Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Savilc—Savojen
387
1914). S. är den nyare tidens förnämste
lärare i romersk rätt. Hans viktigaste arbeten
äro »Das Recht des Besitzes» (1803; 7 :e uppl.
1865), »Gesehichte des römischen Rechts im
Mittelalter» (7 bd, 1815—31; 2:a uppl. 1834
—51), »System des heutigen römischen Rechts»
(8 bd, 1840—49; ofullb.) och dess forts. »Das
Obligationenrecht» (2 bd, 1851—53).
»Ver-mischte Schriften» utkommo 1850 i 5 bd.
Biogr. av A. Stoll (1927 ff.). — D i e S
a-vi gny - Sti f tun g (upprättad 1863) i
Berlin utger sedan 1880 Zeitschrift der
Savigny-Stiftung für Rechtsgeschichte. C. G. Bj.
Savile [sä’vil], sir George, se Halifax,
sp. 299.
Savoie [savcoa’] och Haute-Savoie,
två dep. i s. ö. Frankrike, bildade 1860 av
delar av det forna hertigdömet Savojen (jfr
d. o.). 1. S. gränsar i ö. och s. ö. till Italien,
i n. till Haute-Savoie; 6,188 kvkm, 235,544
inv. (1931). Omfattar huvudsaki. Isöres övre
flodområde; berglandskap, uppfyllt av
Savoj-alperna (Grande Casse når 3,862 m).
Huvudnäring är boskapsskötsel; osttillv. Den
rikliga vattenkraften utnyttjas särskilt vid
pap-persfabriker. Mineraltillgångarna äro
betydande, men S. är mest känt för sina
mineralkällor och kurorter, Aix-les-Bains,
Brides-les-Bains m. fl. Huvudstad: Chambéry. — 2.
Haute-Savoie, n. om S. 1, gränsar i ö.
till Italien och Schweiz, i n. till Genèvesjön;
4,598 kvkm, 252,794 inv. (1931). Många
alptoppar i ö. nå även här mer än 3,000 m ö. h.
Natur och näringsliv likna S:s; i de lägre
trakterna i v. och n. v. bördiga dalar med
bl. a. vinodling. Asfalt och lignit utvinnas.
Urtillv. Bland mineralkällorna och
kurorterna äro särskilt Évian-les-Bains och
S:t-Gervais bekanta. Huvudstad: Annecy.
Savoir [savwä’r], Alfred, fransk
dramatiker (f. 1885). S., som redan före kriget
vunnit insteg på bulevardteatrarna i Paris, har
sedan befäst sin ställning dels med lätta
komedier av vågat innehåll, ss. »La huitième
femme de Barbe-Bleue» (1921; »Riddar
Blåskäggs åttonde hustru», 1922) och »La
grande-duchesse et le gargon d’étage» (1924), dels
med en art filosofiska farser, bakom vilkas
uppsluppna, ofta skabrösa kvickhet en
bitter och skeptisk världsvisdom lyser fram, ss.
»La couturière de Lunéville» (1923), »Lui»
(1929; »Han», 1930), »La petite Catherine»
(1930; »Lilla Katarina», 1931) och »La
påtis-sière du village» (1932), en vådevillartad
uppgörelse med världskrigets stämningar vid
och bakom fronten. Hos S. spåras starka
intryck av Shaw och Pirandello, vilkas
intellektuella satir han givit fransk form. Kj. S-g.
Savoir faire [sav<oä’r fä’r], fr., skicklighet,
behändighet; »sätt».
Savoir vivre [savcoä’r vi’vr], fr., belevenhet.
Savojärd, invånare i Savojen.
Savojen [-vå’-], Savoyen, fr. Savoie, it.
Sa-voja, landskap i s. ö. Frankrike, vid Genèvesjön
och gränsen mot Schweiz och Italien, omfattar
dej). Savoie och Haute-Savoie; 10,786 kvkm,
488,338 inv. (1931). S. är ett bergland, vars
höjd ö. h. ligger mellan 4,810 m (Mont Blanc,
vid ö. gränsen) och 212 m, vid Rhönes och
Guiers’ sammanflöde i v. IS. mötas
Jura-bergen och Alperna i Massif des Entremonts.
Härifrån reser sig Massif des Bauges med en
388
medelhöjd av 2,000 m, avvattnat av Chéran
med biiloder. Mot s. begränsas platån av
Isères floddal, La Combe de Savoie. Isères
övre dal kallas La Tarentaise och Arcs
dalgång La Maurienne, båda sedan gammalt
viktiga trafikleder. Maurienne kantas i nästan
hela sin längd av ståtliga glaciärområden
(Iseran, Vanoise m. fl.). 1 Alpernas högsta
delar är boskapsskötsel huvudnäring. I de
lägre delarna, i sänkan Valais—Grenoble
med Chamonix- (se d. o.) och Servozdalarna
samt i Combe de Savoie kantas dalarna av
höga, skogklädda och bördiga
bergssluttningar. I Les Bauges trivas bredvid betesmarker
vinberg, trädgårdar och åkerfält.
Vattenkraften tillvaratages numera i den metallurgiska
och kemiska industriens tjänst (346,250 hkr
1925). S:s huvudstad är Chambéry, i en
fruktbar dal, där fikon- och mandelträd samt
palmer växa. S:s andra mer betydande stad är
Annecy; Aix-les-Bains, vid Frankrikes största
sjö, Lac du Bourget, har världsrykte för sina
varma källor, Chamonix-Mont-Blanc för sina
storslagna omgivningar. E. L-r.
Historia. S. tillhörde under keltisk tid
al-lobrogernas statsbildning och införlivades med
romerska väldet 121 f. Kr. Under
folkvand-ringstiden besattes det 443 av burgunderna men
uppgick 534 el. 532 i Frankiska riket.
Viddettas delning 843 tillföll S. Lothars rike men
kom att 888 ingå i det transjuranska
Bur-gund. 1032 införlivades det med tyska
kejsardömet som ett särskilt grevskap under
Umberto Blancamano, den savojiska
dynastiens grundläggare. Genom en klok
dy-nastisk politik förenades det snart med
mark-grevskapet Turin. Under Tomas I:s
krigiska regering (1189—1233) utvidgades S. bl. a.
med Vaud och Piemonte. Amadeus VI
(reg. 1343—83) genomförde
primogeniturprin-cipen i dess successionsordning, varigenom
delningar omöjliggjordes. Under dennes
kraftfulla styrelse vann S. även stora
utrikespolitiska framgångar i Italien. Kejsaren
upphöjde 1416 Amadeus VIII (reg. 1391—
1434) till hertig av S. Under hans regering
genomfördes viktiga inre reformer, bl. a.
utfärdades 1430 en lagkodifikation. De
långvariga krigen mellan Habsburg och Spanien
vid 1500-talets början försvagade S:s
ställning, men hertig Emanuel Filip (reg.
1553—81) lyckades dock genomföra en både
yttre och inre restauration av S. Under
1600-talet var det franska inflytandet i allm.
dominerande i utrikespolitiken. Undei- Viktor
Amadeus II (reg. 1675—1730)
modererades dock detta inflytande, och i spanska
tron-följdskriget övergick S. 1703 t. o. m. på den
antifranska koalitionens sida. I
Utrechtfre-den 1713 gjordes betydande landvinningar,
bl. a. Sicilien, som dock 1720 utbyttes mot
Sardinien (se vidare d. o.). Wienkongressen
(1815) förklarade de savojiska områdena
Cha-blais och Faucigny neutrala, och när S. 1860
avträddes till Frankrike, bibehölls till förmån
för Schweiz deras neutralisering. Den
upphörde 1919 genom en fransk-schweizisk
överenskommelse, som annex bifogad
Versaillesfre-den. De tullfria zoner i S., som upprättats till
förmån för kantonen Genève, förklarades 1923
av Frankrike upphävda. Schweiz vädjade då
till Fasta mellan folkliga domstolen, och genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
