Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Schuyler, Ph. J.—Schwabenspiegel
532
nisterresident i Grekland, Serbien och
Rumänien 1882—84. Han verkställde 1876 på ort
och ställe en värdefull undersökning om de
s. k. bulgariska gräsligheterna (se
Bulgarien, sp. 218). S. skrev bl. a. en god biografi,
»Peter the great» (2 bd, 1884), och »American
diplomacy and the furtherance of commerce»
(1886). V. S-g.
Schuyler [skälTö], Philip John,
amerikansk militär och politiker (1723—1804), av
en från Amsterdam på 1600-talet till New
York inflyttad släkt. Deltog med utmärkelse
i engelsk-franska
kriget 1755—63, blev 1768
medlem av kolonien
New Yorks
representation och blev maj
1775 led. av andra
kontinentala
kongressen samt juni s. å. en
av de upproriska
kolonisternas fyra
generalmajorer. Efter en
häftig konflikt med
general Gates under
infallet i Kanada 1776
entledigades han 1777
från sitt befäl, som han definitivt nedlade
1779. Han representerade New York i
kontinentala kongressen 1779—81, var senator för
New York 1780—84, 1786—90 och 1792—97
samt vistades från 1779 långa tider i
Washingtons högkvarter som icke-officiell rådgivare.
Tills, m. sin måg Alexander Hamilton och J.
Jay arbetade S. 1789 energiskt för den nya
uni-onsförfattningens ratificering av staten New
York, varefter han 1789—91 och 1797—98 var
unionssenator. I sin hemstat åtnjöt S. stort
förtroende och räknas som upphovsman till
dennas omfattande kanalsystem. — Litt.: G. W.
Schuyler, »Colonial New York» (1885); B.
Tuc-kerman, »Life of general Ph. S.» (1903). V. S-g.
Schuylkill [skö’lkil], flod i s. ö.
Pennsylvania, U. S. A., biflod till Delaware,
upprinner i Schuylkillkolbäckenet (antracit) samt
inmynnar vid Filadelfia. Följd av en
sidoka-nal, har S. kanalförbindelse med Susquehanna
river. Längd omkr. 240 km.
Schwab, Eigil Vilhelm, konstnär (f.
1882 28/3), av norsk börd på fädernet. Elev vid
Konstakad. i Stockholm 1901—06. Är mest
känd som tecknare av affischer, karikatyrer,
bokillustrationer, bokband och bokomslag men
även som etsare och porträttmålare
(»Porträttskiss», 1905; Göteborgs museum). S. har
utfört kartonger till kyrkliga glasmålningar,
bl. a. för Hjorthagens kapell 1909. E. L-k.
Schwab Lfväp], Gustav, tysk skald (1792
—1850). Skrev »Gedichte» (2 dir, 1828—29),
med stämningsfulla ballader och schwabiska
hembygdsdikter, »Die schönsten Sagen des
klassischen Alterthums» (1838—40; sv. övers.
1839—41) m. m.
Schwäbach, stad i bayerska reg.-omr.
Mit-telfranken, vid Rednitz’ biflod Schwabach, 15
km s. om Nürnberg; 11,761 inv. (1925). Om
de s. k. Schwabachartiklarna se
Augsburg-ska bekännelsen, sp. 489.
Schwäbach, ett slags rundad frakturstil,
ex.: Sdjwabad?, som (uppkallad efter staden
Schwabach) på 1490-talet utvecklade sig ur
den gotiska stilen.
Schwäbe, Samuel Heinrich, tysk
amatörastronom (1789—1875), urspr.
apotekare. Upptäckte 1843 solfläckarnas
periodi-citet. K. Lmk.
Schwäben. 1. Under medeltiden ett av de
tyska stamhertigdömena på bägge sidor om
Rhen, mellan Pfalz och Franken i n., Lech i ö.,
Alperna i s. och Vogeserna i v. 1 dessa förut
av kelter befolkade trakter, som under l:a
årh. delvis lades under romarnas välde (se
Agri decumates), inträngde på 200-talet
de germanska alemannerna (se d. o.); efter
dem började »dekumatlandet» kallas A1
e-m a n n i e n. Efter sveberna (se d. o.) kallades
det också Schwäben, och detta namn, som
urspr. företrädesvis avsåg den ö. delen, blev
sedermera det vanliga för landet i dess helhet.
Efter slaget vid Zülpich 496 blev landet
skatt-skyldigt under de frankiska konungarna, som
styrde det genom hertigar. Sedan dessa med
tiden fått en allt självständigare ställning,
indrogs på 700-talet hertigvärdigheten av
konung Pippin och överlämnades förvaltningen
åt grevar. Men på 900-talet blev S. ånyo ett
hertigdöme, som efter att ha tillhört olika
furstesläkter 1079 överlämnades till
hohen-stauferna. Undan för undan upplöstes det i
en mängd territorier under vasaller, som efter
1268 erkändes som riksomedelbara. Bland
dessa spelade grevarna av Württemberg en
framträdande rcll. Konflikter mellan de
uppväxande territorialstaterna och de svagare
riksständerna (i synnerhet de många
riksstäderna, bland vilka Ulm, Konstanz och
Augs-burg intogo en ledande ställning) satte sin
prägel på den schwabiska historien under
medeltidens senare skede. För att trygga
han-delsfreden inom S. och skapa skydd mot
främst Württembergs övergrepp sammanslöto
sig 1331 S :s städer i det s. k. Schwabiska
stadsförbundet, som fick kejserligt
erkännande och en tid intog en
aktningsbju-dande maktställning men efter ett nederlag
mot Württemberg 1388 upplöstes. Samma öde
övergick några år senare en liknande
sammanslutning av det schwabiska
riksridderska-pet, Schlegelförbundet. Efter nya
fejder bildades 1488 på kejsar Fredrik IIl:s
initiativ Schwabiska förbundet
(Schwä-bischer Bund), vartill anslöto sig de flesta
ständerna i S. Det spelade en tid stor roll
för återställandet av fredliga förhållanden i
S., men sedan religiösa motsättningar på
1520-talet rubbat förtroendet de förbundna
emellan, upplöstes det 1534. Det utgör det sista
allvarliga försöket att ge S. en*självständig
och enhetlig politisk organisation.
Schwabiska kretsen (jfr Krets 1), som
bestod från 1500-talets början till 1806, blev
föga mer än en tom form. Den omfattade av
det gamla S. endast de delar, som voro
belägna n. och ö. om Rhen. (L-ts.)
2. Det sydvästligaste reg.-omr. i Bayern
(se karta vid d. o.); 9,855 kvkm, 867,993 inv.
(1925). Huvudstad: Augsburg.
Schwabenspiegel [-Jplgal], urspr. benämnd
»Land- und Lehenrechtbuch», sedermera k e
j-sarrätt, kallas från början av 1600-talet
en sydtysk samling av lagar och förordningar
av okänd författare, skriven på högtyska
omkr. 1275. Med en bearb. av
Sachsen-s p i e g e 1 (se d. o.) som huvudkälla
innehål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
