Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schiff, Hugo (Ugo) - Schiff, Moritz - Schiffer, Eugen - Schigatse - Schilter - Schildknecht, Johan Albert - Schildknecht, Maria - Schildt, ätt - Schildt, Ernst Runar - Schildt, Holger - Schilka - Schill, Ferdinand von - Schiller, Axel Lewton - Schiller, Ferdinand Canning Scott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Schiff, M.—Schiller, F. C. S.
450
färgad fuchsinlösning (se F u c h s i n); han
fann vidare den inom äggvitekemien viktiga
»biuretreaktionen». G. S-ck,
Schiff, Moritz, tysk fysiolog (1823—96).
Var bl. a. 1854—63 prof, i jämförande
anatomi i Bern. S. var en originell och
självständigt tänkande forskare, som bl. a. upptäckt
sköldkörtelns vitala betydelse ävensom de
kärlutvidgande nerverna. (Ljd.)
Schiffer, Eugen, tysk jurist och politiker
(f. 1860). Var led. av riksdagarna 1912—17
och 1920—24 samt av nationalförsamlingen
1919—20. Urspr. tillhörande
nationallibera-lerna, övergick han till demokratiska partiet.
Efter att ha varit riksskatteminister okt.—
nov. 1918 var han febr.—april 1919
riksfinans-minister samt okt. s. å.—mars 1920 och maj—
okt. 1921 riksjustitieminister. Han
medverkade därefter till ordnandet av förhållandena
i Oberschlesien genom ett fördrag med Polen
1922. L-ts.
Schiga’tse, se Shigatze.
SchiTter, muhammedansk sekt, utbredd
särskilt i Persien. Dess anhängare erkänna
koranens bud men däremot ej sunna. Se vidare
Islam, sp. 767.
Schildknecht, Johan Albert,
musikhandlare (1833—1919). Grundade 1859 tills,
m. Nathan Elkan (d. 1879) musikförlaget och
musikhandeln Elkan & Schildknecht i
Stockholm. S. drog sig tillbaka 1909 (firman
övergick sedan till Emil Carelius). T. N.
Schildknecht, Maria, skådespelerska (f.
1881 31/3), dotter till J. A. S. Debuterade 1905,
var 1908—09 anställd vid Intima teatern och
är sedan 1910 fäst vid Dramatiska teatern,
från 1916 också som
lärarinna vid
elevskolan. Hon är en
intelligent och tekniskt
säker skådespelerska,
som med framgång
gestaltat särskilt
Strind-bergska kvinnokarak-tärer av hårdare
virke. Bland hennes
roller märkas Elektra
(TIofmannsthal),
Re-bekka West i
»Ros-mersholm», Klara i
»över förmåga»,
fri
herrinnan i »Bandet», Alice i »Dödsdansen»
och lagmanskan i »Advent». Sedan 1918 är
hon g. m. regissör Helge Wahlgren. G. K-g.
Schildt, svensk-finländsk adlig ätt, som
uppges härstamma från Bayern, inkom från
Livland till Sverige och naturaliserades 1642
(immatrikulerad på Finlands riddarhus 1818).
Bland ättmedlemmarna märkes med.
drWol-mar Styrbjörn S. (1810—93), som var
varm finskhetsvän, nyskapare av finska
kulturord och upphovsman till en finsk
ortografi, som dock icke antogs. Kusins son till
honom var kommerserådet Hjalmar S.
(1849—1925), jämte sin svåger M. Hallberg
(se d. o.) innehavare av firman Schildt &
Hallberg. Om hans brorsöner E. R. S. och
H. S. se nedan. H. E. P.
Schildt, Ernst Runar, finländsk
författare (18 8 8 26/io—19 2 5 29/ø); se släktart.
Blev fil. kand. 1910. S:s första novellsam-
lingar, »Den segrande Eros» (1912) och
»As-modeus och de tretton själarna» (1915),
vittnade med sin säkra stil och sin intellektuella,
ironiskt skeptiska ton om intryck från
Hjalmar Söderberg och den
svenska flanörpoesien.
I »Regnbågen» (1916)
och »Rönnbruden»
(1917) syntes en
begynnande utveckling
mot en rikare och
varmare
människoskildring, som stod i
samband med att han
där byggde på
barn-domsintryck från livet
bland allmogen i
trakten av Lovisa. Denna
utveckling fortsattes
sedan i novellsamlingarna »Perdita» (1918),
»Hemkomsten» (1919), »Armas Fager» (1920)
och »Häxskogen» (s. å.) samt i skådespelen
»Galgmannen» (1922), »Den stora rollen»
(1923), som haft den största framgången
på scenen, och »Lyckoriddaren» (s. å.). S:s
diktning bäres framför allt av medkänslan
med de svaga och ensamma, vare sig sedan
dessa människor äro enkla, primitiva
gestalter, som duka under i det röda upprorets
virvlar, eller förfinade, överkänsliga,
självkritiska skaldenaturer. — Litt.: G. Castrén,
»R. S.» (1927); J. Landquist, »Modern svensk
litteratur i Finland» (1929). G-r C.
Schildt, Holger, bokförläggare (f. 1889 28/3);
se släktart. Grundade 1913 i Borgå en
förlagsaffär, som 1917 flyttades till
Helsingfors och 1919 ombildades till bolag, sedan med
firman införlivats G. W. Edlunds och Lilius
& Hertzbergs förlag. S. förvärvade 1928
Bohlin & co:s bokförlag i Stockholm, som
nu bedrives under hans firmanamn. H. E. P.
Schilka, se S j i 1 k a.
Schill, Ferdinand von, preussisk
militär (1776—1809). Ingick 1788 i preussiska
armén och bildade
1807 en frikår mot
fransmännen. Han
blev senare chef för
ett husarreg:te och
inföll 1809 på eget
bevåg i det av
fransmännen behärskade
konungariket
West-falen. Han stupade
31 maj s. å. vid
Stralsund. S:s
populära gestalt är ofta
behandlad i tysk
lit
teratur. — Biogr. av O. Zimmermann (1909).
Schiller, Axel Le w ton, pedagog (1829
—-1907). Blev fil. mag. 1853 och s. å. lärare
vid Göteborgs realgymnasium, vars rektor han
var 1858—83; efter honom kallades skolan
vanl. Schillerska skolan. Denna efter mönstret
av Nya elementarskolan i Stockholm bildade
läroanstalt fick under S:s ledning stort
anseende. Den har numera upphört. Fr. Sg.
Schiller [pde], Ferdinand Canning
S c o 11, engelsk filosof (f. 1864), lärare vid
univ. i Oxford. S. är Englands främste
representant för pragmatismen, av honom även be-
XVII. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
