Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Schleifer—Schlesien
474
låter hennes högre, »andliga» del oklart glida
över i det gudomliga. I överensstämmelse
härmed fattas »frälsningen» ej såsom Guds
förlåtelsegärning utan såsom ett stärkande av
det i människan förefintliga gudsmedvetandet
med ty åtföljande undanträngande av det
»lägre», »sinnliga» medvetandet. Kristus
fattas såsom mänsklighetens religiösa »urbild»,
förkroppsligandet av det religiösa idealet. Med
starkt undanträngande av kristendomens
eska-tologiska element talar S. om huru »den
Helige ande allt fullständigare genomtränger
det Hela», om det ständiga framåtskridande,
som med en inre nödvändighet till sist når fram
till »apokatastasis». — Liksom Tomas från
Aquino på sin tid sammanbyggde den kristna
tron med aristotelisk och platonsk idealism,
så har S. gjort ett snarlikt försök att
sammansmälta kristendom och idealism, om än
denna senare givetvis delvis har en annan
ut-gestaltning än hos medeltidsteologen. Men
den virtuosmässiga skicklighet, med vilken S.
verkställt denna sammansmältning, har icke
i längden kunnat dölja, att det här är fråga
om ett förbindande av element, som äro
heterogena och som därför icke kunna förbindas,
detta ytterst av den anledningen, att den
ifrågavarande »idealismen» i själva verket
representerade en för kristendomen främmande
och mot denna stridande religiositet. G. A-n.
S:s »Sämmtliche Werke» äro utg. 1835—64
i tre avd. (12, 10 och 9 bd); ett urval i 4 bd
av O. Braun och J. Bauer (1910—13). Många
separata utgåvor av brevsamlingar, främst
»Aus S:s Leben, in Briefen» (4 bd, 1858
—63; utg. av L. Jonas och W. Dilthey). —
Litt.: II. Süskind, »Der Einfluss Schellings
auf die Entwicklung von S:s System» (1909)
och »Christentum und Geschichte bei S.»
(1911); J. Wendland, »Die religiöse
Entwicklung S:s» (1915); G. Wehrung, »Die Dialektik
S:s» (1920) och »S. in der Zeit seines Werdens»
(1927); W. Dilthey, »Leben S:s», I (2:a uppl.
1922); F. Kattenbusch, »Die deutsche
evange-lische Theologie seit S.» (1926); G.
Wobber-min, »S. und Ritschl» (1927); E. Hirsch,
»Fich-tes, S:s und Hegels Verhältnis zur
Reformation» (1930); F. Gundolf, »Romantiker» (s. å.);
A. v. Ungern-Sternberg, »Freiheit und
Wirk-lichkeit» (1931); W. Bartelheimer, »S. und die
gegenwärtige Schleiermacherkritik» (s. å.); A.
Nygren, »Dogmatikens vetenskapliga
grundläggning» (1922); G. Carstensen,
»Individualitetstanken hos S.» (1924); Hj. Lindroth, »S:s
religionsbegrepp» (2 bd, 1926—30); G. Aulén,
»Den kristna gudsbilden» (1927). — S:s
porträtt återges på vidst. pl. Hj-r Lth; G. A-n.
Schleifer [JlaFfer], ty. (fr. coulé), mus.,
förslag av två el. flera noter i sekundföljd.
Schleinitz [Jläi^its], Alexander von,
greve, preussisk diplomat (1807—85). Blev
1848 minister vid hannoverska hovet, förde
1849 stilleståndsförhandlingarna med
Danmark och var 1849—50 och 1858—61
preussisk utrikesminister. Bismarcks brevväxling
med honom från den senare
utrikesministerperioden utgavs 1905.
Schleiz [jTläits], stad i ty. fristaten
Thü-ringen. huvudstad i det forna furstendömet
Reuss-Schleiz, vid en biflod till Saale; 6,000
inv. (1925).
Schlenk, Wilhelm, tysk kemist (f. 1879),
från 1921 prof, i kemi vid Berlins univ. S.
har utfört omfattande undersökningar över
föreningar av 3-värt kol. Han utger (tills, m.
E. Bergman) »Ausführliches Lehrbuch der
organischen Chemie» (1932). H. E.*
Schlenther, Paul, tysk författare (1854—
1916), fil. dr 1880, var 1886—98 Vossische
Zeitungs teaterkritiker och 1898—1910 chef
för Burgtheater i Wien, sedan medarb. i
Ber-liner Tageblatt. S. var vän och lärjunge till
Otto Brahm, som han understödde vid
upprättandet av Freie Bühne i Berlin 1889, vars
tillkomst S. skildrade i »Wozu der Lärm?» (s. å.).
S. skrev teaterhistoria och var verksam som
utgivare. R-n B.
Schleppegrell, FrederikAdolph, dansk
militär (1792—1850), f.
i Norge; av en
lüne-burgsk adelssläkt. Var
först norsk officer,
1815—16 i preussisk
tjänst, från 1816 i
dansk. S. blev överste
före krigets utbrott
1848, generalmajor i
maj s. å., utmärkte
sig som truppledare i
striderna vid Nyböl,
Dybböl och Fredericia
och blev 1850
divisionsgeneral. Han
så
rades svårt i slaget vid Isted (25 juni s. å.)
och avled dagen efter slaget. P. E-t.
Schlesien, historisk landsdel i ö.
Mellaneuropa, kring övre och mell. Oder, varav
största delen tillhör Tyskland (Preussen) och
mindre delar Polen och Tjeckoslovakien.
Tyska S. omfattar 36,318 kvkm med
4,511,606 inv. (1925) och är sedan 1919 delat
i de båda prov. Niederschlesien och
Oberschle-sien. Riksgränsen mot Tjeckoslovakien har
ett mycket oregelbundet förlopp mellan de
parallella bergskedjestråk, som bilda
Sude-terna (se d. o.), varigenom stora delar av detta
skogrika bergland tillhöra Tyska S. Högst nå
Isergebirge, Riesengebirge (med Schneekoppe,
1,603 m ö. h.), Adlergebirge och Glatzer
Schneegebirge (1,422 m). Det schlesiska
låglandet är en utlöpare av det nordtyska och
avvattnas av Oder och dess talrika bifloder.
Frånsett låga höjdsträckningar (Trebnitzer
Höhen m. fl.) tillhör låglandet
istidsavlagring-arnas område med vidsträckta, delvis
skogbevuxna hedar i v. och s. ö. samt bördiga
odlingsmarker vid Oder. Sydöstligaste delen
tillhör den kol- och mineralrika schlesiska
platån. Klimatiskt står S. på övergången till
det östeuropeiska kontinentalklimatet.
Niederschlesien omfattar v. och mell.
S., inberäknat n. Oberlausitz och det forna
grevsk. Glatz med tills. 26,616 kvkm och
3,132,328 inv. Befolkningen är tysktalande;
67,7 % protestanter och 29,6 % katoliker. De
största städerna äro Breslau (huvudstad),
Gör-litz och Liegnitz. Jordbruket drives
intensivast på låglandet mellan Breslau och
Gör-litz samt kring Glogau; huvudprodukterna
äro vete och sockerbetor. Brunkol utvinnes i
Oberlausitz, stenkol främst i reviret kring
Waldenburg. Sudeternas dalar och
nordsluttningar bilda ett betydande
textilindustriområde med centra i Langenbielau, Reichenbach,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
