Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schultén, af, ätt - Schultén, Maximus Widekind af - Schultén, Nathanael Gerhard af - Schultheiss, Schulze - Schulthess, Edmund - Schulthess, Ferdinand Paul - Schultz, Johan Gustaf - Schultz, Julius Vilhelm - Schultz, Per Magnus Herman - Schultzberg, Anshelm Leonard - Schultze, Max
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Schultén, M. W. af—Schultze
524
denten, senatorn Otto Reinhold af S.
(1798—1884), som 1859 blev finländsk frih. Om
den senares son M. W. af S. se nedan. H. E. P.
Schultén, Maximus Widekind af,
frih., finländsk kirurg (1847—99); jfr släktart.
Blev 1878 docent, 1883 e. o. och 1891 ord.
prof, i kirurgi vid Helsingfors univ. S.
representerade sin ätt vid lantdagarna 1882—97
och var ordf, i Helsingfors stadsfullmäktige
1883—87. H. E. P.
Schultén, Nathanael Gerhard af,
svensk-rysk geodet och astronom (1750—
1825); jfr släktart. Blev 1772 magister i Abo,
1779 prof, vid sv. arméns flotta och utförde
omfattande sjömätningar. 1792 blev S. prof,
vid Krigsakad. (Karlberg) och efter att ha
övergått till rysk tjänst 1813 verkligt
statsråd 1821. Han var även framgångsrik
läroboksförfattare och kartograf. K. Lmk.
Schultheiss [JoTthäls], S c h u 1 z e, i
karo-lingiska riket grevens medhjälpare, först som
exekutor och sedan som underdomare. När den
feodala domsrätten uppstod, kallades i
Tyskland också dess handhavare S. Nu är Schulze
kommunalrådets valde ordf, (der
Gemeinde-vorsteher). S. B.*
Schulthess [_foltä’s], Edmund, schweizisk
politiker (f. 1868), från kantonen Aargau. Är
sedan 1912 led. av förbundsrådet, tillhör det
frisinnade demokratiska partiet och har flera
gånger varit förbundspresident (1917, 1921 och
1928). S. ledde 1917 skickligt avvecklingen
av den Hoffmannska krisen (se H o f f m a n n,
A.) och hade under världskriget som chef för
ekonomidep. betydande andel i att Schweiz
relativt väl kunde förses med råvaror och
livsmedel. V. S-g.
Schulthe’ss, Ferdinand Paul,
lexiko-graf (1847—1915). Var av schweizisk börd,
studerade i Lausanne och var lärare i franska
språket i Uppsala 1873—80, vid
Krigshögskolan 1878—1912 och vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1896—1908. S. var föreståndare
för Svenska pressbyrån 1892 och dir. för
Svenska telegrambyrån 1893—97. Han utgav
franska undervisningsböcker samt
»Svenskfransk ordbok» (1885) och »Fransk-svensk
ordbok» (1891; 3:e uppl. 1921). S. var
en av grundläggarna av svenska avd. av
K. F. U. M. (E. S-f.)
Schultz, Johan Gustaf, författare
(1839—69). Studerade 1857—63 i Uppsala,
blev 1864 red. av Söndags-Nisse, där han skrev
kvicka dikter, bl. a. den mot polisövergreppen
1864 riktade parodicykeln »Konstapel Batongs
sägner». Urvalet »Värjhugg och nålsting»
utgavs 1884. Hans »Undervisning om
schackspelet» utkom 1869.
Schultz [Jolts], Julius Vilhelm, dansk
skulptör (1851—1924). Studerade gravyr,
senare skulptur, vid konstakad. och var sin
lärare Jerichaus biträde på dennes ateljé. Han
utförde bl. a. en staty av Ivar Huitfeldt (1875)
och reliefen »Jesus tvättar lärjungarnas
fotter» (1877) samt studerade sedan i Paris och
i Rom. Bland hans arbeten under de följ,
åren märkas gruppen »Adam och Eva» (1881;
marmor, i konstmuseet), »Moder och barn»
(1890; museet i Ribe) och statyerna över
Oehlenschläger (1898) och Baggesen (1901; båda
i konstmuseet, den förra i ett förstorat
exemplar uppställd i Falkonerallén vid Frederiks-
berg). Till hans arbeten från de senare åren
höra »Merkur» på Köbmagergade i
Köpenhamn, staty av Holberg (1906) och
»Vårmorgon» (1910). S. var prof, vid Köpenhamns
konstakad. 1908—18. G-gN.*
Schultz, Per Magnus Herman,
astronom (1823—90). Blev docent 1856 och var
1878—88 prof, i astronomi i Uppsala. S. var
en skicklig observatör och astrometriker. Hans
huvudarbete är betydelsefulla bestämningar
av de noggranna positionerna för 500
nebulo-sor jämte skattningar av objektens
fysikaliska kvaliteter (»Micrometrical observations
of 500 nebulæ», 1875). Dessa mätningar jämte
en del senare utförda ha varit förmål för
bearbetning på observatorierna i Uppsala och
Lund, och en definitiv katalog är f. n. under
utarbetning. K. Lmk.
Schultzberg, An s h e 1 m Leonard,
målare (f. 18 6 2 28/9). Studerade i Stockholm vid
Tekniska skolan och för Perséus 1881—82
samt vid Konstakad. 1882—86, vistades 1889
—90 i Frankrike och
1891—92 i Italien.
Särskild
uppmärksamhet väckte ett par
soliga vinterbilder från
Dalarna (en, från 1888,
i Köpenhamns
museum, en annan, från
1893, i
Nationalmuseum i Stockholm).
Bland hans övriga
arbeten märkas
italienska landskap från
1891,
»Valborgsmässoafton i Bergslagen»
(1897, Nationalmuseum i Stockholm),
»Vinterkväll» (Göteborgs museum, inköpt 1902),
»Midvinter» (1902, i statens ägo,
riksdagshuset), »Marskväll i skogen» (Budapests galleri,
inköpt 1906) och »Yrvädersdag i Stockholm»
(Venezias museum). S. har flera gånger varit
kommissarie för sv. konstavd. vid
internationella utställningar, i Rom 1911 samt i San
Francisco 1915, Budapest 1906 och 1926, Wien
1927. (E.L-k.)
Schultze [/oJtso], M a x, tysk anatom (1825
—74), prof, i Bonn 1859. S. var en
synnerligen mångsidigt begåvad och verksam
forskare, som bl. a. bearbetade encelliga djur
(»Organismus der
Po-lythalamien», 1854),
fysiologiska problem
(»Zur Kenntnis der
elektrischen Organe
der Fische». 1858) och
histologiska frågor
(»Zur Anatomie und
Physiologie der
Re-tina», 1866). Sin
största insats gjorde
han genom uppsatsen
Ȇber
Muskelkörper-chen und das was man
eine Zelle zu nennen
habe» (1861). Genom denna lade S.
grunden till vår tids uppfattning av cellen. Han
hävdar, att protoplasman är cellens
viktigaste beståndsdel och att de cellerna
omgivande vävnadssubstanserna äro omvandlingar
av protoplasman. E-k N-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
