Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Savage island—Savigny
38G
S. Johnson. Den senare tog sig ivrigt an S.
Han förde ett utsvävande liv, ofta i stort
armod. Hans liv har flera gånger romantiskt
behandlats. S:s mest betydande poem är »The
wanderer» (1729), påverkat av Thomsons
»Sea-sons». — Biogr. av S. Johnson (1744), som
även utgav hans verk (1775); S. V. Makower,
»R. S., a mystery in biography» (1909). S. B. L.
Savage island [sä’vid^ älTend], se N i u e.
Sa’vaii, se S a m o a ö a r n a.
Savannah [savä’na], 1. Flod i U. S. A.,
bildar gräns mellan staterna Georgia och
Syd-Carolina. S. uppstår på ö. sidan av
Alleghany-bergen, blir segelbar vid Augusta och mynnar
nedanför staden S. i Atlanten. 720 km lång.
2. Stad i s. ö. Georgia, U. S. A., vid Si
river, 28 km från Atlanten; 85,024 inv. (1930).
Flodhamn, anlöpes av oceanångare. Staden
har byggnader av historiskt intresse, bl. a.
U. S. A:s äldsta teater (gr. 1818). S. har
främst betydelse som exporthamn (råbomull,
skeppsförnödenheter och petroleum) och
industristad (tillv. av fernissor,
bomullsfröpro-dukter, socker m. m.). — S. anlades 1733.
Sava’nner, Trädstäpper, de med
spridda träd och buskar beväxta grässlätter, som
utbreda sig i tropiska områden med en
årsnederbörd av 90—150 cm, nästan helt
fallande under en regnperiod. Under denna äro s.
gröna och frodiga med ofta mer än manshöga
gräs och många rikblommande örter, under
torrtiden äro de kala och förbrända. Det
största savannområdet i Gamla världen utbreder
sig i tropiska Afrika kring
regnskogsområdet. I Sydamerika finnas s., llanos och
cam-pos (se dessa ord). K. A.
Savarin [-rä’], S a v a r ä’n g, av fin, jäst
deg berett poröst bakverk, som indränkts med
sockerlag, smaksatt av fruktsaft, vin el.
ar-rak, uppkallat efter Brillat-Savarin. D-e.
Savart [savä’r], F é 1 i x, fransk fysiker
(1791—1841), konservator vid Collège de
France. Han utförde tills, m. J. B. Biot
magnetiska undersökningar och upptäckte 1820 den
s. k. Biot-Savarts lag (se
Elektricitet, sp. 559). S. undersökte
membransvängningar, utförde torsionsförsök m. m. T. E. A.*
Savary [-r?], Jean Baptiste, turkisk tolk
hos Karl XII (1670—1754). Var född i
Amsterdam, blev köpman i Turkiet och sedan
Karl XII:s tolk där. Som sådan uträttade
han, ofta med livsfara, svåra och viktiga
uppdrag. S. följde Karl XII från Stralsund 1716
till Sverige. Då translatorsplatsen 1719
indrogs, bosatte sig S. på landet. Han var juni
1727—sept. 1728 tolk hos turkiska
sändebudet i Stockholm Mustafa aga och förde
därunder på regeringens uppdrag en dagbok på
holländska (utg. i övers, av Th. Westrin i
Samfundet S:t Eriks Årsbok 1904). S. fick
1732 en pension. — Jfr G. Carlquist, »J. B.
Savarys relation om Karl XII:s vistelse i
Turkiet» (i Karol. Förb:s Årsbok 1913, tr.
1914).
Savary
ri’j, Jean René, hertig av R [-o-v i g o, fransk krigare (1774—1833). Utmärkte
sig som adjutant hos Desaix vid Rhen, i
Egypten och i Italien, särskilt vid Marengo
1800. S. blev Bonapartes adjutant, s. å. överste
och gendarmerichef samt 1802 brigadgeneral
■och chef för hemliga polisen. Han var Bona-
parte blint tillgiven och tog ansvaret för de
olagliga åtgärder, som föregingo exekutionen
av hertigen av Enghien. Som
divisionsgeneral deltog S. i fälttågen 1805 och 1806 och
besegrade ryssarna vid
Ostrolgka 1807.
Efter slaget vid
Fried-land var han guvernör
i Ostpreussen och efter
Tilsitfreden s. å. kort
tid ambassadör i
Petersburg. 1808 blev
han hertig. S. å.
lyckades han som
sändebud i Spanien förmå
Bourbonerna att
lämna landet samt stödde
Josef Bonapartes
intåg i Madrid. S. blev
1810 polisminister efter Fouché. Under »de
hundra dagarna» blev S. pär och
gendarmerichef. Efter Waterloo sökte han förgäves få
följa Napoleon till S:t Helena, blev i stället
fånge på Malta men flydde 1816 till Smyrna.
Han var sedan i Österrike och London och
återkom 1819 till Frankrike. 1830—33 var
han arméchef i Algeriet. S :s »Mémoires» (8
bd, 1828; ny uppl. i 5 bd 1900—01) äro
föga tillförlitliga. Hans korrespondens utgavs
1914. (B.H-d.)
Savarä’ng, kokk., se Savarin.
Saverne [savä’rn], ty. Zabern, stad i fr. dep.
Bas-Rhin, Elsass, vid Marne—Rhenkanalen;
6,313 inv. (1926). — Jfr Zabernaffären.
Savery [-ri’], holländsk konstnärsfamilj på
1500—1600-talet; mest bekant är Roelant
S. (1576—1639), som målade dels romantiska
alplandskap med vilda naturscenerier, dels
idylliska naturstudier med mytologiska
framställningar. (E. L-k.)
Save the children fund [séi’v do tJiTdron
fa’nd], se Rädda barnen.
Savfe’t pascha, Muhammed, turkisk
statsman (1815—83). Beklädde olika
administrativa och diplomatiska poster, undertecknade
som utrikesminister San Stefanofreden 1878
och var storvesir juni—dec. s. å., under
vilken tid Berlinfreden (se
Berlinkongres-s e n) avslöts.
Savigny [savinji’], Friedrich Karl
von, tysk rättslärd (1779—1861). Blev 1803
e. o. prof, i Marburg, 1808 prof, i Landshut,
1810 i Berlin, 1817 medlem av preussiska
statsrådet och 1842
chef för ett
nyinrättat ministerium för
lagstiftning. Efter
revolutionen 1848
levde S. som privatman.
S. var en av de
främsta förkämparna för
den historiska skolan
inom
rättsvetenskapen (se Naturrätt,
sp. 803, och Puchta)
och motståndare till
den av Thibaut m. fl.
representerade
filoso
fiska skolan. Han utgav 1814 sin berömda
skrift »Vom Beruf unsrer Zeit für
Gesetz-gebung und Rechtswissenschaft» (senast omtr.
XVII. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
