Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - San Salvador - Sans atout - Sans comparaison - Sansculottes - San Sebastián - Sansevieria - Sans façon - Sans gêne - Sansibar - Sansibarärt el. Mungoböna - Sanskrit - Sanskulotter - Sanslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Sans atout—Sanslöshet
338
byggda städer med betydande
handel och åtskillig industri;
järnväg bl. a. till hamnarna
Acajutla och La Uniön. S.
grundlädes 1528 och har flera
gånger blivit illa åtgånget av
jordbävningar (bl. a. 1854, 1873,
1917 och 1919).
Sans atout [säz ato’], fr., utan
trumf; bud i bridge (se d. o.).
Sans comparaison [sä [-käpa-räzå’],-] {+käpa-
räzå’],+} fr., utan jämförelse.
Sansculottes [säkylå’t], fr.
(av sans, utan, och culottes,
knäbyxor), under stora franska
revolutionen aristokratiskt
spe-namn på revolutionärerna, av
vilka de socialt enklare i st. f.
knäbyxor begagnade långbyxor
(fr. pantalons); s. övergick
småningom till att beteckna de
starkt radikala
revolutions-männen. B. H-d.
San Sebastiån [-säcoastia’n]
(bask. Donostia el. Iru-chulo), huvudstad i sp.
prov. Guipüzcoa, Baskiska provinserna, 18 km
från fr. gränsen, på en låg, sandig halvö
mellan den kanaliserade Urumea och Concha, en
vik av Biscayabukten, begränsad mot havet
av höjderna Monte Igueldo (184 m) och Monte
Urgull (135 m), samt den mellan dem liggande
ön Santa Clara; 78,452 inv. (1930). S. är
Spaniens förnämsta badort och var förr kungl.
sommarresidens (Palacio de Miramar). Staden
förstördes under kriget 1813; en bred bulevard,
Alameda, skiljer den äldre staden från den
nyuppförda. Concha erbjuder en bred,
ypperlig badstrand. Ryktbar tjurfäktningsarena,
kapplöpningsbanor för automobiler, där bl. a.
det spanska Grand prix (se d. o.) årl. äger
rum, och för hästar. Segelregattor, baskiska
folkfester m. m. Oceanografiskt museum med
berömt akvarium. Betydande fiske.
Sanseviéria, släkte av fam. liljeväxter med
kort och tjock jordstam, ända till 2 m långa,
styva, ofta skarpspetsade blad och talrika
blommor i lång, klaseliknande ställning. Har
sin huvudutbredning i tropiska Afrika.
Bladfibrerna användas som spånadsmaterial (till
rep och tåg), varför S. cylindrica och S.
zey-lanica m. fl. arter odlas i varma länder. G. M-e.
Sans fa$on [sä fasä’], fr., utan krus, utan
omsvep.
Sans gène [sä $ä’n], se G è n e.
Sansibär (»de svartas kust»), eng. Zanzibar.
1. Sultanat under britt, protektorat utanför
Afrikas (Tanganjikas) ö. kust, består av öarna
S. och Pemba (se d. o.), ön S. är omkr. 77
km lång; 1,658 kvkm, 137,741 inv. (1931),
flertalet av negerfolket suaheli; omkr. 10.000
araber (som äga den mesta jorden), 13,000
indier (mestadels köpmän) och 250 européer.
Den sunnitiska muhammedanismen förhärskar.
— ön är huvudsaki. uppbyggd av korallkalk
och når en högsta höjd av 135 m ö. h.
Mon-sunklimat. Kallaste månad är juli med 24,7° C,
varmaste febr, med 28,2° medeltemp. Årlig
nederbörd omkr. 1,400 mm. Det fuktigt heta
klimatet verkar i längden nedbrytande på
européernas hälsa. S:s skogar ha fått ge
plats för plantager. Odlingen av
kryddnej-likträdet, införd i slutet av 1700-talet, är öns
Utsikt över San Sebastifin.
viktigaste inkomstkälla, sedan slavhandeln
upphört. S. och Pemba bidra med omkr. 3/4
i världsproduktionen av kryddnejlikor.
Dessutom utföres copra m. m. Fiske.
Transitohan-del på Tanganjika.
S. besöktes trol. redan flera årh. f. Kr. av
arabiska köpmän, och mycket tidigt funno
handelsfartyg från Persiska viken vägen hit.
I början av 1500-talet erövrades S. från
araberna av portugiserna. För att befria sig
från dessa kallade den muhammedanska
befolkningen mot slutet av 1600-talet araberna
till hjälp, och det lyckades imamen av Oman
(Maskat) att göra sig till herre över S. och
förena det med Oman (jfr d. o.). Detta
förenade rike nådde sin höjdpunkt under imamen
Sejjid Said. Vid hans död 1856 tillföllo
genom delning sultanatets afrikanska
besittningar imamens son Sejjid Mejjid. Under
1880-talet gick S. förlustigt sina
fastlands-besittningar till Tyskland (tyska
östafrikanska kompaniet) och England (britt,
östafrikanska kompaniet). Ett tysk-engelskt
fördrag 1890 gav åt England protektoratet över
S. Nuv. sultanen är Sejjid Chalifa ben Harub
(f. 1879). Sultanen har vid sin sida en britt,
resident.
2. Huvudstad i ovannämnda protektorat,
på en låg, sandig landtunga, på ön S:s v.
kust; 45,276 inv. (1931). S. är en av
Östafrikas största städer och en betydande
handelsplats med god hamn, i regelbunden
ång-båtsförbindelse med de viktigaste hamnarna i
Europa. Missionärscentrum. Den anglikanska
kyrkan är byggd över det forna slavtorget.
S. var ett av de största slavhandelscentra,
innan slaveriet upphävdes 1897. — Litt.: F.
B. Pearce, »Zanzibar» (1920). M.
Sansibarärt el. M u n g o b ö n a, Phase’olus
mu’ngo, härstammar från Ostindien och odlas
allmänt där och i Afrika för sina ärtstora,
gröna frön, använda på samma sätt som
svenska trädgårdsärter. G. L-m.*
Sanskrit, se Indiens språk och
litteratur, sp. 531 ff.
Sanskulo’tter [sanky-], sv. form för
sansculottes (se d. o.).
Sanslöshet, det tillstånd, då sinnena för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
