Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlyter, Carl Johan - Schlyter, Gustaf Vilhelm - Schlyter, Karl Johan Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Schlyter, G. V.—Schlyter, K. J. D.
486
Skåne var danskt. Blev 1807 student i
Lund, avlade hovrätts- och kansliexamina och
blev 1816 docent i kriminalrätt vid Lunds univ.,
1820 jur. lic. och promoverades s. å. till jur.
dr. I avsikt att bli ämbetsman flyttade han
s. å. till Stockholm. Han fick emellertid en
annan livsuppgift. På J. G. Richters
tillstyrkan erhöll näml. S. 1822 K. m:ts uppdrag att
jämte jur. adjunkten i Uppsala H. S. Collin
utge Sveriges gamla lagar. Såsom
innehavare av professuren i allmän lagfarenhet
flyttade S. 1837 tillbaka till Lund. För att
han skulle kunna ägna sig åt utgivningen av
de gamla lagarna, befriades han 1840 från
annan undervisning än i rättshistoria och erhöll
1852 tjänstledighet, som varade till avskedet
1876. 1844—48 var S. led. av Lagberedningen
(se d. o.), där han företrädde en
framstegsvän-lig konservativ uppfattning av beredningens
uppgift. S. blev led. av Vitt.-akad. 1837 och av
Vet.-akad. 1856. Sv. akad. kallade honom
1860 till medlem, en kallelse, som S. avböjde,
huvudsaki. av det skäl, att han (66-årig)
ansåg sig behöva all sin återstående tid och
alla sina krafter för avslutande, om möjligt,
av det stora lagverket. Då Sv. akad. 1886
firade sin sekularfest, tilldelade den S. den
ena av två med anledning av jubileet
präglade, större guldmedaljer. Sv. akad. lät 1889
slå en minnespenning och vid sin årsfest 20
dec. s. å. hålla minnestal över honom.
Vet.-akad. följde i båda hänseendena exemplet 31
mars 1894. — S:s huvudverk är hans edition
av Sveriges gamla lagar (se
Landskapslagar, Landslag, Stadslag), vilken,
13 bd, de 11 sista utgivna av S. ensam, är
ett jättearbete. Utfört med mönstergill
noggrannhet, betecknar detta S:s mästerverk ett
genombrott i Sverige för den moderna
textkritiska metoden; S. torde som utgivare ej
kunna överträffas i korrekthet. Hans lagverk är
grundvalen för all senare forskning i
Sveriges medeltida rättshistoria. Från delvis
svenska utgångspunkter kom S. fram till en
historisk åskådning, som i mycket anslöt sig till
den »historiska skolans» (se S avi gny). Vid
sidan av hans vetenskap var musiken hans
stora intresse. Bland S:s skrifter märkas
särskilt »Corpus juris Sveo-Gothorum antiqui.
Samling af Sveriges gamla lagar» (13 bd,
1827—77; I, II tills, m. H. S. Collin) och
»Juridiska afhandlingar» (h. 1 1836; 2:a uppl.
1891; h. 2 1879). S. utgav nästan alla Henric
Schartaus (se d. o.) efterlämnade arbeten. —
Litt.: Biogr. av T. Wisén i »Sv. akad:s handl.
ifrån år 1886», IV (1890); C. G. Hammarskjöld,
»K. J. S.» (i »Lefnadsteckningar öfver Vet.
akad:s efter år 1854 aflidne ledamöter», III:
2,1894; med bibliogr. av J. Thyrén).— S:s
porträtt återges på vidstående plansch. K.G.Wn.
Schlyter, Gustaf Vilhelm,
kommunaltjänsteman (f. 1885 16/a), sonson till C. J. S.
Blev 1906 jur. kand, i Lund, 1907 t. f. och
1910 ord. stadsombudsman i Hälsingborg
samt 1919 förste stadsombudsman där. S. har
entusiastiskt arbetat för eldbegängelsens
utbredning och värdiga former, tagit
initiativet till krematorieutställningar och
eldbe-gängelsekonferenser samt varit den ledande
sinlcn i arbetet för åstadkommandet av det
1929 invigda ståtliga krematoriet i
Hälsingborg (se K r e m a t o r i u m, med bild). Han
Trapphus i slottet i Berlin. Av Andreas iSchlüter
1698—1706.
har skrivit bl. a. »Eldbegängelsen. Innebörd
och värde» (1913) och »Die Feuerbestattung
und ihre kulturelle Bedeutung. Der Tempel
des Friedens» (Leipzig, 1922) samt redigerade
(tills, m. O. Trapp) 1913 »Hälsingborgs stads
minnesskrift».
Schlyter, Karl Johan Daniel, jurist,
politiker (f. 1879 21/i2), bror till G. V. S. Blev
jur. kand, i Lund 1901 och jur. hedersdr vid
Stockholms högskola 1927. Hovrättsråd i
Hovrätten över Skåne
och Blekinge 1915,
re-visionssekr. 1916,
häradshövding i Askims
m. fl. häraders
domsaga 1923, utnämndes
han 1929 till president
i nämnda hovrätt. Led.
av Första kammaren
1919—20 och sedan
1925, var han
konsultativt statsråd i
Brantings andra
ministär 1921—23 och
i ministären Sandler
1925—26. S. har bl. a. som led. av
processkommissionen 1919—25 nedlagt ett
omfattande och betydelsefullt arbete för den
svenska rättegångsreformen. Han har
medverkat vid tillkomsten av åtskilliga viktiga
lagar och författningar, ss. ang. fullfölj
dsrät-ten till Högsta domstolen (1915),
sammanträden med tremansnämnd (1918), fri
rättegång (1919) och handläggning av
inskriv-ningsärenden (1932). 1916 uppsatte S. och
har alltsedan mönstergillt redigerat Svensk
Juristtidning (se d. o.). Å. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
