Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Schlesien
476
SCHLESIEN
Skälal:3500 000
Landeshut, Hirschberg, Görlitz m.
fl. städer. Maskin- och
metallindustri, främst i Breslau, Liegnitz,
Hirschberg och Görlitz; dessutom
märkas glas- och porslinsfabriker
och sockerbruk. Riesengebirge och
Glatz’ bergland äro starkt
besökta turisttrakter. Administrativt
indelas Niederschlesien i
reg.-omr. Breslau och Liegnitz; univ. i
Breslau.
Oberschlesien omfattar s. ö. delen av
Tyska S. med 9,702 kvkm och 1,379,278 inv.
(1925); huvudstad: Oppeln. Av befolkningen
uppgåvos 1925 62 % vara tysktalande, 11 %
polsktalande och 27 % tvåspråkiga; den polska
dialekten i S. brukar kallas ~Wasser polnisch-,
88,5 % äro katoliker och 10,5 % protestanter.
Folktätheten är störst inom industriområdet,
där även de största städerna äro belägna
(Hin-denburg, Gleiwitz, Beuthen). Jordbruket och
särskilt boskapsskötseln äro högt uppdrivna
i provinsens n. och mell. delar. Som
industriland har det tyska Oberschlesien fått sin
betydelse relativt minskad, sedan de värdefullaste
gruvorna och fabrikerna tillfallit Polen (jfr
Oberschlesien), men har alltjämt
betydlig brytning av stenkol och zinkmalm samt
framställning av tackjärn, stål, koks m. m.,
i övriga delar av prov, dessutom tillv. av bl. a.
trävaror, papper och socker.
Polska S. bildar vojevodskapet Slask och
är bildat av östligaste partiet av f. d.
österrikiska S. samt de från Tyskland 1922
avskilda delarna av Oberschlesien; 4,230 kvkm,
1,298,851 inv. (1931). Omfattar ö. delen av
den schlesiska platån och sträcker sig s. om
övre Weichsel upp till huvudkammen av
Väst-beskiderna (Karpaterna). Av befolkningen
utgöra polackerna i regel lantbefolkningen,
medan tyskarna bilda mer el. mindre starka
minoriteter i industristäderna; störst bland dessa
äro Katowice (huvudstad) och Krölewska
Huta. Flertalet av Oberschlesiens
stenkols-schakt samt zink-, bly- och järngruvor ligga
inom Polska S., dit även större delen av den
polska metall- och maskinindustrien är
koncentrerad; betydande textilindustri i Bielsko
med omgivningar.
Tjeckoslovakiska S., Slezsko,
omfattar den v., största delen av det forna
österrikiska S., vartill även fogats det från tyska
Oberschlesien 1919 avskilda Hlucfnområdet;
4,454 kvkm, 738,020 inv. (1930). Huvudfloder
äro översta Oder med Opava (Oppa) och Olsa.
V. delarna tillhöra Sudeternas s. ö. partier,
berglandet Jesenfky (Gesenke), där Pradèd
når 1.490 m; ö. deiarna nå upp bland
Väst-beskiderna. Till nationaliteten voro 1920 47,6
% tjecker och slovaker, 40,5 % tyskar (bilda
flertalet i n. v.) och 11,2 % polacker (bl. a.
vid ö. gränsen). Det rika stenkolsfältet vid
Moravskä Ostrava-Karvinnä bildar ett
tättbebyggt fabriksområde (vars huvudort,
Moravskä Ostrava, dock tillhör Mähren) med
betydande metall-, maskin- och kemisk industri;
i de v. landsdelarna äro jord- och skogsbruk
samt textilindustri av vikt. Tjeckoslovakiska
S. bildar tills, m. Mähren en
förvaltningsenhet, M orava-Slezsko. S. F.
Historia. Efter folkvandringarna befolkades
S. av slaver; under 900-talet kom större delen
av landet under Polen och kristnades sedan
därifrån. 1163 fick S. egna hertigar av de
polska piasternas ätt, som från 1200-talet
gynnade landets förtyskning. Förbindelsen
med Polen blev lösare, och efter hand
splittrades S. i en mängd småriken. 1335 avstod
Kasimir den store av Polen från länshöghet
över S.; redan dessförinnan hade de flesta
hertigarna erkänt Böhmens överhöghet. Med
Böhmen kom S. 1526 under Habsburg. 1537
slöt hertigen av Liegnitz arvförbrödring med
Brandenburg, men denna godkändes ej av
kejsaren. Reformationen gjorde stora framsteg i
S., som svårt hemsöktes under trettioåriga
kriget. 1675 utdog den sista grenen av den
gamla fursteätten, och hela S. kom därefter i
direkt beroende av kejsaren. Protestantismen
motarbetades, kyrkorna stängdes,
icke-katoli-ker trakasserades på allt sätt och utvandrade
i mängd, varigenom välståndet i S. sjönk.
Genom fördraget i Altranstädt (se d. o.) 1707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
