Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Saxofon—Say
396
(1931 ff.) av J. Olrik och A. Ræder. Da. övers,
av F. Winkel Horn (2 bd, 1896—98) och J.
Olrik (4 bd, 1908—12). — Litt.: A. Olrik,
»Kilder-ne til Sakses oldhistorie» (2 bd, 1892—94; jfr
Steenstrup i Arkiv för Nord. Filologi, XIII,
1897); C. Weibull, »S.» (1915) och uppsatser
i Hist. Tidskr. för
Skåneland, bd 7, 1918—21; A.
Stille, »Saxos skånska
stridsskildringar» (i
Vitt.-akadzs Handl., 34, 1923);
uppsats av L. Weibull i
Scandia 1928. C. Wbll.
Saxofon [-få’n],
mässingsinstrument med
klarinettmunstycke. S. har
oboeapplikatur, emedan
överblåsningen sker i
oktav (ej i kvint [duodes]
som klarinetten). S.
bygges i olika storlekar (de
mindre i rak form, de
större med uppåtböjt
klockstycke).
Instrumentet är uppfunnet av
Adolphe Sax. S. har
efter världskriget blivit
mycket populär i
jazzorkestern. T. N.
Saxo Gramma’ticus, se S a x o.
Saxon, Johan Lindström,
tidningsman (f. 1859 17/2). Hette urspr. Lindström
men antog senare namnet Saxon efter sin
för-fattarsignatur. Studerade vid folkhögskola
och var från 1880 red.
för ett flertal
landsortstidningar (Arboga
Tidning 1880—84,
Jämtlandsposten 1885
—86, Norrlänningen
1887—90, Jämtlands
Tidning 1891—1904
m. fl.). 1905
grundade S. veckotidningen
Såningsmannen, vars
red. han alltjämt är,
och utger från 1903
även månadsskriften
Vegetarianen. Han
har verkat särskilt för freds- och
nykterhets-strävanden, för vegetarismen samt under
senare år framför allt för hembygdsrörelsen.
Genom grundandet av Gällersta forngård och
flera donationer till kulturella ändamål har
han särskilt i sin hemprovins, Närke, fört
denna framåt. Bland donationerna märkes
S:s synnerligen fullständiga samling av litt.
om Närke och av närkingar, vilken för
framtiden kommer att bevaras i Örebro. S. har
skrivit flera diktsamlingar, romaner och
noveller, handboken »Umgängeskonst —
levnadskonst» (1911; 8:e uppl. 1923),
resebeskrivningar (»Det nya Palestina», 1921,
»Australien i våra dagar», 1929, m. fl.), topografiska
skildringar från Närke (bl. a. »Närkes kyrkor»,
1928). — Biogr. av O. Vinberg (1924). G. Brg.
Saxtorp, socken i Malmöhus län, Har jagers
härad, vid den långgrunda Lundåkrabukten
av Öresund; 19,70 kvkm, 925 inv. (1932).
Ge-nomflytes av Saxån. Sandslätt med
skog-planterade flygsandsfält. Tobaksodling. 1.510
har åker, 205 har skogsmark. Egendomar:
Tågerup och Flygeltofta. Ingår i V. Karaby
och S:s pastorat i Lunds stift, Harjagers kontr.
— Fr. o. m. 1930 hållas årl. vid S. Grand
prixtävlingar för motorcyklar.
Saxtorpsba-nan är omkr. 15,000 m lång med nordligaste
spetsen (start och mål) vid S:s kyrka.
Saxån. 1. A på öresundskusten av Skåne
(se karta vid d. o.), från Söderåsens
sydsluttningar till Lundåkrabukten s. om
Landskrona, vars hamn anlagts i S:s gamla, numera
submarina mynning; flodområde 340 kvkm,
längd 43 km. — 2. Se Fjällsjöälven.
Say [sä], Jean Baptist e, fransk
nationalekonom (1767—1832). Utbildades till
köpman i England och var 1794—99 red. för
Décade Philosophique, Littéraire et Politique.
1799 blev S. led. (för
finansärenden) av
tri-bunatet men
avlägsnades 1803 av
Bona-parte. S. grundläde ett
bomullsspinneri i dep
Pas-de-Calais men
flyttade tillbaka till
Paris 1813, blev 1819
lärare i
nationalekonomi vid Conservatoire
national des arts et
métiers och 1830 prof,
vid Collège de France.
1826 blev han led.
av sv. Vet.-akad. — S:s förnämsta
arbete är »Traité d’économie politique» (1803;
flera uppl.; övers, till sv., 2 bd, 1823—
24; ett sammandrag utgavs 1833). I stor
utsträckning utgjorde detta arbete en
po-pularisering och systematisering av A.
Smiths »Wealth of nations». S. införde i
den ekonomiska litteraturen begreppet
företagare (entrepreneur). Denne fick en del
av socialinkomsten i form av en speciell
före-tagarvinst. S:s teori om avsättningens
utvägar är ännu grundläggande vid
förklaring av konjunkturväxlingarna (jfr
Handelskris). Han förnekade möjligbeten av
en allmän överproduktion på varor. 1 samma
mån som en vara utbjudes, efterfrågas en
annan; hela tillgången på varor och hela
efterfrågan på varor äro nödvändigtvis jä mstora.
Däremot kan en partiell överproduktion
inträda. näml, av någon el. några viktiga
varor, för vilkas avsättning då svårigheter
inträda; dylik överproduktion bör bävas icke
genom minskning i det tillfälliga överflödet
utan hellre genom en motsv. ökning av
andra varuslags tillverkning. — S. utgav vidare
bl. a. »Catéchisme d’économie politique» (1815;
sv. övers. 1818) och »Cours complète
d’écono-mie politique pratique» (6 bd, 1828—29; flera
uppl.). Jfr A. Liesse, »J. B. S.» (1901). E.H.T.*
Say [sä], Jean Baptiste L é o n, fransk
politiker (1826—96), sonson till J. B. S.
Verkade redan vid unga år som författare i
nationalekonomiska frågor, var ivrig anhängare
av de engelska frihandelsidéerna och arbetade
för den kooperativa rörelsens utbredning i
Frankrike. Medlem av nationalförsamlingen
1871, blev han s. å. Seineprefekt, var 1872—
73, 1875—79 och en kort tid 1882
finansminister och hade stor andel i att
krigsskadeersätt-ningen till Tyskland kunde betalas långt före
den utsatta tiden. Som medlem av senaten
Saxofon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
