restaurerades invändigt 1930.
Sankt Görans hospital, namn på ett i
början av 1400-talet upprättat sjukhus för
spe-tälska i Stockholm; det nedlades på
1500-talet. Sjukhus med namnet S. funnos även i
andra svenska medeltidsstäder. — Litt.: V.
Hedqvist, »Den kristna kärleksverksamheten
i Sverige under medeltiden» (1893).
Sankt Hans’ dag, da. och no.,
midsommardagen.
Sankt He’Iena, se Saint Helena.
Sankt Ibb, se Ibb.
Sankt Ilian, församl. i Västerås (se d. o.).
Sankt Ingbert, stad i bayerska Rhenpfalz,
f. n. tillhörande Saarområdet, vid Saars
biflod Rohrbach; 21,080 inv. (1927). Centrum
i kolindustridistrikt; stora järn- och stålverk,
fönsterglasfabrik m. m.
Sanktion (lat. sa’nctio, av sancire, ge helgd
åt, stadfästa), anordning för att ge en lag
gällande kraft el. garantera upprätthållandet
av en rättsregel. Straff utgöra s. i sistnämnda
bemärkelse (se Rätt 2). Med utgångspunkt
från samma grundbetydelse har s. fått olika
innebörd i statsrätt och i folkrätt.
1. (Statsr.) Regeringens samtycke till ett
av folkrepresentationen antaget lagförslag,
328
vilket därigenom får gällande kraft. Vägran
av s. är formen för utövande av regeringens
vetorätt, där sådan förekommer (se Lag 2).
Ang. s. i svensk statsrätt se Lag, sp. 574.
2. (Folkr.) Påföljd, avsedd att göra
bestämmelser i folkrättsliga avtal effektiva, t. ex.
påtryckningsåtgärder mot stat, som bryter
mot sådana bestämmelser. I systemet för
världsfredens tryggande genom samverkan av
de i Nationernas förbund sammanslutna
staterna ingår (enl. förbundsaktens art. 16)
tillgripande mot en fördragskränkande
fredsstö-rare dels av »ekonomiska s.» (blockad m. m.),
dels av »militära s.», inskridande med
vapenmakt av förbundsmedlemmar mot fredsst
öra-ren. Frågan om förstärkande av detta system
genom utvidgande och preciserande av
sank-tionsförpliktelserna har utgjort ett väsentligt
moment i den i nära samband med
nedrustningsfrågan stående s. k. säkerhetsfrågan. J fr
Genèveprotokollet och
Nationernas förbund, sp. 773, 775. T. G-l.
Sankt Johannes. 1. Församl. i Malmö (se
d. o.). — 2. Församl. i Norrköping (se d. o.).
— 3. Kyrka i Göteborg (se d. o., sp. 185 och
färgkartan).
Sankt Jörgen, off. namn på statens
sinnessjukhus vid Göteborg.
Sankt Karins, fi. Kaarina, socken i Åbo och
Björneborgs län, Finland, invid Åbo stad; 70
kvkm, 6,168 inv. (1931), finsktalande.
Förstads-bosättning. Kyrkan, en av landets äldsta, är
uppf. i slutet av 1200- el. början av 1300-talet.
Gammal altartavla (okänd målare). O. Brn.
Sankt Knutsgillen, se Knutsgillen.
Sankt Lars, församl. i Linköping (se d. o.,
sp. 1263).
Sankt Lars sjukhus, se Lund, sp. 307.
Sankt Marie, fi. Rä’ntämäki, socken i Åbo
och Björneborgs län, Finland, invid Åbo stad;
100 kvkm, 7,641 inv. (1931), finsktalande.
Betydande förstadsbosättning. Kyrkan, av
gråsten, är uppf. på 1300-talet. O. Brn.
Sankt Mickel, off. Sankt Michel, fi.
Mi’kkeli, stad och länsresidens i S:t Mickels
län, Finland; 7 kvkm, 5,860 inv. (1931),
finsktalande. O. Brn.
Sankt Mickels (Mikkels) län, off. Sankt
Michels län, i Finland, omfattar mell.
Savolaks och en del av ö. Tavastland; 23,288
kvkm, därav 6,676 kvkm (28,7 %) vatten.
Befolkningen (209,811 pers. 1931) är så gott som
uteslutande finsktalande. Residensstad: S:t
Mickel.
Landareal (1929) : Odlad jord 113,004 har (7 %),
ängar och hagmarker 86,021 har (5 %), skog och
impediment 1,458,035 har (88 %).
Brukningsdelar (1929) : 19,376 st.
Skörd (medeltal ton 1927—29) : Råg 28,576, vete
668, havre 34,140, korn 5,921, potatis 62,453, andra
rotfrukter 32,675, hö 128,694.
üusdjur (1929) : 22,918 hästar, 115,246
nötkreatur, 84,231 får, 579 getter, 40,401 svin.
Mejerihantering (1930) : 30 mejerier, därav 27
andels-; tillv. smör 988 ton, ost 120 ton.
Skog: Beräknad virkesmassa: 101 mill. kbm (6,3
% av Finlands virkesmassa).
Indelning: Städer: S:t Mickel, Heinola, Nyslott.
1 köping (Pieksämä) och 29 landskommuner,
fördelade på 4 härad. 5 domsagor (jämte delar av 2
domsagor) med 22 tingslag, lydande under Viborgs hovrätt
(2 tingslag under Vasa hovrätt).
S. omfattar Finlands sjörikaste del och
erbjuder utseendet av en otalig samling öar
och näs. Industrialiseringen är mindre
framträdande än i de flesta andra delar av landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
