Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Schweitzer, Albert - Schweiz el. Schweiziska edsförbundet - Geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Schweinitz—Schweiz
544
uppl. 1878, 1918; i denna sista uppl. återfinnes
en fullständig förteckning på S:s kartor och
skrifter intill 1918), »Auf unbetretenen Wegen
in Ägypten» (1922), »An der Küste des Roten
Meeres» (1925), »Artes africanae» (1875),
»Bei-trag zur Flora Äthiopiens» (1867; tills, m. P.
Ascherson ni. fl.), »Reliquiae Kotschyanae»
(1868), »Illustration de la Flore d’Egypte»
(1887, 1889; tills, m. P. Ascherson),
»Samm-lung arabisch-äthiopischer Pflanzen» (1894,
1896, 1899), »Arabische Pflanzennamen» (1912).
Bland hans många kartor må nämnas den
över öknen mellan Nilen och Röda havet (10
blad, 1899—1903). — Levnadsteckning av W.
Busse i Berichte der Deutschen Botanischen
Gesellschaft, bd 43 (1925). K. G. L.
Schweinitz [JväPnits], Hans Lo t har von,
tysk general och diplomat (1822—1901).
Utnämndes 1869 till envoyé och 1871 till
ambassadör i Wien och var 1876—92 ambassadör i
Petersburg. S. var en betydande diplomat, som
energiskt arbetade för ett gott förhållande
mellan Ryssland och Tyskland men dock icke
kunde hindra, att detta redan under
återför-säkringsfördragets tid försämrades, och därför
slutligen vanns för Bismarckepigonernas
uppfattning, att fördraget icke skulle förnyas.
Hans 1927 utgivna »Denkwürdigkeiten» äro
en historisk källa av stort värde. L-ts.
Schweisshund ^våi^-], se Hundraser,
sp. 135.
Schweitzer [JvaPtsor], Albert, elsassisk
teolog, filosof, läkare, musikforskare och
musiker (f. 1875 14/i), teol., fil. och med. dr, blev
1913 prof, vid teol. fakulteten i Strassburg
samt begav sig s. å.
som missionsläkare
till Lambaréné i
Ga-bun (Franska
Ekva-torialafrika). Han är
alltjämt periodiskt
verksam där (senast
1929—32) samt
under-stödjes av
organisationer och enskilda i
olika länder (även av
en svensk
Schweitzer-kommission). — S. är
en av samtidens
märkligaste religiösa
ge
stalter, grundlig religionshistoriker och
skarpsinnig kulturkritiker. Hans religionshistoriska
huvudarbete är »Von Reimarus zu Wrede.
Geschichte der Leben-Jesu-Forschung» (1906;
4:e uppl. 1926); sin där framställda
grunduppfattning om de eskatologiska
förväntningarnas betydelse för urkristendomen har
han genomfört i forskningar över Paulus. —
Sin »kulturfilosofi», som i »vördnaden för
livet» söker vinna en innehållsbestämd
princip för etiken, framlägger han i 4 bd, det
första kallat »Verfall und Wiederaufbau der
Kultur» (1923; »Kulturens degeneration och
regeneration», 1924); det fjärde är under
utarbetning. — Han har skrivit bl. a. »Zwischen
Wasser und Urwald» (1921; »Mellan urskog
och vatten», s. å.) och självbiografiska
arbeten, ss. »Selbstdarstellung» (1931; en sv. uppl.
förberedes). — Som musikvetenskapsman har
S. framlagt nya synpunkter både i sitt verk
»J. S. Bach» (1905; flera uppl.) och i skrifter,
som förorda en förenkling av den moderna
orgeln. Han har även samlat material för ett
arbete om svenska orglar. — S. har flera
gånger under 1920-talet besökt Sverige, där
han hållit föredrag och givit orgelkonserter
(senast 1927). O. K-k. (H. G-t.)
Schweiz (ty. Schweiz, fr. Suisse, it. Svizzera)
el. Schweiziska edsförbundet,
förbundsrepublik på gränsen mellan Tyskland,
Frankrike, Italien och Österrike; 41,295 kvkm,
4,066,400 inv. (1930). Huvudstad: Bern.
INNEHÅLL:
sp.
Geografisk översikt ... 544
Geologi ............... 545
Klimat................. 545
Växtvärld ............. 545
Djurvärld ............. 546
Befolkning............. 546
Näringar............... 547
Kommunikationer........ 548
Penningväsen .......... 548
Mynt, mätt och vikt... 549
Statsfinanser.......... 549
sp.
Religion ............. 549
Undervisningsväsen ... 549
Tidningspress ........ 549
Försvarsväsen ........ 550
Författning, förvaltning
och rättskipning..... 551
Flagga................ 552
Förhistoria........... 552
Historia ............. 554
Litteraturanvisningar... 556
Bild 1. Schweiz’ vapen.
I rött fält ett grekiskt
kors av silver.
Geografisk översikt. S. består av tre
naturliga huvuddelar: Alperna, schweiziska
högslätten samt Jurabergen. Alperna i S.
räknas till största delen till Västalperna;
Grau-bünden, ö. om
Hin-terrhein och Splügen,
tillhör östalperna. Av
mera framträdande
alpmassiv kunna inom
S. nämnas Penninska
alperna med
Matterhorn och Monte Rosa
(4,638 m), Bernalperna
med Jungfrau och
Finsteraarhorn (4,275
m), Sankt
Gotthard-massivet, Glarnalper-na med Tödi (3,623
m), Rätiska alperna
och Berninaalperna
med Piz Bernina (4,052
m). Genom talrika pass förenas de djupt
nedskurna floddalarna med varandra, och
olika delar av berglandet ha därför i allm.
tillräckliga förbindelseleder. Schweiziska
högslätten, mellan Alperna och Jura, lutar svagt
från s. v. mot n. ö. Platån genomskäres av
sjörika floddalar, vilka i allm. ligga på 400
-—600 m ö. h. Detta område är den mest
uppodlade delen av S., dess tätt befolkade
huvudland, genomdraget av viktiga trafikleder.
Nordvästra S. tillhör Jurabergen. Området
begränsas mot s. ö. av Neuchätelsjöns och Aars
dalgång och erbjuder med sina längskedjor
och -dalar en god och naturlig gräns för S.
åt detta håll.
Genom S. går Europas huvudvattendelare.
Den n. delen avvattnas till Nordsjön,
Östersjön och Svarta havet, den s. till Medelhavet.
En central ställning intar Sankt
Gotthardmas-sivet, varifrån Rhen med sina bifloder Reuss
och Aar rinner åt n. och n. v., Ticino och Rhöne
mot s. och s. v. Huvudfloderna äro utom Rhen,
till vars flodområde största delen av S. hör,
Rhöne, Pobifloderna Ticino och Adda samt
Donaus biflod Inn. De flesta floderna ha för
stritt lopp för att kunna trafikeras, men de
många sjöarna erbjuda goda vattenleder.
Så gott som varje flodlopp avbrytes en el.
flera gånger av sjöbäcken, av vilka de större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
