Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Santiagoorden—Santipur
348
Plaza de Armas (med katedralen) och kongressbyggnaden i Santiago de Chile.
nader och avenyer, den förnämsta Alameda.
Äldsta kyrkan är katedralen (ombyggd efter
jordskalv 1647); bland profanbyggnader må
nämnas kongresshuset och det nya palatset
för de sköna konsterna. I S. finnas univ. (gr.
1842), musikkonservatorium, astron.
observa-torium (32° 33’ 44" s. br.), Lickobservatoriets
Chilestation samt flera vetenskapliga
institutioner och högskolor. Hamnstad: Valparaiso.
Den betydande industrien omfattar bryggerier,
kvarn-, gjuteri-, tvål-, läder- och
beklädnadsindustri m. m. — S. grundades 1541 av Pedro
de Valdivia. — 3. (S. d e C o m p o s t e 1 a.)
Stad i prov. La Coruna, n. v. Spanien, förr
huvudstad i konungariket Galicien; 27,341
inv. (1921). Univ. Ärkebiskopssäte; särskilt
under medeltiden, bl. a. av svenskar, mycket
Katedralen i Santiago de Compostela.
besökt vallfartsort; katedralen, som skall vara
uppförd över Spaniens nationalhelgon S:t
Jakob d. ä. (Santiago), påbörjades på 1070-talet
och blev färdig i sitt första skede efter
omkr. 50 år; den har sedan under
medeltiden och nyare tiden om- och tillbyggts;
för-hallsportalen har rik gotisk figurutsmyckning,
medan västfasaden är i barock. — 4. (S. d e
C u b a.) Huvudstad i dep. Oriente (36,850
kvkm, 924,345 inv. 1930), Kuba, på öns s. ö.
kust, vid en av skogklädda berg omgiven
vacker vik, som bildar en utmärkt hamn;
142,921 inv. (1929), med förorter. Staden
grundlädes 1514 av Diego Veläsquez, kom 1898
i amerikanernas händer, under vilkas styrelse
den uppblomstrat. Stor export av finare
träslag, socker, honung, tobak, kaffe, frukt,
koppar, järn, mangan m. m. Prov, är Kubas
bergigaste och mineralrikaste. Bekanta äro
koppargruvorna vid Cobra, järngruvorna vid
Daiquirf m. fl. Om blockaden av S:s hamn
m. m. 1898 se C e r v e r a. — 5. (S. del E
s-t e r o.) Prov, i n. Argentina, kring mell.
loppen av floderna Salado och Saladillo; 103,016
kvkm, 360,568 inv. (1928), huvudsaki. kristna
indianer. N. delen av prov, tillhör
Chacoregio-nen, i s. stora salthaltiga sumptrakter (sp.
esteros). Extremt hett sommarklimat.
Konstbevattning. Sockerrör, vete, alfalfa, majs,
tobak odlas, även bomull. Järnvägslinjen
Santa Fé—Tucumän går genom prov.
Huvudstad: Santiago del Estero (29,500 inv., mest
indianer), vid Saladillo (Rio Dulce).
Santiagoorden [-tia’gå-], spansk, urspr.
kas-tiliansk riddarorden, bildades i mitten av
1100-talet med uppgift att kämpa mot
mo-rerna, beskydda pilgrimer på väg till och från
aposteln Jakobs (Santiagos) föregivna grav i
Santiago de Compostela (se Santiago 3)
samt försvara denna helgedom. Efter 1170
voro ordensmedlemmarna uppdelade i riddare
— vilka ej voro underkastade celibat — och
andliga. Påven Alexander III stadfäste orden
5 juli 1175. Från 1493 var
stormästarvärdig-heten förenad med spanska kronan. Orden
upphävdes 1931. S. infördes tidigt i Portugal och
blev 1290 självständig där. E. E. A-n; S. Lpt.
Santim, lettiskt skiljemynt, se Lettland,
sp. 1049.
Santipur [eng. uttal säntrpö’a], stad i
Benga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
