Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schuchardt, Hugo - Schuchert, Charles - Schukert, Siegmund - Schulchan aruk - Schuldheis, Johan Georg - Schulenburg, Matthias Johann von der - Schuli - Schulin, Johan Sigismund - Schulte, Aloys - Schulte, Johann Friedrich - Schultén, af, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Schuchert—Schultén
522
passiven Charakter des Transitivs in den
kau-kasischen Sprachen» (1895), »Romanische
Ety-mologien» (2 bd, 1897—99), »Baskisch und
Romanisch» (1906), »Die iberische
Deklination» (1907), »Die Sprache der
Saramakka-neger in Surinam» (1914) och »Zur
Kennt-nis des Baskischen von Sara» (1922) m. m.
En god föreställning om S:s forskning, metod
och filologiska principer ges genom L. Spitzers
»II. S.-Brevier» (1922; 2:a uppl. 1928). (E.S-f.)
Schuchert [JWkøt], Charles, amerikansk
geolog, paleontolog (f. 1858). Var prof, i
pa-leontologi och historisk geologi vid Yale-univ.
i Connecticut och föreståndare för de
geologiska samlingarna i Peabody museum 1904—
23. Utom åt paleontologiska och
stratigra-fiska arbeten har S. ägnat sig mycket åt
paleogeografiska kartor över Nordamerika.
I V. L. Pirssons lärobok i geologi (»Text-book
of geology») har han skrivit bd 2, »Historical
geology» (1915; 2:a uppl. 1924). K. A. G.
Schuckert [jTo’kørt], Siegmund, tysk
elektrotekniker (1846—95). Kom vid unga år
till Förenta staterna, arbetade där bl. a.
under Edison, grundade 1873 i Nürnberg en
verkstad för tillv. av elektriska maskiner,
vilken utvecklades till de berömda
Schuckert-Werke, som 1903 uppgingo i den tyska
trusten Siemens-Schuckertverken (se S i
e-menskoncer nen). G. H-r.
Schulchän arük, se Rabbinska
språket och litteraturen.
Schuldheis, Johan Georg, läkare,
ämbetsman (1864—1909). Avlade med.
lic.-exa-men vid Karol. inst. 1892, ägnade sig 1893 åt
psykiatrien och tjänstgjorde vid
sinnessjukhusen i Lund och
Uppsala. Han fäste 1895
uppmärksamheten vid
sig genom skriften
»Om vården och det
rättsliga skyddet af
sinnessjuka. En
vidräkning med d:r
Anton Nyström», i vilken
han med övertygande
sakkunskap och
framställningskonst bemötte de angrepp, som då
gjordes mot
sinnessjukläkarna för »olaga
inspärrning». S. blev 1898 med. dr och docent
i psykiatri i Uppsala på avh. »Om
sinnessjuka fångar i Sverige under åren 1865—
94», ett av de mera betydande
rättspsykiatriska verken på svenska, varigenom S.
blev en av de första, som påvisade vikten
av noggrann psykiatrisk undersökning av
sinnesbeskaffenheten hos personer, tilltalade
för brott. Denna avh. fick grundläggande
betydelse för samarbetet mellan
straffrätts-lärda och målsmännen för psykiatri och
abnormvård. I en mängd hithörande
detaljfrågor röja sig hans psykologiska blick och
kritiska skärpa. S. blev 1901 medicinalråd och
övertog 1902 överinspektörsbefattningen över
sinnessjukvården i riket. I anläggningen och
fullbordandet av de nya sinnessjukhusen
nedlade S. ett utomordentligt förtjänstfullt
arbete. Stor omsorg ägnade S. även åt
sinnesslö-vården. — Se K. M. Linroths minnesruna över
S. i Sv. Läkaresällsk:s Förhandi. 1909. G-s.*
Schulenburg [JöTanbork], Matthias J
o-hann von der, riksgreve, tysk militär
(1661—1747). Tjänade i olika härar och
användes i diplomatiska uppdrag, gick 1702
såsom generallöjtnant i
sachsisk tjänst och
deltog s. å. i slaget vid
Kliszöw. 1704 stred
S. vid Posen mot
general Meijerfelt,
sändes i sept. till
Weich-selområdet, ledde
sachsiska armén på
reträtten västerut men
blev slagen vid Punitz
av Karl XII. Som
general förde han 1706
en armé från Sachsen
till Polen men slogs
i grund av Rehnschiöld vid Fraustadt. I febr.
1710 lämnade han sachsisk tjänst, gick 1715
i veneziansk och förde med stor framgång
befälet mot turkarna. — Monogr. av F. A. v. d.
Schulenburg-Closterroda (2 bd, 1834). Wdt.
Schuli, negerfolk, se S h ü 1 i.
Schulin [JolPn], Johan Sigismund, greve,
dansk statsman (1694—1750). F. i Bayern, kom
S. 1730 till Danmark och vann Kristian VI:s
bevågenhet. S. adlades 1731, blev 1735 översekr.
i tyska kansliet och därmed utrikesminister,
1738 medlem av geheimekonseljen och 1750
länsgreve. Han var en klok diplomat, som.
skapade Danmark en betryggande ställning
gentemot Sverige och makterna. Kristian VI
skänkte honom 1739 Frederiksdal, som ännu
äges av hans släkt. P. E-t.
Schulte [JoTta], A 1 o y s, tysk historiker (f.
1857). Blev prof, i Freiburg im Breisgau 1893,
i Breslau 1896, var 1903—22 prof, i Bonn och
dessförinnan 1901—03 ledare för preussiska
historiska institutet i Rom. S. behandlade
företrädesvis medeltidens och 1500-talets tyska
historia. Han skrev bl. a. huset Habsburgs
äldsta historia (1887) och de för den
ekonomiska historien värdefulla arbetena
»Ge-schichte des mittelalterlichen Handels und
Verkehrs zwischen West-Deutschland und
Italien» (2 bd, 1900) och »Die Fugger in Rom»
(2 bd, 1904). Vidare märkas »Frankreich und
das linke Rheinufer» (1918; 2:a uppl. 1922),
»Fürstentum und Einheitsstaat in der
deut-schen Geschichte» (1921), »Geschichte der
gros-sen Ravensberger Ilandelsgesellschaft» (3 bd,
1923) och »Tausend Jahre deutscher Geschichte
und deutscher Kultur am Rhein» (1925). N. H-tz.*
Schulte [JoTtø], Johann Friedrich
von, tysk teolog (1827—1915), prof. 1854 i
Prag, 1872—1906 i Bonn; adlad 1868. Var
urspr. ultramontan men blev efter 1870 en av
gammalkatolikernas (se d. o.) mest betydande
ledare. Bland S:s arbeten märkas »Der Altka
tholizismus» (1887), »Lebenserinnerungen» (3
bd, 1908—09). — Litt.: M. v. Schulte, »F. v.
S:s Lebensabend» (1920). Hj. H-t.*
Schultén, a f, svensk-finländsk ätt,
härstammande från Västmanland (Skultuna). N
a-t h a n a e 1 Gerhard Schultén adlades
1809 med namnet a f S. (se nedan) och
im-matrikulerades på Finlands riddarhus 1818.
Hans söner voro Nathanael Gerhard
a f S. (1794—1860), prof, i matematik vid
Helsingfors univ. 1826—55, samt
hovrättspresi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
