Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Schlözer—Sehmerling
488
Schlözer [Jlo^tser], August Ludwig,
tysk historiker och publicist (1735—1809).
Vistades 1755—57 i Sverige, sedan i Ryssland
och blev 1769 prof, i
historia m. m. i
Göttingen samt 1804 rysk
adelsman. S. utgav bl.
a. »Schwedische
Bio-graphie» (2 bd, 1760—
68; dels övers., dels
bearbetning av tryckt
litt.), »Allgemeine
nor-dische Geschichte»
(1772) samt de
publicistiskt betydelsefulla »Briefwechsel»
(10 bd, 1776—82) och
»Staatsanzeigen» (18
bd, 1782—93). — Jfr ty. monogr. av K.
Frens-dorff (1909) och av Friederike Fürst (1928).
Schlözer [Jlö^sor], Kurd von, tysk
diplomat, historiker (1822—94), sonson till A. L.
S. Blev efter olika diplomatiska uppdrag
1871 tysk minister i Washington och bidrog
som preussiskt sändebud vid Vatikanen 1882
—92 väsentligt till avveckling av
kulturkampen (se d. o.). Han skrev bl. a. flera arbeten
om tyskheten i östersjöländerna (1850—53)
samt »Friedrich der Grosse und Katharina II.»
(1859). Flera saml. av hans brev äro i bearb.
utg. av L. von Schlözer, bl. a. breven från
Petersburg (1922) och Rom (1913, 1924). —
Biogr. av P. Curtius (1912).
Schmälensée [-sé], Kurt von, ingenjör
(1848—1925). Var 1869—81 ingenjör vid
Bergsunds mek. verkstad i Stockholm, 1881—1916
chef för bolagets avd. Finnboda verkstad och
varv samt 1904—16 bolagets verkst. dir.
Schmalkalden [Jmä’!- el. JmalkaT-], stad i
preuss. prov. Hessen-Nassau, reg.-omr. Kassel,
på s. v. sluttningen av Thüringerwald; 10,456
inv. (1925). S. är en ålderdomlig stad med
delvis bevarad dubbel stadsmur och hus från
1400-talet jämte andra sevärda byggnader, ss.
rådhuset (ombyggt 1907). Stadskyrkan (1437
—1509) ombyggdes 1899. S. är sedan
1300-talet bekant för sitt klensmide. Soolbad.
Schmalka’ldiska artiklarna, ett av Luther
författat och av de bemärktaste
reformatoriska teologerna i dec. 1536 underskrivet
aktstycke, som framställer den evangeliska
läran med skarp polemik mot den rom.-kat.
och skulle utgöra grundvalen för
överläggningar på konsiliet i Mantova. S. förelädes vid
mötet i Schmalkalden i febr. 1537 de
protestantiska ständerna, som avböjde att deltaga
i konsiliet. 1580 infördes de i
Konkordie-boken. S:s text återges av H. Volz i »Die
Bekenntnisschriften der
evangelisch-lutheri-schen Kirche» (1930).
Schmalka’ldiska förbundet, det
defensivförbund till protestantismens skydd, som
bildades i Schmalkalden dec. 1530 mellan
evangeliska furstar och städer i n. Tyskland, ledda
av lantgreve Filip av Hessen och kurfurst
Johan av Sachsen. S. gav protestanterna
större styrka, och kejsaren tvangs i
Nürnberg 1532 att ge Augsburgska bekännelsens
anhängare religionsfrihet, tills ett konsilium
avgjort den kyrkliga frågan. Efter Zwinglis
nederlag vid Kappel i okt. 1531 inträdde även
sydtyska städer. Danmark blev medlem 1538,
England och särskilt Frankrike underhandlade
ivrigt om allians, och med danske konungen
som mellanhand söktes anknytning till Gustav
Vasa; mellan Sverige och S. rådde dock
tid-tals stark spänning, till en del beroende på
Berend von Melens (se d. o.) intrigspel.
Kejsarens försök att genom religionssamtal bygga
bro mellan motsatserna blevo resultatlösa.
1538 bildades i Nürnberg som motvikt mot
S. ett katolskt försvarsförbund, vari även
kejsaren inträdde 1541. Filips närmande till
Karl V genom fördraget i Regensburg 1541
inledde S:s nedgång. 1545 samlades konsiliet
i Trident, och protestanternas vägran att
deltaga fick tjäna som en förevändning för
Karl V :s ingripande i Tyskland.
Schmal-kaldiska kriget utbröt sommaren 1546; med
Frankrike och Turkiet var fred sluten, oeh den
unge protestantiske hertig Moritz av
Sachsen hade vunnits för kejsarens sak genom
löfte om kurvärdigheten. Protestanternas
militära överlägsenhet längs Donaulinjen
under krigets första skede utnyttjades ej.
Kejsaren hann draga till sig
förstärkningar från Italien och Nederländerna, och då
Moritz för att försäkra sig om sin
utlovade belöning bröt in i Sachsen, tvangs
Johan Fredrik att lämna Donau för att skydda
sitt land, där han blev i grund besegrad och
tillfångatagen vid Mühlberg 24 april 1547.
Även Filip föll i Karls händer. Därmed var
S:s öde beseglat; förbundshären upplöstes,
och medlemmarna måste med stora
krigskon-tributioner köpa kejsarens nåd. — Litt.: O.
Winckelmann, »Der Schmalkaldische Bund
1530—32» (1892); K. Brandi, »Die deutsche
Reformation» (1927). I. C-n.
SchmalkaJdiska kriget, se
Schmalkal-diska förbundet.
Schmecks, se Smokovec.
Schmèdeman, Johan, ämbetsman, ur
kundsutgivare (1652 el. 1653—1713). Blev 1684
ak-tuarie och 1695 sekr.. i Kansliet, adlades 1686,
blev 1702 överpostdir. samt 1710 kansliråd
och statssekr. S. redigerade flera
författningssamlingar; viktigast är »Kongl. stadgar, bref
och resolutioner ifrån åhr 1528 in til 1701
angående justitiæ- och executionsährender»
(1706; med register).
Schmeidler [JmaTdler], Felix
Bernhard, tysk historiker (f. 1879). Blev ord.
prof, i Erlangen 1926. S. har särskilt ägnat sig
åt den äldre medeltidens historia. Hans
huvudarbeten äro »Hamburg-Bremen und
Nordost-Europa vom 9. bis 11. Jahrhundert» (1918)
och »Kaiser Heinrich IV. und seine Hilfer im
Investiturstreit» (1927). Förstnämnda arbete
ger bidrag till Sveriges och Danmarks
1000-talshistoria. Viktiga för den nordiska
historieforskningen äro S:s editioner av Helmold
(»Cronica Slavorum», 1909) och Adam av
Bremen (»Hamburgische Kirchengeschichte»,
1917). — Jfr G. Carlsson i Kyrkohist. Årsskr.
1923. S. B-n.
Sehmerling [J’mä’r-], Anton von,
österrikisk statsman (1805—93). Blev 1848
österrikiskt ombud vid förbundsdagen i Frankfurt,
tog där verksam del i utarbetandet av ett
förslag till ny författning för Tyska förbundet
och kallades som medlem av
nationalförsamlingen av riksföreståndaren, ärkehertig Jæ
han, till inrikesminister. Snart anförtroddes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
