Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheele, Carl Wilhelm - Schéele, Frans Adolf von - Schéele, Frans Alexander von - Schéele, Knut Henning Gezelius von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Schéele, F. A. v.—Schéele, K. H. G. v.
430
föreståndare för apoteket i Köping, vilket han
1776 med goda vänners hjälp lyckades köpa.
Provisors- och apotekarexamen tog han 1777
i Stockholm. Tre dagar före sin död lät han
viga sig vid änkan efter apotekets förre ägare,
Sara Pohl, vilken han vid apoteksköpet åtagit
sig att försörja. Ett antagande, att han
skulle ha dött av lungsot, får i varje fall intet
stöd i beskrivningen av hans sista sjukdom.
Trots sin korta levnad gjorde S. många
epokgörande upptäckter på vitt skilda
områden, t. ex. järnhantering, såpsjuderi, garveri,
fotografi, läkekonst och färgeri. At hushållen
gav han bl. a. uppslag till metoden att genom
förvaringskärlens värmning i vatten under
viss tid konservera födoämnen. Bland hans
värdefullaste publikationer äro »Undersökning
om flusspat och dess syra» (1771), avh. om
brunsten (1774) och framför allt »Luft och
eld» (1777), vari bl. a. syrets upptäckt (omkr.
1772) skildras. S. kallade själv det nyfunna
ämnet »eldsluft» såsom ensamt underhållande
all förbränning. Även engelsmannen Priestley
hade (1774) funnit syret och ärades som dess
förste upptäckare, tills S:s förstlingsrätt blev
klarlagd. S. var hela sin tid anhängare av
den snart därefter övergivna flogistonteorien
och kunde därför ej fullfölja sin upptäckt,
vilket i stället blev förbehållet Lavoisier (se
d. o.), som gav denna luftens viktiga
beståndsdel namnet oxygen (syrebildare). Av S:s
många upptäckter må här nämnas utom syre
även fosfor, klor och kväve av tills. 7 av
honom funna kemiska grundämnen, vidare
oorganiska föreningar, ss. arseniksyra,
barium-oxid och svavelväte, organiska, ss. garvsyra,
mjölksyra, oxalsyra, urinsyra och vinsyra.
Även åt växter ägnade han kemisk
granskning, vilket för den tiden var en nyhet. Hans
arbeten inom den organiska kemien äro
särskilt beaktansvärda, enär denna då ännu låg
i sin linda. Hans redskap voro de allra
enklaste, och knappast några kemiens nutida
hjälpmedel stodo till hans förfogande.
Tankens klarhet, en underbar experimentell
begåvning och gott handlag övervunno
svårigheterna. S. kallades 1775 till led. av
Vet.-akad., som tillika gav honom ett årligt anslag
av 100 rdr. Liknande kallelser från
vetenskapliga institutioner i utlandet kommo
honom även till del. Minnespenningar slogos av
Vet.-akad. 1789 och av Sv. akad. 1827.
Vet.-akad. och Apotekarsocieteten läto uppsätta
ett epitafium över honom i Köpings kyrka
(1827). Börjesons Scheelestaty avtäcktes 1892
i Humlegården i Stockholm och Milles’ 1912
i Köping. På hans länge bortglömda
gravplats på kyrkogården i Köping restes 1928 O.
Ahlbergs vackra minnesvård över honom. Det
enda kända porträttet av S. (se bild på
vid-stående plansch) härrör från hans 25-årsålder.
Det är infattat i en medaljong och har efter
långvarigt sökande återfunnits (1931) i Berlin
samt tillhör Apotekarsocieteten. S. beskrives
av en samtida som en lugn, behaglig man av
medellängd med friska, rödlätta anletsdrag.
Något tillbakadragen bland främmande, var
han tillgänglig och älskvärd mot dem, som
vunnit hans förtroende. — Litt.: Biogr. av C.
W. Blomstrand (i Vet.-akad:s
Minnesteckningar, 3, 1886); ty. monogr. av O. Zekert
(1931 ff.). S. G-m.
Schéele [Jela], Frans Adolf von,
bergsämbetsman (1795—1853); jfr släktart. Efter
bergsexamen (1812) ingick S. i bergsstaten
och fick som geschworner 1821 sin
verksamhet förlagd till Värmland, där han 1835 blev
bergmästare (bergmästares titel 1824,
överintendents 1860). S. ägnade en vittomfattande
verksamhet åt bergshanteringens och hela
samhällslivets utveckling i Värmland i den
frambrytande industrialiseringens tecken. För
sina insatser för samfärdsmedlens
revolutione-ring samt för förbättrade arbetarförhållanden
och sjukvård var han väl förtjänt av
hedersbe-nämningen »landshövding till gagnet». T. S-g.
Schéele [Jelo], Frans Alexander von,
filosof, psykolog och pedagog (1853—1931);
jfr släktart. Blev docent vid Uppsala univ.
1885, erhöll professors n. h. o. v. 1903 och
var förste inspektör
vid Stockholms
folkskolor 1905—18.
Ur-spr. anhängare av
boströmianismen, sökte
S. senare i
»Filosofiens uppgift, metod och
betydelse» (1899)
utveckla en uppfattning,
som mera närmade
filosofien till
erfarenheten. Sitt
huvudintresse ägnade S.sedan
åt den empiriska
psykologien, utgav »Det
mänskliga själslifvet» (1894—96) och »Lärobok
i psykologi» (1899; 2:a uppl. 1914) m. m. S.
ägnade sig senare åt pedagogiken och var en
av dennas första vetenskapliga representanter
i Sverige. Han skrev ett stort antal art. i
Nordisk Familjebok och utgav 1891—95 Svensk
Tidskrift. G. O-a.
Schéele [Jelo], Knut Henning G e z
e-1 i u s von, teolog, biskop (1838—1920); jfr
släktart. Blev fil. dr i Uppsala 1863, teol.
dr 1877, e. o. prof, i teol. prenotioner och teol.
encyklopedi s. å. och
ord. prof. 1879 samt
biskop i Visby 1885.
S. vinnläde sig nitiskt
om upprätthållandet
av svenska kyrkans
internationella
förbindelser. Bl. a. stod han
i intim kontakt med
Allgemeine
evange-lisch-lutherische Kon-ferenz, hade livliga
förbindelser med
Au-gustanasynoden och i
Amerika. Han stiftade
1898 Svenska Jerusalemsföreningen. S. var
1900—11 Visby stads representant i Andra
kammaren. 1901 kreerades han i samband med ett
längre besök i Förenta staterna till jur. dr
vid Yaleuniv. Bland S:s skrifter märkas
»Rationalismens förberedelser» (1868; 2:a uppl.
1877), »Den kyrkliga katechetisationen» (1869;
4:e uppl. 1881), »Teologisk symbolik» (1877
—79), »Hemlandstoner» (2 dir, 1894—95) och
»På helig mark» (1900). S. utgav 1883—
94 Tidskrift för Kristlig Tro och Bildning
(t. o. m. 1886 tills, m. U. L. Ullman). -— Biogr.
av J. Norrby (1925). (E. Nwn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
