Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Savon linna—Saxarf j ärden
392
derkastades en grym tortyr och blev efter
förfalskade förhörsprotokoll som kättare
strypt och bränd på Piazza della Signoria
23 maj 1498.
S. framträdde även som skriftställare på
den tomistiska filosofiens och teologiens grund.
Hans reformprogram gällde icke kyrkans
bestånd utan en fördjupning och ett
förinner-ligande av det religiösa livet. En samling av
S:s skrifter utkom 1633—41 (ny uppl. 1846).
Biogr. av E. L. S. Horsburgh (4:e uppl. 1912),
Hj. Holmquist (1915), J. Schnitzer (2 bd, 1924).
— S :s porträtt återges på vidst. pl. Hg Pl.
Sa’vonlinna, finskt namn på Nyslott.
Savonnerie [savånri’], fr., såpsjuderi, namn
på en fransk statlig fabrik för vävnader, som
i början av 1600-talet var förlagd till en
plats i närheten av Paris, där tidigare funnits
såpsjuderi (Hospice de savonnerie, därav
namnet). Även de sammetsliknande vävnaderna
från denna fabrik, närmast jämförliga med
nutidens knutna flossa men av finare och
tätare kvalitet, kallas s. 1826 uppgick
fabriken i Les Gobelins (se G o b e 1 ä n g t
a-peter). E. L-k.
Sa’vov [-åf], Mikael, bulgarisk general (1857
—1928). Krigsminister 1891, råkade S. 1894 i
konflikt med Stambolov, som beskylldes för
att stå i olovligt förhållande till hans maka;
hans avgång blev inledningen till den kris,
som medförde Stambolovs fall. Han var 1903
—07 åter krigsminister och i de båda
Balkan-krigen 1912—13 bulgariska arméns
överbefälhavare. Var envoyé i Paris 1920—23. H. B-n.
Savoyen [-vå’j-], annan form för Savojen
(se d. o.).
Savstigning, Saf tstigni ng,
vätskeström-ning genom växten från rötterna till bladen.
Uttrycket sav brukas mest för den hos träden
under våren särskilt stora vätskemängden.
Se vidare Transpiration. N.Jn.
Bild 1. Sax från järnåldern. Gotland.
Sax. 1. (Tekn.) I stort sett kunna s. indelas
i hand- och maskinsaxar samt i ledsaxar,
parallellsaxar — i vilka det rörliga skäret rör
sig parallellt med sig självt — och rullsaxar
(se Bleckvarutillverkning, sp. 484 ff.).
På parallell- och rullsaxar är klippvinkeln
oföränderlig, på ledsaxar blir den mindre, ju
längre ut från leden klippningen sker. De
flesta egentliga handsaxar äro ledsaxar. Av
sådana förekomma utom vanliga s. för
klippning av papper och tyg etc. flera mera
speciella typer, ss. knapphålssaxar,
skräddarsaxar, blomsaxar, häcksaxar och plåtsaxar.
Ull- el. fårsaxar arbeta som en ledsax
men äro utan led. Skänklarna äro näml, i
ett stycke med och bilda fortsättningen av
ett till mer än halvcirkel böjt, fjädrande band,
vars fjäderkraft håller dem isär, när de icke
sammantryckas. Av samma typ var även den
första handsaxen (se bild 1). S. som verktyg
el. verktygsmaskiner inom metallindustrien
användas för klippning av tunnare och
tjockare plåt, tråd, rund-, fyrkant- och profiljärn
samt balkar och förekomma i en mängd olika
konstruktioner samt för hand- el.
maskinkraft. Liksom vid vanliga handsaxar bilda
eggarna nästan alltid vinkel mot varandra.
Endast det ena skäret är rörligt, ofta nog
parallellt med sig självt (särskilt
på s. för maskinkraft). S. för
handkraft äro oftast hävstångssaxar (se
bild 2); maskinsaxar äro vanl. av
ung. samma konstruktion som
pressar med excenter- el.
vevrörelse. O. B-n.
2. (Jaktv.) Gillrat
fångstredskap, som
med sammanslående
byglar (skalmar)
fasthåller
villebrådet. För användning
av s. (utom för säl)
skall tillstånd
begäras av länsstyrelsen,
som beviljar dylikt
för viss tid. S. får
endast nyttjas för
fångst av varg, järv
och säl, vid fiskodling för fångst av utter
samt i de fyra nordligaste länen av räv. S.
för säl skall gillras under vattnet, och s. för
räv får ej ha tandade skalmar.
Vissa skadliga fåglar få fångas i s.
(1 nov.—1 mars, dock hela året vid
fasaneri, hargård el.
dyl. inrättning). Till
fångst av fåglar får
ej brukas
trampsax (pålsax) utan
blott bulvansax.
Gillrad s. skall
vittjas minst en gång
varje dygn. Lönnb.
3. Redskap, var-
med brandvakter i städer förr voro utrustade
för att infånga nattliga bråkmakare
(brand-vaktssax). Ringens fjädrar slöto sig kring
delinkventens hals. (E. Kl.)
4. (Sjöv.) Till lyftning av större tyngder
använd inrättning, bestående av två uppresta
spiror el. bommar med nedre ändarna
(fotterna) åtskilda och övre ändarna i kryss. I
krysset hugges den talja el. gina, som skall
användas för tyngdens upplyftande. (ö-g.)
Sax, A d o 1 p h e, belgisk instrumentmakare
(1814—94), son till den likaledes berömde
in-strumentmakaren i Bryssel Charles J
o-seph S. (1791—1865). S. studerade i Bryssel
och arbetade på att förbättra klarinetten. Han
verkade från 1842 i Paris, där han gjorde sig
känd som skicklig fabrikör av
mässingsinstrument. Namnkunnigast av de efter S.
uppkallade instrumenten äro saxofon och saxhorn
(se dessa ord). T. N.
Sax, Emil, österrikisk nationalekonom
(1845—1927), prof, i Prag 1879—93, därefter
bosatt i Abbazia. Gjorde grundläggande
insatser för tillämpningen av det moderna
teoretiska betraktelsesättet (se G r ä n s n y 11 a)
inom nationalekonomien (se d. o., sp. 747)
på finansvetenskapen, särskilt med arbetet
»Grundlegung der theoretischen
Staatswirt-schaft» (1887). Jfr E. Lindahl, »Die
Gerech-tigkeit der Besteuerung» (1919). E. F. K. S-n.
Saxare, seAngelsaxer och Sachsare.
Saxarfjärden, fjärd i Stockholms skärgård,
Bild 3. Uppgillrad sax.
Bild 2. Hävstångssax för
klippning av plåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
