Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schlesinger—Schleswig-Holstein
477
mellan Karl XII och Josef I erhöllo S:s
luteraner betydande lättnader. På grundval av
arvförbrödringen 1537 gjorde Fredrik II av
Preussen 1740 anspråk på Liegnitz m. m. och
tillvällade sig genom schlesiska krigen 1740—
45 S. utom sydöstligaste delen (österrikiska
S.). 1807 blev S. en preussisk provins, till
vilken 1815 lades en del av Oberlausitz. Efter
världskriget erhöll Tjeckoslovakien största
delen av österrikiska S. (Polen fick östligaste
delen) och området Hultschin (tjeck. Illuctn)
i s. ö. delen av Preussiska S. Efter
folkomröstning m. m. erhöll Polen 1922 en stor del
av Oberschlesien (se vidare d. o.). (A. A-t.)
Litt.: J. Partsch, »S.» (2 bd, 1896—1911);
E. Carlson, »Karl XII och kejsaren 1707»
(i Hist. Tidskr. 1897); M. Morgenbesser,
»Geschichte von S.» (4:e uppl., av H. Schubert,
1908); W. Müller-Rüderidorf, »S.» (2:a uppl.
1923).
Schlesinger [JTéTsiuo], Frank, amerikansk
astronom (f. 1871). Blev efter anställning vid
flera amerikanska observatorier chef för
Yale observatory, New Ilaven, 1919. S., som
intar en ledande ställning inom astrometrien,
har särskilt utvecklat de moderna
precisions-metoderna för direkt uppmätning av
stjärnornas parallaxer. Under S:s ledning ha på
ob-servatorierna i Alleghany och Johannesburg
(Sydafrika) parallaxer för mer än 1,000
stjärnor blivit uppmätta. S. har även gjort
omfattande bestämningar av stjärnpositioner och
lämnat viktiga bidrag till teorien för
fotografiska mätningars reduktion. K. Lmk.
Schlesiska krigen, se F r e d r i k II, sp. 1086,
och S c h 1 e s i e n, sp. 477.
Schlesiska skolan, Första och Andra,
kallas senrenässans- och barockdiktningen i
Tyskland på 1600-talet. Den förstas
huvudman var Martin Opitz (se d. o.), den andras
främsta representanter voro C. H. von
Hof-mannswaldau och D. C. von Lohenstein. R-n B.
Schleswig [ty. uttal: JTè’svik], da. Slesvig.
1. Huvudstad i preuss. prov.
Schleswig-Holstein, kring fjorden Schleis innersta del, 30 km
s. om Flensburg; 18,490 inv. (1925). S. består
av tre delar, Altstadt med fiskarkvarter på
Holm, Lollfuss n. om Schlei och Friedrichsberg
v. om fjorden, skilt från de andra stadsdelarna
av det av vallgravar omgivna Schloss Gottorp
(nu kasern). I domen (från 1200-talet) finnes det
stora altarskåpet av H. Brüggemann (se d. o.).
På Holm ligger S:t Johannes kloster (en
stiftelse för adelsdamer) med betydande
rester av medeltida klosterbyggnader. — Litt.:
II. Philippsen, »Alt-Schleswig» (1924). M.
S. el. H e d e b y — namnen äro kända sedan
800-talet och användas omväxlande — var
redan i mitten på 800-talet en viktig
transito-ort för handeln mellan östersjöländerna och
Västeuropa. Under forntiden och äldre
medeltiden var det näml, möjligt att sjöledes nå
från Nordsjön till åtm. Hollingstedt, varifrån
landvägen till S. var blott omkr. 12 km. Om
den 2 km s. om S. belägna forntidsstaden
Hedeby se d. o. S. började gå tillbaka redan
under andra hälften av 1100-talet, dess handel
avtog och övergick efter hand till Lybeck. —
Jfr A. Schück, »Studier rörande det svenska
stadsväsendets uppkomst och äldsta
utveckling» (1926). A. S-n.
2. Reg.-omr. i Tyskland, omfattar hela
478
preuss. prov. Schleswig-Holstein (se d. o.).
Huvudstad: Schleswig.
Schleswig-Holstein [ty. uttal:
JTé’svik-håT-JtåinJ, preuss. prov, i n. v. Tyskland, utgör
sydligaste delen av Jylländska halvön mellan
Nordsjön och Elbes mynning i s. v. samt
Kiel-bukten av Östersjön i ö.; 15,059 kvkm, 1,538,640
inv. (1925). Efter en i enlighet med
Versailles-freden 10 febr. 1920 företagen folkomröstning
(se Slesvig-holsteinska frågan) har av
den forna preuss. prov. S., som sträckte sig till
Konge aa i n., till Danmark avträtts landet n.
om Flensburger Förde, varigenom från
Tyskland avskildes 3,993 kvkm (med 166,348 inv.,
därav 123,828 danskar, enl. census 1910). Jfr
karta till Danmark. Huvudstad: Schleswig.
Prov, tillhör Nordtyska låglandet och får
sin landskapsprägel av de kvartära
avlagringarna. Tre morfologiskt och
näringsgeo-grafiskt skilda huvudregioner kunna
framhållas, vilka parallellt genomdraga prov,
från n. till s.: i ö. ett naturskönt, bördigt
backmoränlandskap, begränsat i v. av ett
ändmoränstråk, en n. fortsättning av
Baltiska höjdryggen; i mitten kala, magra
hedar, Geestland (se G e e s t), dyner och
mossmarker samt längst i v. marskland med
goda betesmarker. Största höjd är
Bungs-berg (164 m ö. h.) på halvön Oldenburg
mellan Hochwachter Bucht och Liibecker Bucht.
Berggrunden, huvudsaki. tertiär, träder på
få ställen i dagen. Kusten är i v. låg och
påverkad av tidvattnet (jfr Watt en), i
ö. högre och brantare med djupt
inträngande vikar (Förden). I Watten-området i v. hör
till prov, en del av Frisiska öarna, ss. Sylt
och Halligen, samt längre ut ön Helgoland.
S. delen av S. avvattnas av Elbe med
bifloder. I Nordsjön utfaller även Eider, som i
sitt övre lopp delvis följes av den prov,
skärande Nord-östersjökanalen (Kielkanalen).
Befolkningen är nästan h. o. h.
protestantisk och talar mest plattyska; 1925 talade
4,254 danska och 6,546 frisiska. — Jordbruk
och boskapsskötsel äro högt utvecklade. Av
arealen voro 1927 omkr. 52 % åker och
trädgårdsland, 27 % äng och betesmark, endast
8 % skog. Boskapsskötseln, som är
Tysklands mest betydande (hästar, nötboskap,
svin), lägger i ö. främst an på
mejerihantering, i marskländerna i v. på gödboskap.
Geestlandet har i stor utsträckning
uppodlats el. skogplanterats. Huvudsädesslag äro
råg och havre; stor potatis- och rovodling.
Torvberedning. Relativt talrika äro de små
bruksenheterna (20—100 har). Fiske bedrives
i Nordsjön från Altona och Glückstadt,
kustfiske från ett flertal städer, ostron fiske i
Watten-området. Industrien omfattar
fiskkonservfabriker och rökerier, cementindustri
(Lägerdorf, Itzehoe), tegelbruk, socker-,
choklad- och tobaksfabriker, bryggerier m. m. Den
är särskilt lokaliserad till de största
städerna, Kiel, Altona, Flensburg m. fl., vilka även
äro de största handelshamnarna. S. bildar
ett eget reg.-omr., Schleswig, med 28
kretsar. — Om historien se Holstein,
Schleswig 1 samt Danmark, sp. 472—473, och
Slesvig-holsteinska frågan.
Litt.: W. Wolff, »Erdgeschichte und
Boden-aufbau Schleswig-Holsteins» (2:a uppl. 1922); E.
Schröder, »Nordschleswig» (1925); H. M. Johann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
