Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz el. Schweiziska edsförbundet - Befolkning - Näringar - Kommunikationer - Penningväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Schweiz (Näringar—Penningväsen)
548
från Tyskland, 134,628 från Italien, 57,196 från
Frankrike och 21,680 österrikare. De livliga
förbindelserna med grannstaterna få även ett
uttryck i den stora frekvensen av äktenskap
med utländska undersåtar (omkr. 10 % av alla
äktenskap); folkökningen är nu som i övriga
västeuropeiska länder i avtagande,
födelseöverskottet är nu blott omkr. 5 %o;
emigrationen till främmande världsdelar, som förr
var stor, särskilt till U. S. A., har efter
världskriget starkt avtagit och uppgick 1930 endast
till 3,636 personer. O. Sjn.
Näringar. Näringslivet i S. är mycket högt
utvecklat; särskilt gäller detta
boskapsskötseln och vissa industrigrenar. Enligt
folkräkningen 1920 levde 26,3 % av inv. av jordbruk,
boskapsskötsel och skogsbruk, 45 % av industri
samt 16,6 % av handel och samfärdsel.
Jordbruket har sitt centrum på schweiziska
höglandet och i de större alpdalarna och
drives i samband med boskapsskötsel. Av hela
landarealen var 1929 blott något över x/4
(1,101,307 har) under sädes- och ängskultur,
därav 185,638 har åker och trädgård, 10,486
har vinberg samt 905,201 har naturlig äng och
vall. Jorden är huvudsaki. fördelad på små
egendomar; av 238,470 jordägare hade s. å.
158,131 egendomar om 3—10 har. Råg är
huvudutsädet i östra S., vete i v. (det fransktalande
S.); dessutom odlas havre, korn, majs (S:t
Gallen och Ticino) samt potatis, sockerbetor
och foderväxter. Spannmålsskörden fyller ej
pä långt när det inhemska behovet.
Fruktodlingen är betydande (bl. a. i Thurgau) och
lämnar utom de vanliga fruktsorterna även
aprikoser, persikor o. dyl. Vinodlingen (Vaud,
Neuehätel, Ticino, Thurgau) är i avtagande.
— Boskapsskötseln drives intensivast
på schweiziska höglandet, där tillgången på
vallhö och foderväxter är riklig. I
alptrakterna spelar fäbodväsendet en stor roll;
sommartid drivas kreaturen upp till de högt
belägna fäbodarna (Sennhütten) vid de frodiga
fjällbetesmarkerna (Alpen). Kreatursstocken
uppgick 1931 till 140,023 hästar, 4,784 åsnor
och mulåsnor, 1,609,073 nötkreatur, 924,271
svin, 183,838 får samt 235,827 getter. Den
betydande mjölkproduktionen tillgodogöres
främst för tillverkning av ost (Emmenthal,
Gruyère), kondenserad mjölk och mjölkchoklad.
Smörtillverkningen räcker blott för det
inhemska behovet, och köttproduktionen är
otillräcklig, då man vanl. lägger mest an på
avels-djur. Betydande biskötsel (298,248
bisamhällen 1931). — Av skogsarealen i S.,
982,535 har, tillhöra 660,571 har kommuner
och korporationer, 276,353 har enskilda; resten
tillhör kantonerna. Forna tiders
skogssköv-ling har nu ersatts av mönstergill skogsvård
med omfattande nyplanteringar; i
alptrakterna äro 45,611 har skyddsskogar under statens
uppsikt. 1 ö. Graubünden reserverades 1909
ett område som nationalpark. Jakt och fiske
ha numera uteslutande betydelse som sport.
— Bergsbruket är obetydligt (bergsalt
samt något järn- och manganmalm). Den högt
uppdrivna industrien bearbetar i stor
utsträckning importerade råvaror. De
vattenrika alpfloderna, vilka fordom begagnades som
omedelbar drivkraft, utnyttjas numera genom
talrika elektriska kraftverk. Större delen av
landets disponibla vattenkraft är nu utbyggd;
1930 funnos 236 kraftstationer med en
energileverans om 2,537,785 hkr. Antalet
fabriksarbetare i S. 1929 var 409,000. Främst står
textilindustrien (102,100 arb.), vars
tyngdpunkt är förlagd till de n. ö. delarna av S.;
dess viktigaste grenar äro bomullsindustri,
spetstillverkning (S:t Gallen m. fl.) och
sidenfabrikation (Zürich, Basel m. fl.). En
betydande maskinindustri har sitt säte i Zürich,
Winterthur o. a. städer. En specialitet för S.
är urtillverkningen (41,800 arb.j i Jurabergen
(Chaux-de-Fonds m. fl.) och Geneve, flerstädes
förbunden med fabrikation av
musikinstrument, leksaker o. dyl. Den kemiska industrien
(11,900 arb.) omfattar bl. a. tillverkning av
aluminium (Neuhausen vid Schaffhausen) och
tjärfärgämnen (Basel). Inom närings- och
njutningsmedelsindustrien (26,500 arb.)
märkes främst tillverkningen av konserver,
kondenserad mjölk och mjölkchoklad. — Av
utomordentlig betydelse för S. är den omfattande
turisttrafiken, som direkt eller indirekt ger
uppehälle åt skilda samhällslager; 1929
funnos 7,772 hotell och pensionat med en personal
på 63,300 pers. Omkr. 1 mill. främlingar
(turister, konvalescenter, vinteridrottsidkare)
beräknas årl. besöka S. — Handel. Importen
värderades 1931 till 2,251,2 mill. guldfrcs och
exporten till 1,348,8 mill. De förnämsta
importvarorna äro spannmål, kött, råmaterial
för textilindustrien (bomull, silke, ylle och
halvfabrikat därav) och för maskin- och
urindustrien, kemikalier o. s. v. Bland
exportvaror märkas ur, maskiner, sidenvaror,
bomullsvaror, färgämnen, ost, kondenserad mjölk,
choklad m. m. Det största handelsutbytet sker
med Tyskland, Frankrike, Storbritannien,
U. S. A. och Italien; Sverige importerade 1931
från S. varor för 26,4 mill. guldfrcs och
exporterade dit för 10,8 mill. guldfrcs.
Kommunikationer. S. är på grund av sitt
centrala läge en knutpunkt för Europas
järnvägsnät och genomlöpes av flera
internationella huvudlinjer (S:t Gotthardsbanan,
Simp-lonbanan o. s. v.). 1929 funnos 5,867 km
järnvägar (med spårvägar och bergbanor), varav
3,040 km ägdes av staten; 56 % av
statsbane-linjerna voro elektrifierade. Praktiskt taget
hela S. har numera järnvägsförbindelser trots
de svåra terrängförhållandena.
Anläggningskostnaderna äro i regel betydande till följd av
de talrika viadukter, tunnlar m. m., som varit
nödvändiga att utföra. Simplon-, S:t
Gotthard-och Lötschbergtunnlarna äro de längsta. Ett
utmärkt vägnät kompletterar järnvägarna;
alla viktigare alppass övergås numera av
landsvägar, som åtm. sommartid trafikeras av
postautomobiler. Jfr Alpvägar. De större
sjöarna ha ångbåtstrafik. Flyglinjer förbinda
de större städerna inbördes och med utlandet.
Antalet postanstalter 1929 var 4,012; s. å.
funnos 34,343 km telegrafledningar och 264,450’
telefonapparater. En radiotelegrafstation
finnes i Münchenbuchsee vid Bern, större
rundradiosändare i Beromünster (kantonen Luzern)„
Sottens (kantonen Vaud) och Genève.
Penningväsen. Nationalbanken, öppnad 1907,
har ensam sedelutgivningsrätten. 1929 funnos
24 kantonala banker, 8 stora och 162 lokala
affärsbanker samt 93 sparbanker.
Raiffeisen-förbundet (se R a i f f e i s e n) i S. omfattade
s. å. 488 lånekassor. Schweiziskt kapital är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
