Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Scheele, L. N. v.—Scheffel
432
Scheele [jelø] (eg. von Sch e e 1),
Ludvig Nicolaus von, dansk politiker (1796
—1874). Blev jur. kand. 1821, amtman i
Hüt-ten 1827, i Gottorp 1831 och president i
regeringen där 1846. S. uppträdde 1848 mot
slesvig-holsteinska resningen men ogillade
den danska språkpolitiken efter kriget. 1852
—53 och från 1857 var han landshövding
(landdrost) i Pinneberg (1861—63 även
överpresident i Altona). Han blev 1853 kungl.
kommissarie vid de holsteinska ständerna. S.
inträdde i ministären P. G. Bang som minister
för Holstein och utrikesminister. Hans
självrådighet m. m. försvårade samarbetet i
ministären, och då han 1857 i en diplomatisk
rundskrivelse uttalade sig mot den nordiska
enhetstanken, måste han avgå. P. E-t.
Scheeles grönt [Jeløs-], kem., se
Arsenikföreningar och Kopparföreningar.
Seheelit [JelPt] (uppkallad efter C. W.
Scheele), ett fett- el. nästan
diamantglänsan-de, mestadels vitt el. grått, tetragonalt (se
Kristallsystem) kristalliserande mineral
av kalciumvolframat, CaWO4, med hårdheten
4,5—5 (se Hårdhetsskala) och spec. v.
5,9—-6,1. S., som är ett viktigt
volframmalms-mineral, är pneumatolytiskt bildat och
åtföljer gärna volframit och tennmalm. N. Zn.
Scheelium [JeT], kem-, se V o 1 f r a m.
Scheel-Plessen [Jél-], Carl Theodor
August, greve, slesvig-holsteinsk politiker (1811
—92). Blev jur. kand. 1837 och inträdde s. å.
i finansstyrelsen, blev 1843 amtman på Als
och 1846 deputerad i räntekammaren. Mars
1848 blev S. minister för hertigdömena i A.
W. Moltkes ministär men avgick strax
därefter, då han önskade en fredlig lösning av
striden med slesvig-holsteinarna. 1852
övertog S. styrelsen av Holstein och blev 1856
överpresident i Altona men avskedades s. å.
1856—63 var han president för den
holsteinska ständerförsamlingen och ledde
oppositionen mot Danmark. 1864 slöt han sig till
Preussen och var 1867—79 överpresident för
prov. Schleswig-Holstein. P. E-t.
Scheer [Jèr], Reinhold, tysk amiral (1863
—1928). Blev 1909 chef för högsjöflottans
stab, 1910 konteramiral, var under
världskriget först chef för en av
slagskeppseskad-rarna, från 1916 för
högsjöflottan. Med S:s
övertagande av
högsta befälet över
sjöstridskrafterna blev
tyska sjökrigföringen
mer handlingskraftig
och offensiv, och de
brittiska och tyska
huvudflottorna
drabbade samman i det
s. k. S k a g e
rakslaget (se d. o.). S.
skördade mycket
beröm för sin ledning
av tyska högsjöflottan under detta slag. 1918
blev han chef för amiralstaben. S. utgav bl. a.
»Deutschlands Hochseeflotte im Weltkrieg»
(1919) och »Vom Segelschiff zum U-Boot»
(1925). ö-g.
Schefer [JefäY], Charles Henri Auguste,
fransk orientalist och historiker (1820—98).
Var länge dragoman i Orienten och blev 1857
J. H. Scheffel.
Självporträtt.
prof, i persiska vid École des langues
orien-tales vivantes i Paris. S. reste i offentligt
uppdrag 1860 till Syrien och 1862 till
Somali-kusten. Bland hans skrifter märkas »Histoire
de 1’Asie centrale de Mir Abdul-Kerim
Bou-khary» (pers, text med fr. övers., 2 bd, 1876),
»Relation de 1’ambassade au Kharezm de Riza
Qouly Khan» (text och övers., 2 dir, 1876—
79), »Chrestomathie persane» (2 dir, 1883) och
»Mohammed Nerchakhy, description
topogra-phique et historique de Boukhara» (persisk
text, 1892). Han utgav även (med övers.) Näsir
bin Chusraus (se d. o.) resebok (1881). K. V. Z.*
Scheffel, Johan Henrik, svensk
porträttmålare (1690—1781), f. i Wismar. Kom
efter studier i Berlin, Paris och Nederländerna
till Sverige 1723 och bosatte sig i Stockholm,
där han blev en av
de mest anlitade
porträttmålarna. Man
känner omkr. 650
arbeten av hans hand;
de utmärka sig för
omsorgsfullt arbete,
skicklig
stoffbehandling och eleganta
färgkombinationer. Högst
nådde han som
skildrare av ålderdomen.
Hans arbeten peka på
inflytande särskilt
från samtida franskt
porträttmåleri, bl. a.
från Rigaud,
Largil-lière, Tocqué och Nat-
tier men även Mikael Dahl och Gustaf
Lundberg. Till S:s arbeten höra porträttsviter av
Livgardets officerskår (Svea livgarde,
Stockholm) och general C. Cronstedts stab
(Gädde-holm), Lars och Olof Ahllööf (dubbelporträtt;
Arboga stadskyrka), Erik och Jakob Benzelius,
Göran Nordberg (Gripsholm), kyrkoherde
Go-litz (Tyska församl., Stockholm), fru
Norden-flycht och medlemmar av Tankebyggarorden
(Bergianska stiftelsen), Jonas Alströmer, Linné
(Hammarby), Dalin (Krageholm), Augustin
Ehrensvärd, Johan Ihre (Ekebyhov) samt
självporträttet, målat vid 81 års ålder (1 ex. i
Göteborgs konstmuseum). — S. flyttade 1765 till
Västerås, där han bodde till sin död. Han
hade 1763 erhållit direktörs n. h. o. v. —
Bland S:s elever märkas utom Per Krafft d. ä.
och Johan Hörner sonen Martin S. (1729—
83), konduktör vid Fortifikationen, som
utfört miniatyrporträtt och kopior i miniatyr
efter flamländska mästare. S. R.
Sche’ffel, Joseph Victor von, tysk
författare (1826—86). Skrev eposet »Der
Trom-peter von Säkkingen»
(1854; sv. övers, av Hj.
Guldbrand 1901) och
den historiska
romanen »Ekkehard» (1857;
sv. övers. 1881), vilka
blivit oerhört
populära, samt de
omtyckta studentvisorna
»Gaudeamus!» (1867),
burschikosa och
parodiska. S:s huvudverk
äro berättade med
humor och gemyt, verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
