Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saxarfjärden - Saxa segel - Saxén, Ralf Eino - Saxhorn - Saxicola - Saxifraga, Bräcka - Saxifragaceae, Stenbräckefamiljen - Saxland - Saxnäbbar - Saxo, Saxo Grammaticus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Saxa segel—Saxo
394
ö. om Trälhavet, mellan Upplands fastland,
Södra Ljusterö och nordligaste Värmdölandet.
Saxa segel, vid akterlig vind sätta spri- el.
gaffelsegel så, att de med utfirade skot stå
tvärs ut, ett på varje sida. — Saxa rårna,
»toppa upp» styrbordsändan av några och
babordsändan av andra rår; s. göres för
utmärkande av sorg.
Saxén, Ralf E i n o, finländsk språk- och
skolman (f. 1868). Disputerade 1895, blev 1907
överlärare i Helsingfors, 1918 skolråd och
1926 chef för skolstyrelsens svenska avd. S:s
vetenskapliga författarskap gäller
beröringarna mellan svenskan och finskan, särskilt i
belysning av ortnamnen. H. E. P.
Saxhorn, mus., av Adolphe Sax utförd
förbättring av bygelhornet med ventiler i st. f.
klaffar. S. byggas i olika storlekar (althorn,
tenorhorn, bastuba m. m.). T. N.
Saxi’cola, zool., se Stenskvätta.
Saxi’fraga, Bräcka, mångformigt
örtsläkte av fam. Saxifragaceae (se d. o.), vars
hela el. flikiga blad äro spiralställda.
Blommorna ha ett femflikigt foder, fem fria
kronblad och tio ståndare samt äro vita, gula el.
rödaktiga. Frukten är en mångfröig kapsel.
De omkr. 310 arterna ha sin huvudsakliga
utbredning i Arktis och n. halvklotets
bergsområden. I Sverige växa 14 arter, av vilka 11
äro fjällväxter. Den mest bekanta är
mandelblomma, stenbräcka, Saxifraga
granulata, med vita blommor och blekröda
yngelknoppar vid basen. Purpurbräcka,
S. oppositifolia, växer mattformigt i fjällen
och har små rödvioletta, tättsittande blommor.
Fjällbruden, S. cotyledon, har köttiga
och med en vit kalkskorpa försedda blad i
rosett. Kronbladen äro vita. Fjällbruden
finnes sällsynt i Jämtlands och n. Lapplands
fjälltrakter, allmännare i Norge. Den är
fridlyst i Jämtlands län. Ett stort antal
Saxi-fraga-arter och ett flertal hybrider odlas i
klippträdgårdar, som infattningsväxter och
ampelväxter (se A r o n s skägg).
Bergenia-släktet räknas ibland till S. (se B e r g e n i a
och färgplansch vid sp. 396). E. S-g.
Saxifragaceae, Stenbräckefamiljen,
växtfam. av serien Rosales, närmast i
släktskap med fam. Crassrilaceae (se d. o.).
Blommorna äro femtaliga och oftast regelbundna,
ståndarna 5 el. 10 och fruktbladen 2—5,
mer el. mindre sammanväxta. Frukten är
kapsel el. bär med många, fröviterika frön.
Fam. finnes i alla världsdelarna, och de omkr.
650 arterna äro vanl. örter el. buskar, men
även små träd finnas. S. indelas i 15
under-fam. Underfam. Saxifragoideae omfattar ett
flertal av Sveriges mest bekanta
trädgårdsväxter, ss. Astilbe, Bergenia, Saxifraga,
Tleu-chera, Ribes (se dessa ord jämte
Krusbärsbuske och Vinbär) samt Chrysosplenium
(se Gul 1 pudra). Slåtterblomma (se
d. o.) hör till underfam. Parnassioideae. Till
underfam. Rydrangeoidcae höra de vackra
prydnadsbuskarna Deutzia (se d. o.),
Ilydran-gea (se Hortensia) och Philadelphus (se
Schersmin). E. S-g.
Saxland, »saxarnas land», fornnordisk
benämning på (företrädesvis n.) Tyskland; jfr
Sachsare.
Saxnäbbar, Rhyncho’pinae, underfam. av
fågelfamiljen måsar (se d. o.). De utmärkas
Saxnäbb, Rhynchops flavirostris.
av långsträckt kropp, lång hals, mycket långa
vingar och svaga fötter. Hos vuxna är
undernäbben mycket längre än övernäbben. S.
finnas i de tropiska delarna av Asien, Afrika
och Amerika vid vatten. De äro övervägande
nattfåglar, som fånga fisk genom att flyga
tätt över vattenytan med undernäbben
nedsänkt i vattnet. Vid Nilen finnes den 45 cm
långa svarta och vita saxnäbben,
Rhynchops flavirostris. T. P.
Saxo, även kallad Saxo Grammaticus,
dansk historieskrivare, levde och skrev
under årtiondena omkr. 1200. S. själv
kallar sig i företalet till sitt verk den ringaste
i ärkebiskop Absalons följe, och denne ger
i sitt testamente en gåva till sin »klerk
Saxo». Det är dock osäkert om S.
tillhört det kyrkliga ståndet. »Klerk» i
testamentet behöver endast betyda, att S. varit
Absalons sekr. och en lärd man, och de
åsikter, som S. företräder i sitt verk, äro snarare
den humanistiskt bildade lekmannens än
munkens och prästens. S. har på något sätt varit
särskilt knuten till Själland. Detta framgår
av de ensidigt själländska synpunkter, som
han ofta anlägger, och av den rika
själländska, särskilt till Roskilde knutna tradition,
som spåras i hans verk.
Av S:s storverk »Gesta Danorum»
(Danskarnas bedrifter) omfatta de första nio
böckerna sagotiden och äro huvudsaki. byggda
på muntlig tradition; de innehålla en
utomordentligt rik skatt av sägner och
forn-kväden. De sista sju böckerna behandla
Danmarks historia från Harald Gormsen
till 1187. För denna del av sin historia
har S. använt så gott som hela den äldre
danska historieskrivningen och en rik
muntlig tradition, främst knuten till Absalon och
dennes släkt. Med suverän frihet har han
handskats med sina källor. Dessas
medeltidslatin har han med sällsynt herravälde över
språket omformat till klassiskt latin
efter mönster av den latinska silverålderns
historieverk. Personer och händelser tecknas
med eminent historisk konst och ses från en
skarpt utpräglad personlig och politisk
ståndpunkt. De frappantaste uttrycken härav äro
S:s förhärligande av Absalon och fördömande
av hans motståndare, främst ärkebiskop Eskil,
hans sympatier för konungamakt och
riksenhet gentemot folkmakt och
landskapsparti-kularism och hans hat till Tyskland och allt
tyskt. S:s intresse för religion och kyrka är
försvinnande. Allt samlar sig i hans verk
kring det danska riket och dess konungar.—
»Gesta Danorum» trycktes i Paris 1514 av
Kristiern Pedersen. Endast några obetydliga
handskriftsfragment äro numera bevarade.
»Saxonis Gesta Danorum» är bl. a. utgiven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
