Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - São Leopoldo - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Säo Leopoldo—Säo Tiago
352
Gatubild från staden Säo Paulo.
Paulo Affonsofallen i nedre loppet, stor
betydelse som transportled.
Säo Leopoldo [säo’ laopåTdo], den äldsta
tyska kolonien inom brasil. staten Rio Grande
do Sul, gr. 1824. Kolonisationen har från
staden S., 35 km n. om Porto Alegre, utbrett sig
västerut längs foten av Serra Geral
(Serra-kolonierna).
Säo MigueT [säo’-], den största ön bland
Azorerna (se d. o.); 770 kvkm, 111,745 inv.
(1920).
Saöne [sän]. 1. Biflod till Rhöne (jfr d. o.),
upprinner omkr. 400 m ö. h. i Vogeserna,
flyter i lugnt lopp över Bresseslätten med en
dalbredd av 3—4 km. Mellan Mont d’Or och
Dombesplatån blir S. smalare och får större
lutning, innan den i Lyon förenas med Rhöne.
482 km lång. Den förnämsta bifloden är
Doubs (se d. o.) från vänster. S. är av stor
betydelse som trafikled (mellan Lyon och
Corre) och står genom flera kanaler, den
viktigaste Canal-du-Centre, i förbindelse med
Loire o. a. flodsystem. — 2.
Saöne-et-Loire, dep. i s. ö. Frankrike, är bildat av
delar av forna prov. Bourgogne och har namn
efter de två stora floder, som genomflyta
dep.; 8,627 kvkm, 549,240 inv. (1926).
Mångsidigt näringsliv, utom boskapsskötsel
fjäder-fäavel och jordbruk (vin, spannmål), kol-,
metall-, keramisk o. a. industri i städerna vid
Canal-du-Centre, framför allt i Creusot (jfr
d. o.). Huvudstad: Macon. — 3. II a u t
e-Saöne, dep. i ö. Frankrike, kring övre
Saöne, bildat av en del av Franche-Comté;
5,375 kvkm, 226,313 inv. (1926). S. är nästan
h. o. h. ett jordbruksdep. (vete, majs, potatis,
körsbär för likörtillv. m. m.). Järnindustrien
är av vikt; stenbrytning i Vogeserna.
Huvudstad: Vesoul. ___
Säo Paulo [säo’ pao’lo]. 1. Stat i s.
Brasilien (se karta vid d. o.), mellan Paranä och
Atlantkusten; 247,239 kvkm, 4,592,188 inv.
(1920; 6,399,190 inv. enl. uppskattning 1930).
Innanför den smala lagunkusten reser sig
brant den skogtäckta kustkedjan Serra do
Mar (intill 1,000 m ö. h.) och innanför denna
i n. Serra do Mantiqueira (nära 3,000 m).
På platålandet v. därom
utbreda sig campos’ väldiga
grässlätter, som avvattnas till
Paranä. Kustfloderna äro små.
Klimatet är längs kusten hett,
regnrikt och osunt, på
platåerna mera tempererat. S. har
kol-, järn- och blytillgångar
samt omfattar i n. och mell. S.
världens förnämsta
kaffedistrikt med ett tätt
järnvägsnät. Därjämte produceras
tobak, rörsocker, ris och bomull.
Betydande boskapsskötsel och
mejerihantering; fruset kött
och köttkonserver exporteras.
Särskilt textilindustrien är
stadd i kraftig utveckling. S.
intar en kulturellt och
ekonomiskt ledande ställning i
Brasilien och har en för den
tropiska breddgraden ovanligt
dugande befolkning. Indianerna
äro högst 10,000. De
förnämsta städerna äro Säo Paulo,
Rio Preto, Campinas, Santos och Ribeiräo
Preto (se dessa ord).
2. Brasiliens näst största stad och staten S:s
huvudstad, i ett hälsosamt och naturskönt
platåläge omkr. 740 m ö. h. och 60 km från
kusten; 579,033 inv. (1920; 879,788 inv. enl.
uppskattning 1929), till stor del utlandsfödda,
främst italienare men även portugiser,
spanjorer, tyskar; i S. Brasiliens förnämsta
skandinaviska koloni. S. har hastigt utvecklats
till en modern industri- och handelsstad av
internationell betydelse. Bebyggelsen är
närmast av sydeuropeisk karaktär och
gatutrafi-ken oerhörd. Bland mera betydande
byggnader märkas särskilt nya regeringspalatset,
jordbruks-, finans- och justitiepalatsen, den
väldiga polytekniska skolan, nya
stadsteatern och kyrkorna. S. förbindes genom en
bergbana med hamnstaden Santos (se d. o.).
S. har bl. a. med. fakultet samt i förstaden
Pinheiros en världsbekant ormfarm
(Butan-tan) för beredning av serum mot ormbett. —
Staden grundlädes 1554 av jesuiter och blev
1681 huvudstad efter Säo Vicente. 1822
utfärdades här Brasiliens
oavhängighetsförkla-ring, varom ett ståtligt monument erinrar.
Saorståt Eireann [sé’rstät ä’ren], irländskt
namn på Irländska fristaten (se d. o.).
Säo Salvador [sä’ö -öå’r], huvudstad i
brasil. staten Bahia_Jse d. o.).
Säo Thomé [säö’-], Säo Thomé och
Princip e, port. prov, i Guineabukten på Afrikas
v. kust, består av öarna Säo Thomé (825
kvkm, 52,150 inv.) och Principe (119 kvkm,
6,905 inv. 1921); tills, omkr. 1,100 vita, resten
negrer och biandfolk, öarna äro bergiga (Säo
Thomé når 2,141 m), bördiga och ha praktfull
tropisk vegetation. Till 1912 intog S. en
ledande ställning i världsproduktionen av
kakao, som förr uppgick till omkr. 35,000 ton
årl. men minskats med ung. hälften; dessutom
export av palmkärnor m. m. Huvudstaden,
Säo Thomé (3,187 inv.), har järnväg till
Trin-dade, centrum för kakaoproduktionen. S.
tillhör Portugal sedan 1471.
Säo Tia’go [säö’-], den största och
folkrikaste av Kap-Verdeöarna (jfr d. o.), i ögrup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
