Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schauman, Eugen Waldemar - Schauman, Frans Ludvig - Schauman, Fredrik Waldemar - Schauman, Georg Carl August - Schauman, Josef August - Schauman, Julius Ossian - Schaumburg (Schauenburg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Schauman, F. L.—Schaumburg
426
tet att skjuta
generalguvernören Bobrikov
(se d. o.). Handlingen
verkställdes 16 juni
1904 i senatshuset, och
S. tog därefter sitt
eget liv. över hans
stoft, sedan 1906 i
familjegraven på Borgå
kyrkogård, reste
Finlands studenter en
minnesvård. S:s
offergärning verkade med
exempelgivande kraft
under Finlands frihetskamp. — Biogr. av B.
Estlander (1924). H. E. P.
Schauman ^å’-], Frans Ludvig,
finländsk teolog (1810—77), bror till J. A. S.
Blev teol. adjunkt 1838, teol. dr 1840, prof,
i praktisk teologi vid Helsingfors univ. 1847
och biskop i Borgå
stift 1865. S:s
förmåga anlitades i flera
kommittéer rörande
kyrko- och
skolväsendet i Finland; hans
»Förslag till kyrkolag
för Storfurstendömet
Finland» 1863 låg i
huvudsak till grund
för 1869 års lag. Som
talare vid univ:s fest
med anledning av
Alexander II :s
kröning 1856 tolkade S.
frimodigt landets förhoppningar, särskilt på
lantdagens sammankallande. Han framträdde
sedan som reformvän vid lantdagarna från
1863, vid vilka han först som vald medlem
och sedan som biskop och självskriven
representant intog en inflytelserik ställning i
prästeståndet. S. utgav »Tal och uppsatser
rörande statsrättsliga förhållanden i Finland»
(1876) och medarbetade i Sanningsvittnet.
Theologisk och Kyrklig Månadsskrift (1869—
73). — Biogr. av V. T. Rosenqvist (2 bd, 1927
—28; postum). H. E. P.
Schauman [Ja’-], Fredrik Waldemar,
finländsk militär och ämbetsman, geheimeråd
(1844—1911); se släktart. Blev 1885
före-dragare av finländska militära ärenden hos
ryske krigsministern, 1886 generalmajor, 1888
chef för generalguvernörens stab för
finländska militären och därjämte 1889 ordf, i
över-krigsdomstolen samt 1896 generallöjtnant. S.
blev 1894 guvernör i Vasa län samt var 1898
—1900 led. av senatens ekonomiedep. och chef
för militieexpeditionen. Hans avgång var
beroende av förryskningsåtgärderna. Efter
sonen E. W. S:s attentat mot Bobrikov
häktades S. och anklagades för högförräderi men
frikändes. H. E. P.
Schauman [Jä’-], Georg Carl August,
finländsk biblioteksman och politiker
(1870—-1930), son till J. A. S. Blev 1889 e. o.
amanuens vid Helsingfors univ.-bibi, och
avancerade 1914 till överbibliotekarie. 1905—14 var
S. därjämte föreståndare för de
vetenskapliga samfundens bibliotek. Uppslagen till
hans reformer inom biblioteket äro framlagda
i »Om förvaltningen av offentliga
forskar-bibliotek» (1913). S:s vetenskapliga huvud-
arbeten äro »Biografiska undersökningar om
Anders Chydenius» (1908) och »Studier i
frihetstidens nationalekonomiska litteratur»
(1910; akad. avh.). Därjämte publicerade han
uppsatser om universitets- och
språkförhållanden i Finland kring mitten av 1800-talet,
samlade spridda undersökningar i
»Kulturhistoriska och andra uppsatser» (1912) och
redigerade jämte F. Elfving P. Kalms »Resa till
Norra Amerika» (4 bd, 1904—29). S. gjorde
sig tidigt gällande
som politiker av
radikal läggning och
tillhörde ridderskapet och
adeln vid lantdagarna
1897—1906 samt var
riksdagsman 1919—30
som representant för
den av honom
grundade och ledda svenska
(borgerliga) vänstern.
Han gjorde en stor
insats i kampanjen för
den republikanska
regeringsformen, varom
han utgav anteckningarna »Kampen om
statsskicket i Finland 1918» (1924), och
arbetade bl. a. för en omläggning av den
svenska nationalitetspolitiken genom
samverkan med vänsterpartierna samt tog initiativ,
åsyftande förbudslagens upphävande. I det
interparlamentariska samarbetet intog han en
framskjuten plats. S. var 1917 led. av
reli-gionsfrihetskommittén och ordf, i kommittén
för kyrkans skiljande från staten. H. E. P.
Schauman [J’å’-], Josef August,
finländsk publicist (1826—96), bror till F. L. S.
Blev fil. kand, och mag. 1850 samt redigerade
Morgonbladet 1853—55, Papperslyktan 1859
—60, Helsingfors Tidningar 1861—63 och det
av honom grundade och ägda
Hufvudstadsbla-det 1864—85, med sinne särskilt för
nyhetsförmedlingens betydelse. Som tidningsman
och som led. av ridderskapet och adeln vid
lantdagarna 1864—94 hävdade S. liberala
åskådningar. Underhållande och vederhäftiga
äro hans rnemoarverk »Nu och förr» (6 h.,
1886) och »Från sex årtionden i Finland» (2
bd, 1892—94; ny, illustrerad uppl. utg. av
sonen Georg S. 1922). H. E. P.
Schauman ^å’-], Julius Ossian,
finländsk läkare (1862—1922); se släktart. Blev
1897 docent i klinisk medicin och 1908 e. o.
prof, i inre medicin vid Helsingfors univ. S:s
forskningar över den perniciösa anemien och
dess samband med förekomsten av breda
bandmasken samt med nedärvda konstitutiva
dispositioner voro av epokgörande betydelse för
kännedomen av denna sjukdom. Han var
grundare av och den ledande kraften i
Samfundet folkhälsan i Svenska Finland, till
vilket han donerade hela sin betydande
förmögenhet, närmast för upprättandet av ett
svenskt institut för teoretisk och tillämpad
ärftlighetsforskning. H. E. P.
Schaumburg [J’au’mbork] (Schauenburg),
fordom grevskap mellan furstendömet
Kalen-berg, grevsk. Lippe och furstendömet Minden,
uppkallat efter borgen S. (nära Rinteln vid
Weser), vars byggherre 1030 erhöll
kringliggande område i förläning. Huset S.
regerade i Holstein 1110—1459 (se H o 1 s t e i n,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
