- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 17. Ryssläder - Snellius /
503-504

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schollaert, François - Scholtz, Friedrich von - Scholz, Ernst - Schomberg, Friedrich Hermann von - Schomburgk, sir Robert Hermann - Schonberg, Johan Torsten - Schongauer, Martin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

503

Scholtz—Schongauer

504

»Madonnan på gården.» Kopparstick av M. Schongauer.

varit undervisningsminister, var 1908—11
konseljpresident och tillhörde från 1915 den
belgiska regeringen i Le Havre som minister
utan portfölj. .

Scholtz [Jålts], Friedrich von, tysk
härförare (1851—1927), 1885
generalstabsofficer, 1912 generallöjtnant och chef för 20 :e
armékåren, som han i världskriget förde med
utmärkelse i slagen vid Tannenberg och
Ma-suriska sjöarna samt i n. Polen, segrade 1915
vid Kolno, erövrade som chef för 8 :e armén,
sedan häravd. S., Lomza, Osowiec och Grodno,
stred 1916—17 på Rigafronten och 1917 i
Ma-kedonien, förde efter Bulgariens
sammanstörtande 1918 de tyska och österrikiska trup
perna tillbaka ur Rumänien och sattes 1919 i
disponibilitet.

Scholz [Jålts], Ernst, tysk politiker (1874
—1932). Började sin bana inom
kommunalförvaltningen och blev överborgmästare 1912
i Kassel, 1913 i Charlottenburg. Juni 1920
—maj 1921 var han riksekonomiminister i
Fehrenbachs ministär och inträdde sistnämnda
år i tyska riksdagen, där han 1923 efter
Stre-semann blev ordf, i tyska folkpartiets
fraktion. Efter Stresemanns död övertog han
hösten 1929 också partiledningen, som han dock
liksom andra politiska uppdrag snart måste
lämna på grund av sjukdom.

Schomberg [ty. uttal Jå’mbärk, fr. Jäbä’r,
eng. Jå’mbag], Friedrich Hermann von,
hertig av S., fransk-engelsk fältherre av tysk
börd (1615—90), gjorde sina lärospån i
holländsk och svensk krigstjänst, gick 1650 i
fransk tjänst. Där vann han stora
framgångar i kriget mot Spanien 1667—68, var en
kort tid i engelsk tjänst, återvände till
Frankrike och deltog bl. a. i fälttåget i Katalonien

1675. S. å. blev S., ehuru protestant, fransk
hertig och marskalk av Frankrike. 1685
trädde S. i brandenburgsk tjänst, ledde 1688
Br andenbur gs hjälpaktion till Vilhelm av
Oranien och följde denne på färden till
England, där S. naturaliserades och blev engelsk
hertig. S. stupade i slaget vid Boyne. S. var
en av sin tids främsta fältherrar. S:s ätt
utdog 1719 med hans son Meinhard S., som
bar titeln hertig av S. och Leinster. B. E-r.

Schomburgk [Jå’mbork], sir R o b e r t II e
r-m a n n, tysk naturforskare (1804—65). Var
till en början affärsman i Leipzig och
Nordamerika, flyttade 1830 till Västindien samt
gjorde 1835—39 och 1840—44 betydelsefulla
forskningar i Brittiska Guayana, varifrån han
hemförde ett rikt zoologiskt och botaniskt
material; han upptäckte bl. a. jättenäckrosen
Victoria regia. 1848 utnämndes han till
brittisk konsul i Santo Domingo, där han jämte
avslutandet av ett fördelaktigt handelsfördrag
även medhann geografiska forskningar. 1857
—64 var S. brittisk generalkonsul i Bangkok.
Hans större arbeten äro »A description of
British Guiana» (1840), »The history of
Barbados» (1848) och en ny edition av »The
dis-covery of the empire of Guiana by Sir W.
Raleigh» (s. å.). C. Lmn.*

Schonberg [skä’n-], Johan Torsten,
konstnär (f. 1882 21/z)- Studerade vid
Konst-akad. 1902—06, gjorde sig redan då bemärkt
genom förträffliga karikatyrteckningar
(»Modellskolan», 1904, »Akademiens lärare och
styresmän», 1905, båda inköpta av akademien).
Han har sedan i målning, teckning och
etsning utfört porträtt, bl. a. av A. Trulson (1909)
och Ludvig Nordström (1915), flera
självporträtt, idrottsfigurer (flera karikatyrsamlingar,
»Idrottsmän», 1907, »Världsmästare», från
olympiska spelen 1908 m. fl.), affischer och
teckningar till bokband etc. S. illustrerade A.
Strindbergs »Sagor» 1915 och utgav s. å.
»Svenska stormän, historiska porträtt i
litografi». Bland hans målningar äro motiv från
Paris (»Anspann» m. fl., 1913),
skärgårdsstäm-ningar från Stockholmstrakten o. a. G-g N.*

Schongauer [Jä’ngåuar], Martin, tysk
målare och kopparstickare (omkr. 1445—91), son
till en guldsmed i Colmar. I slutet av
1460-talet synes S. några år ha vistats i
Nederländerna. Endast en säker målning av hans hand
är bevarad, »Maria i Rosengården» (1473?) i
Martinskyrkan i Colmar, men omkr. 110 genom
hans monogram såsom säkra tryggade
kopparstick. »Maria i Rosengården» visar i
jungfruns ansiktstyp anslutning till nederländaren
Roger van der Weyden; den strängt
genomförda lineära, icke måleriska, stilen är dock
utpräglat tysk. Sin förnämsta betydelse äger
S. som kopparstickare. Ett av hans första
grafiska arbeten är det berömda bladet »Sankt
Antonius frestas», en detaljrik, fri
komposition med groteska vidunder. Även andra
tidiga blad, ss. »Jesu födelse» och
»Konungarnas tillbedjan», äro omsorgsfullt genomförda
med en mångfald av detaljer och en ingående
modellering. Hans senare kopparstick, ss.
»Kristi dop», »Madonnan på gården» (se bild)
och »Kristus och Magdalena», utmärka sig
för större klarhet och enkelhet, en medveten
utveckling i riktning mot det monumentala.
Mästarens kompositioner präglas av rik fan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 26 12:47:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdq/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free